DEBATT JOHAN HA.KELIUS: HALTANDE LIKNELSE N ils-Eric Sandberg diskuterar i en utmärkt artikel i Svensk Tidskrift 5/1994 vikten av och svårigheten i att formulera den borgerliga frihetstanken. Sandberg uppmärksammar att socialdemokraterna och marxister i allmänhet har lättare att klä sina politiska visioner i konkret form. Skälet till detta är att marxister ser samhället som en styrbar enhet. De tvekar inte att formulera handgripliga m~ för samhällsutvecklingen. Den borgerligt liberala synen tillo\ter inte detta. För en liberal, po\pekar Sandberg, är samhällets utveckling alltid öppen och oviss. skillnaden i samhällsyn mellan liberalism och marxism kan beskrivas i begrepp som process kontra utfall, eller - som Frieeliich von Hayek uttryckte det- (oplanerad) ordning kontra organisation. Allt detta är sant och väsentligt. Däremot haltar den liknelse mellan marxism och kristendom som ateisten och materialisten Bertrand Russeli formulerade, och som Sandberg refererar i förbig;\- ende. Bättre liv P;\ ett ytligt plan är det naturligtvis sant att kristendom och marxism har gemensamma drag. De utlovar båda ett bättre liv, till och med ett paradis, för den gode. B.tda tankesystemen drivs i denna mening av utopism. Men skillnaderna mellan den kristna och den marxistiska världsbilden är betydligt intressantare, och viktigare, än likheterna. Att dessa skillnader gick Bertrand Russeli förbi förv;\nar inte. Skälet är detsamma som gjorde Russeli oförmögen att först;\ sin protege Ludwig Wittgensteins senare arbeten. Russeli kunde aldrig se människans andliga, ickerationella- eller snarare överrationella - dimension. (Det kan för övrigt vara intressant att i detta sammanhang fundera p<\ varför Russeli och Keynes - som Sandberg p.tpekar en huvudrollsinnehavare i den socialdemokratiska efterkrigspolitiken-trivdes s;\ bra i varandras sällskap. Det är knappast en slump.) Gud är ingenjör Den kristna utopin är inte av denna världen, den speglar ett tillsclnd som infinner sig först vid denna världs slut. Gud, och inte människan, är dess ingenjör. Detta faktum gör den väsensskild från den marxistiska utopin. Vad mer är, den grundläggande skillnaden mellan de b.tda utopierna gör att deras effekt på mänskligt tankeliv och handlande är diametralt SVEN SK TIDSKRI FT 447 motsatta. Marxismen inspirerar konstruktivism och en övertro på mänsklig rationalitet. Ingenting blir for kompplicerat for att inte kunna planeras och centralstyras. Kristendomens andliga utopi har motsatt effekt. Den understryker behovet av ödmjukhet baserat på det mänskliga intellektets begränsningar. Marxistiskt högmod Visst har den kristna ödmjukheten tidvis missbrukats av maktlystna världsliga härskare for att hålla undersåtar i schack på ett sätt som liknar marxistiska despoters metoder. Men det fOrändrar inte det faktum att marxismens högmod är efOrenligt med den kristna utopin. Inte heller det faktum att kyrkliga foreträdare, inte minst i Sverige, numera helst ägnar sig åt att ha synpunkter på världsliga, snarare än andliga forhållanden, och därfor ofta på- minner mer om troende marxister än troende kristna, talar mot en sådan slutsats. Kyrkan ochfamiljen Det finns dessutom gott om historiska exempel på att den kristna utopin, om dess andlighet tas på allvar, snarare understödjer klassisk liberal misstro mot samhällelig ingenjörskonst än marxism. Ett av de mer belysande exemplen är de spanska skolastiker som foregrep moderna ideer om spontana samhällsordningar och den fria prisbildningens överlägsenhet. Ett annat är naturligtvis kyrkans historiskt mycket positiva inställning till familjen som grundläggande byggsten for samhället. En sådan inställning är uppenbart eforenlig med marxismens misstro, for att inte säga hat, mot av statsmakten oberoende maktcentra. Rasera hinder Kort sagt, genuint religiösa foreställningar fungerar som ett slags överrationella hinder for mänsklig forhävelse. Marxismen raserar tvärtom dessa hinder. Jag vågar gissa att den forträfflige NilsEric Sandberg på det stora hela skulle hålla med om detta resonemang. Men nog kan det ändå vara värt att påpeka. 448 SVENSK TIDSKRIFT