DEN BORGERLIGA sKOLREVOLUTIONEN AGNETA REHNVALL Ett område där den socialistiska oppositionen av olika skäl är särskilt ivrig att återställa denforna ordningen är inom skolan. Anledningen till det är uppenbar- just inom skolan har det hänt alliför mycket som inte passar den vars ideologi går ut på att det är politikerna som skall bestämma och medborgarna som skall anpassa sig. L åt oss ta det från början. Skolan har alltid varit hårt reglerad och centralstyrd. Staten har genom tiderna bestämt det mesta och kommunpolitikerna resten. Kvar åt den enskilda skolan har funnits mycket litet att bestämma över - åt elever och föräldrar nästan ingenting. Kommunaliseringen av lärarna innebar en liten maktfårskjutning. Det fortsatte med ett principbeslut om rätten att välja skola och tillsättande av läroplanskommitte och betygsutredning. Sådant var läget på valdagen 1991 Idag har alla bitar fallit på plats. Sedan läroplanskommitten och betygsutredningen formats om och fatt nya direktiv av den moderata skolministern har riksdagen fattat beslut som innebär att betygen skall mäta kunska per och att de far AGNETA REHNVALL är skolborgarråd (m) i Stockholms Stad ges från den tidpunkt föräldrarna önskar - dock senast får fårsta gången i vårterminen i årskurs 7. Synen på de kunskaper som betygen skall mäta och skolan fårmedla är också fårändrad och kan uttryckas som att det nu är de "rostfria" kunskaperna som prioriteras högst. Det betyder att skolan skall koncentrera sig på att ge kunskaper som har bestående värde i en föränderlig värld, eftersom skolan idag inte kan eller bör göra anspråk på att ge eleverna mer än en begränsad del av det kontinuerliga lärandet i livet. Reducerat inflytande När den nya läroplanen träder i kraft reduceras statens inflytande över skolan till att tala om vad alla minst skall lära sig, inte hur och i vilken takt kunskapsinhämtandet skall ske. Samtidigt som skolministern gjort sitt jobb har vi kommunpolitiker gjort vårt. Så här ser det ut i Stockholm idag: SVENSK TIDSKRIFT 45 skolpengen finns, både i grundskolan och på gymnasiet. Tidigare hade fåräldrarna bara en teoretisk möjlighet att välja skola. skolpengen ger också en praktisk möjlighet att välja, eftersom den fåljer eleven till den skola man väljer, kommunal eller privat. skolpengens mångafördelar Förut gick pengarna bara till kommunala skolor. Det var delningstal och basresurser som avgjorde hur mycket pengar en skola fick, inte antalet elever. Varje ny elev blev en belastning får sin skola. Idag kommer varje ny elev med en skolpeng och har hux flux fårvandlats till en resurs. skolpengen är en rättvisereform som gör det möjligt får alla att välja en privat skola, oberoende av familjens ekonomiska situation. Nej, säger oppositionen, den är tvärtom segregerande. Om detta kan vi säkerligen vänta oss många strider i valrörelsen, men just nu kan bara konstateras att nästan en fjärdedel, 24 procent, av fåräldrar till barn i sexårsverksamhet, årskurs ett, fyra och sju redan i höstas gjorde ett annat val av skola får sina barn än den som politikerna hänvisat dem till. Friskolorfördubblade skolpengen ger också möjlighet for den som. uppfyller kraven att starta en skola. Skolverket inspekterar att läroplanen fåljs, kommunen betalar skolpengen, som är 85 procent av vad en plats i en kommunal skola kostar. Sedan möjlighetema öppnats har antalet friskolor i Stockholm fårdubblats. Det är inte slut med valfriheten i och med att man valt skola. Den nya läroplanen ger större utrymme både får elever och skola att göra egna val av ämnen, att betona vissa saker mer. På gymnasiet går vi snabbt över från över hundra linjer via sexton nationella program till en kursutformad skola där eleverna komponerar sin egen utbildning. Nya och ovanliga ämneskombinationer kommer sannolikt att uppstå, allt efter elevernas önskemål. Förvaltningsråd På alla skolor i Stockholm finns fårvaltningsråd - bestående av elever, fåräldrar och personal - som under rektors ledning diskuterar gemensamrna angelägenheter på skolan. Budget, arbetsplan och målbeskrivning är exempel på vad som kan behandlas. Det ger fdräldrar och elever unika möjligheter att vara med och styra sin egen skola. Den större friheten lokalt fåljs upp med bättre utvärdering. Vi har sex skolinspektörer vars uppgift är att fålja undervisningen och komrna med ideer om hur den kan bli bättre. De flesta välkomnar inspektörerna - äntligen någon som bryr sig om vad som händer inne i det allra heligaste, klassrummet ! Det faktum att man börjar tala om kvalitet och ställa krav leder till en allmän skärpning. Lägger man därtill den kvalitetshöjning som konkurrensen om eleverna medfår och ökad satsning på fortbildning rar man en bättre skola. På 46 SvENsK T JOsKRIFT ett år har inspektörerna noterat en påtag- Det är den skolan vi moderater vill ha. lig fårbättring av undervisningen. Det är Oppositionen går till val på att ta bort värt att notera att skolan under samma tid valfriheten, skolpengen och friskoloma. kraftigt dragit åt den ekonomiska svång- Mindre fritt val, mindre betyg och mera remmen. likriktning. Tillbaka till en politikerstyrd skola. Föräldrastyrd skola För oss som tror på lärares, elevers och Så idag har vi alltså en skola där elever foräldrars formåga finns allt att vinna på och föräldrar, inte politiker, fOr forsta en ideologisk kamp om skolan ! gången i svensk skolhistoria styr skolan. Pärmarför inbindning av årgång 1993 kan rekvireras från Svensk Tidskrifts expedition, tel 08-667 59 55, eller genom insättning av kronor 70 på postgiro 7 27 44- 6 SVEN sK T IDSKRI FT 47