PIGG 25-ÅRING KOPPL@R VARLDEN MAGNUS NILSSON 25 år har gått sedan en fjunig Bill Gates, tillsammans med andra unga Hackers, upptäckte att ett datoriserat amerikanskt stridsledningssystem även kunde användas till att skicka meddelanden och programvaror mellan människor. Idag har Internet 40 miljoner användare över hela världen. I T är hype. När Carl Bildt skickade elektronisk post till Bill Clinton och startade en elektronisk anslagstavla på Rosenbad släppte fördämningarna. Inom några månader hade säkert ett hundratal artiklar publicerats om IT och Internet. "Snabel-A" (@) blev utvecklingens ikon. TV-nyheterna skaffade sig e-mail och skyltade med adressen. Under en tidsrymd av ett drygt år dök det upp flera företag som tillhandahöll internetanslutningar kommersiellt. Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg hade ett betydande inslag av multimediaapplikationer på dator, även om ryktet om den vanliga cellulosabokens snara fi:ånfålle är betydligt överdrivet. Skälet till det nya intresset är säkert att det plötsligt blev uppenbart att tekniken gick att använda till vanlig kommunikaMAGNUS NILSSON ärforlagsredaktör på Titnbro och Ilar l tittmetadress magtJus@llgorJtt.se. tion. Det vill säga till det majoriteten av människor behöver den till. Tyvärr har ju de flesta vare sig unika forskningsresultat eller ny raffig programvara att sprida på nätet. Men många av oss har några vänliga ord eller rutinmässiga affarsmeddelanden att vidarebefordra. Det är för övrigt inget ovanligt att teknik till betydande del används på ett sätt som inte var tänkt av konstruktörerna. Tror någon att franska Minitel konstruerades för kontaktannonser? Tror någon att personsökarens syfte var att folk skall sitta och pipa på sammanträden för att sedan springa i skydd för att telefonera som vore de jourrörmokare? Klasskampsforeställningar De flesta spekulationerna handlar om att IT på det ena eller andra sättet kommer att revolutionera vår tillvaro. De skenande tokerierna är legio, likaså projektionerna av folks små hjärndöda oroar och försöken att klämma in SvENsK TmsKRIFT 417 "informationssamhället" i klasskampsoch jämlikhetsfOreställningar. Det finns knappast något skäl att göra en lista över konstigheterna, men de far krydda den kommande framställningen här och där. Kulturknuttar Syftet med artikeln är att försöka skilja ut sådant som är radikalt nytt, samt att rensa lite i föreställningarna kring hur den nya tekniken kommer att påverka samhället. Att göra detta utan att i viss mån gå in på tekniken är omöjligt. Man kan skriva om bilism eller television och förutsätta att folk vet vad man talar om, men ännu inte om IT. Underligheterna i debatten beror säkerligen på att många som uttalar sig inte själva använder tekniken - de tillhör den grupp kulturknuttar som koketterar med att inte kunna skruva i en skruv. Under människans historia har mängden kunskap ökat. Samarbete mellan människor och komplicerade arbetsuppgifter kräver intellektuella verktyg. Det bästa exemplet är den dubbla italienska bokföringen. Utan den är utvecklad marknadsekonomi inte möjlig. Succesiv utveckling Med tiden har kunskapen blivit en allt större del av produktionsprocessen. Bara en latmask sätter sig ner för att noga tänka ut hur en stengärdsgård skall konstrueras. Bara en galning bestämmer sig för att bli del av gärdsgårdens värde är liten, medan den är mycket stor även i något så prosaiskt som ett par dojjor av plast. Det är en successiv utveckling. Förr eller senare överväger kostnaderna for tänkande och kunskapsinhämtning. Det praktiska arbetet, råvarorna och kapitalkostnader för byggnader och maskiner är av mindre betydelse. Då kan man säga att vi har övergått till kunskapssamhället. Om man tycker att det känns angeläget. Leksaker Här är det lämpligt att ta en liten titt på det vi kallar informationsteknologi. Ordet är oupplösligt förenat med datorteknik. Låt mig först påpeka att jag inte tänker behandla det som kallas virtual rea/ity, datorspel av TV-spelstyp och det som kallas CAD och CAM. Dels för att begränsning är nödvändig, dels för att dessa företeelser mest är leksaker (datorspel) eller synnerligen kvalificerade professionella verktyg med tämligen välkända effekter (CAD och CAM). Virtual reality är både och, men det kommer att dröja mycket länge innan tekniken är en del av vardagens arbete och fritid. Jag tänker inte heller behandla alla de möjligheter datorerna ger för att vinna ny kunskap genom att möjliggöra behandling av faktamaterial och simuleringar av olika strategier. löparskodirektör utan att ha gjort nog- "Jag heter Ahmed..." granna förstudier av löparnas behov, fy- I stället inriktar sig spekulationerna på siologiska krav, marknader och distri- tekniken för informationspresentation butionsvägar. Mängden kunskap som an- och sökning samt kommunikation. Dessa 418 SVENSK TIOSKRIFT tekniker är nämligen de som börjar användas på bred front, och som därfor kan tänkas ha påverkan på samhället på några års sikt. Det är också dessa tekniker som kommer att ha betydelse for samhällsdebatt och politik. sekundsnabb sökning Många är sannolikt bekanta med vanliga databaser. Det som utvecklats mycket starkt på senare tid är innehållet i databaserna. Inte bara text, utan även rörliga bilder och ljud står till buds. Utvecklingen är härvidlag beroende av allt kraftfullare teknik. Bilder och ljud tar mycket lagringsutrymme och kräver snabba datorer for att bli praktiskt användbara. Nu finns lagringsteknik (CD-ROM) som rymmer hela uppslagsverk med bilder, kartor och till och med ljud (t ex frasen "jag heter Ahmed" på swahili eller några takter av ett musikstycke) och med sekundsnabb sökning. Självklart går utvecklingen vidare mot rena inlärningsprogram och fakta om specialområden. Programmen låter användaren ställa frågor och svara på frågor. Användaren kan också gå vidare längs flera olika vägar genom faktamassan. Många av orden och bilderna är länkade med specialinformation: Klicka på "knä- led" i beskrivningen av idrottsskador och läs omedelbart fordjupning om knäleden, klicka på "korsband" och börja läs fordjupningen om ... Det är detta som går under det fina namnet "hypertext". Sprittande människavalpar Här har vi något helt nytt, nämligen fungerande interaktiv multimedia. Nästan all kunskapspresentation är ju i någon mening flerkanalig. Tal och stordia och svarta tavlan, bildspelet (bong!) och for det mesta har vi en inkallad expert (lä- rare) som kan svara på frågor. Men problemet är i dessa fall alltid att alla eleverna måste vara på ett ställe på samma gång. Eftersom ordnad kunskapsinhämtning måste börja tidigt i livet går mycket av skoltiden till disciplinering av en liten flock sprittande människovalpar som helst vill leka: Stå på led, sitt ner, stå upp, var tyst. I nio år kämpar skolforvaltningens personal for att få barnen att sitta still. Resten av livet kämpar socialstyrelsens for att de skall börja röra på sig igen... Detta är inte de enda problemen. Alla elever kan inte ställa samma fråga vid olika tillfållen, varje gång man tappar koncentrationen (en gång per minut) missar man något. Förstår man inte svaret på frågan kan man inte fråga en gång till (ditt namn skall vara dummerjöns). Inte heller är kunskapsmassans struktur tydlig från början. Tysta böcker Lösningen på alla dessa problem har hittills varit boken. Läs när du vill, läs ensam, läs om. Men den är tyst, kall och endimensionell. Möjligen finns det bilder och diagram. Men nu finns det som sagt fungerande multimediainlärning. Självklart är det en utopi att den skall kunna ersätta allt, eller SVENSK TIOSKRIFT 419 ----~-------~- ---- ens stora delar av den vanliga undervis- nicerade genom ett kabelnätverk. Slogs ningen (varför tycks ny teknik alltid pre- en eller flera datorer eller kablar ut kunde senteras som något som kommer att helt kommunikationen ta andra vägar och inoch hållet forändra verksamheter?). Men formationen hanteras av andra datorer. om den nya tekniken kan höja kvaliteten Bombsäkert. och variationen en timme per skoldag är mycket vunnet. Under året har forresten ett projekt for internetanslutning av alla svenska och nordiska skolor påbörjats. Meningen är att alla elever faktiskt skall ffi möjlighet till fullständig datakommunikation med hela världen. Idealiskt verktyg framtiden kommer också, åtminstone om man far tro Per Unckel, det livslånga lärandet att bli en nödvändig forutsättning for karriär och löneutveckling. Interaktiv multimedia är det ideliska verktyget for att skaffa överblick och orientering på många ämnesområden. Däremot kommer nog stor, djup och systematisk kunskap aldrig att kunna "lekas in". Där kommer det som under alla andra årtusenden att vara svett och tårar som gäller. Den största uppmärksamheten på senare år har datortekniken fatt när det gäller kommunikationsteknik, och framfor allt kommunikation över det världsomspännande nät som i daglig tal kallas for Internet. Här blir det lite teknik igen. I dagarna fyllde internet 25 år. Så lång tid har det gått sedan starten med ARPA-net, ett amerikanskt stridsledningsnät som var decentraliserat for att inte kunna slås ut. Många datorer, som var for sig kunde lösa flera av de andras uppgifter kommuGemensam kod De som programmerade datorerna på nä- tet var unga hackers (bl a en fjunig Bill Gates) som snart kom på att det gick att sända meddelanden, programv~ra och instruktioner via kablarna. De stora militära forskningsresurserna fånns med från början, de tekniska universiteten byggdes på. Andra universitet såg till att komma med på det ena eller andra sättet. Pentagorr lät dem hållas. Kommersiella intressen nosade sig in och kopplade på sina egna nät fOr att kunna sälja tillgång till de 100 000-tals personerna och 1 000-tals datorerna som fanns med. Meteifysisk diskussion Vid det här laget är frågan om det är "ett" eller "flera" nät mera en juridisk, eller möjligen metafysisk diskussion. Det som från början gjorde Internet till ett nät var den gemensamma "koden" (protokollet) som kallas TCP/lP. Numera finns det en rad andra nät med andra protokoll men som kan kommunicera via "bryggor" d v s i praktiken datorer som kan översätta protokollen. Minsta gemensamma nämnaren är i dag sättet att ge adresser. I andra länder följde utvecklingen liknande banor. Nätet länkas ihop via satellit runt hela världen. Nätet är ett exempel på "by human action, not by human design". 420 SVENSK TIDSKRIFT Användaravänlighet För övrigt har konventioner utvecklats. De flesta datorerna på nätet har ett operativsystem som kallas UNIX (DOS with a Ph D) och en programvara som kallas Gopher. Lösenordet for dem som växt upp med Apple och Windows forefaller vara "Användarovänlighet" (men tappa inte modet, det finns redan betydligt bättre: se nedan om www). Efter några timmar känner man sig extremt duktig. Men vad man lärt sig av allt slit är bara ett 30-tal olika sätt att gå mellan menyerna, bläddra sida, flytta kursern upp, ned, framåt och bakåt och läsa sin post (om man far någon, 40 000 000 användare där ute, och ingen vill mig nå- got). Belöningen kommer dock med tiden. Förutom postfunktionen kan man nå otaliga universitetsdatorer, myndigheter och forskningscentra. Dessutom finns det diskussionsgrupper i nästan alla tänkbara ämnen (bokstavligen 1000-tals). Perversa knarkkokare Där händer det saker. Ett exempel: Jag tittade igenom några diskussioner om olika ämnen under socialantropologi. I en diskussionsgrupp frågades efter A, någon svarade B med hänvisning till en bok av professor X. I nästa inlägg svarar professorn själv vänligt att B nog missuppfattat en detalj. De båda studenterna var från USA. Professom bodde i Kapstaden. De tre meddelandena var avsända inom 48 timmar. Detta är inte ett unikt exempel. Det finns skäl att kommentera kvällstidningsbilden av Internet. Det är lätt att fl uppfattningen att det dräller av perversa knarkkokare och terrorister som sprider sina recept, antisemitism och porrbilder, gör upp affårer och söker kontakt med småpojkar. Så är det inte. Nätet är naturligtvis en spegelbild av samhället - på gott och ont - men ingen snubblar över vidrigheter av misstag, eller dras in i saker mot sin vilja. Faktum är att du kan sitta och titta på skärmen i timmar utan att se ett enda tecken på mänskligt liv. Man måste söka, och ha kunskap. Är någon kategori överrepresenterad är det nog dataentusiaster med intresse for SF-noveller och hamburgare. OK-grabbar så länge man slipper lukta på dem. Ny värld Sätten att fl tillgång till nätet är att vara student eller forskare, eller helt enkelt köpa tjänsten på marknaden for ett par hundringar i månaden. Man ringer upp en dator i den stad där man bor som har kontakt med Internet. Vips är man ute på nätet och kanske med full fart över Atlanten for vad lokalsamtalet kostar. Hela alltsammans är en enda röra. Det är som att komma till en ny värld: Det finns ingen vettig bruksanvisning. Vad är det då som är nytt med detta? Post och telefon och telefax har ju funnits länge. Den stora mängden information som går att nå har inget större värde. Du hinner ju inte ens läsa igenom kommunens biblioteksfilial, vad skall du med The federalist papers från databasen for libertarianer? Och deras vitsar är inte ens SvENsK TmsKRJFT 421 kul eftersom de bygger på en TV-serie som inte kommer till Sverige forrän om tre år. Debatten om huruvida Jeffersson skulle ha gillat storstäder ger ingen kunskap du kan glänsa med i stadsdelsnämnden. Två möjligheter är nya. En är det faktum att forskare betydligt fortare än forr kan sprida sina resultat bland kollegorna. Dessutom kan tidsskillnader utnyttjas. När jag går fOr dagen skickar jag över mina resultat till kollegan i USA. När jag går och lägger mig loggar han på och kan ta del av dem. På morgonen ligger hans svar pinfärskt i min dator. Hanjobbar när jag sover, och tvärtom. Billigt och bra Snabbare postgång är ju bra, men fOljande är helt nytt: Möjligheten till omedelbar och meningsfull tvåvägskommunikation i grupper med mer än fyra eller fem personer. Tänk er att ni vill tala med en eller ett par personer. Telefon fungerar bra. Det tar i normalfallet ett par timmar att ringa upp och komrna fram. Kostnad? Kring 500 kronor om vi talar om normalinkomsttagare som verkligen hade något annat att göra just då. Fem eller sex personer då? Ja, då är det ett litet sammanträde. Tar typiskt några dagar att ta ihop. Är det uppåt tio personer talar vi om minst en vecka. Kostnad? Tja, med resor och allt kanske 15 000 kronor. Och for det större alternativet sker inte längre någon riktig tvåvägskommunikation mellan deltagarna. 50 personer då? En liten kongress. Ett halvår. Ingen egentlig kommunikation. Över 100 000 kronor. Nytt och billigt Datorkonferensen hanterar däremot allt från två till 100 personer i dialog. Ingen behöver resa for att sitta av sammanträ- den. Ingen behöver ta del av den svamliga meningslösheten som Tråkman alltid består. Ingen kommer for sent eller går for tidigt. Ingen har glömt sina papper. Om jag vill kanjag ta enjogg medanjag funderar ut ett svar. Varenda kommatecken blir kvar som dokumentation av inläggen. Detta är nytt. Det har aldrig gått att göra tidigare. Och det kostar i längden en bråkdel. Två korta påpekanden. För just konferenser är inte alltid Internet det idealiska. Det finns andra, skräddarsydda lösningar for foretag och organisationer. När det gäller internet finns det något som heter World Wide Web (www). Vardaglig verklighet Det är "by human design"! En standard, vackra fårger med bilder och hypertextlänkar (ungefär som det där med knä- leden, men där informationen kan hämtas på ögonblicket från var som helst i världen utan att du märker det själv). All världens litteratur som är mer än 50 år finns att tillgå (nåja, det är målet i alla fall och så länge kan väl tiotusentals volymer räcka). Konstutställningar. NASA:s vä- 422 SVENSK TIDSKRIFT derkartor. Travhäststamtavlor. Observatoriebilder av stjärnhimlen och Clintons katt Socks. Man tror inte sina ögon! Detta är alltså i en mening fullt fungerande vardaglig verklighet. I en annan mening är det naturligtvis en teknik på marginalen - relativt sett mycket fa människor har tillgång till tekniken. Men det tredje perspektivet är sannolikt det avgö- vara "kunskapsstruktureringssamhället". I stort sett all utveckling är inriktad på att ge allt bättre struktur, översiktlighet och presentation av kunskapen. I allmänhet övergår den forsta tidens entusiastiska förvirring ganska snart i målmedveten kunskapssökning och mogen användrung. rande. De som använder tekniken är näs- UtjämnandeJaktor tan undantagslöst universitetsstudenter Den andra reflektionen gäller påståendet och datafolk i USA och naturligtvis att ny teknik ger ökande klyftor. I ett Sverige, som ligger långt franune på om- kort perspektiv ser det naturligtvis så ut. rådet. Och antalet användare i nästan alla Det ligger i nyhetens natur att någon elkategorier ökar mycket fort, kurvan pe- ler några kommer att vara forst. De forsta kar raketrakt rätt upp. bilarna kördes av teknikerna som konDetta är alltså grunddragen i det som struerat dem och köptes av rikt folk som vanligt folk kommer att se av nätverken. redan hade tillgång till häst och vagn. I så Kommunikation runt helajorden på sek- måtto ökade den nya tekniken "redan under, minuter eller i varje fall timmar. existerande klyftor". På en knapp mansStora mängder information och en hel ålders sikt visade sig dock bilismen vara del nöje. en av de mest utjämnande faktorerna i Grundfrågan är hur detta kommer att historien. påverka samhället. Bristande autencitet Det forsta påpekandet är att begreppen kunskaps- och informationssamhälle leder till en onödig problematisering. Tanken ligger nära till hands att det moderna samhällets höga tempo leder till en ytlig och splittrad tillvaro. Den moderna människan kommer att känna sig tom och ha bristande autencitet. Till detta kommer den ökande mängden av information som "sköljer över oss" att bidra. Detta visar sig vara en mycket tvivelaktig föreställning. Begreppet borde nog snarare Relativafordelar Järnlikhetsbekymren bygger också ofta på den bristande förståelse som finns for skillnaderna i gränsnytta. Socialdemokraten Lars Ilshammar oroade sig i tidskriften Arena över det faktum att studenter i väst hade gott om datorer medan afrikanerna far nöja sig med att vara flera stycken om internetanslutningarna. Självklart såg han inte teknikens utjämnande effekt: for dem som redan har tillgång till goda bibliotek och forskarkollegor är marginalnyttan av nätverken mindre än for dem som saknar bådadera. SVENSK TIOSKRIFT 423 Den relativa fordelen for de afrikanska studenterna är således oerhört mycket större trots det absoluta underläget i resurser. Det är på det viset utopismen skadar även sedan dess politiska vision förlorat alllivskraft - möjligheter förbises därfor att de inte bedöms i ljuset av verkligheten. En sådan jämförelse omintetgör ju all möjlighet till framgång for socialistiska ideer. Personlig tillgänglighet Den tredje reflektionen gäller hur produktionen och arbetslivet kommer att påverkas. Helt klart är att en mycket stor påverkan redan skett i och med att vanlig industriproduktion kräver stora insatser av rationell admininstration, och innehåller betydande optimeringsproblem som är idealiska uppgifter att lösas med hjälp av automatisk databehandling. Den stora skillnaden kommer att bli när det gäller rent fysisk arbetsorganisation. För alla yrken som huvudsakligen bygger på organisation och meningsskapande symbolhantering ger den nya tekniken en oerhörd frihet att arbeta var och när som helst. Dels genom att arbetsresultatet kan "materialiseras" var som helst i världen oberoende av var det är "producerat" och dels genom att tekniken medger allt mer avancerad tidsplanering och personlig tillgänglighet oavsett fysisk vistelseort. Minskad betydelse Kontorens uppgift som verktyg for ordergivning, kommunikation, inforrnationscentraler, statussystem och tillgänglighet minskar därmed. I princip skulle fler kunna arbeta på distans och därmed minska mycket av de kostnader som i dag är forknippade med kontor. Korna mjölkas Erfarenheterna visar att detta dock inte sker i den utsträckning som det finns reella möjligheter till. Förklaringarna är sä- kert flera. Vi har fortfarande en föreställning om arbetsmoral som hänger ihop med att korna skall mjölkas och dagsljuset utnyt~as. I arbetsorganisation av klassisk modell med svårigheter att mäta medarbetarnas prestationer värderas det därfor fortfarande högre att sitta och gäspa vid skrivbordet i ottan än att vara effektiv efter 17-tiden. Samma mentalitet gör att misstanken att den som arbetar på distans "egentligen är hemma och latar sig" alltid ligger och gror: "man skall väl vara på sin arbetsplats for att ta någon lön" är en vanlig föreställning. Chefen Hej-nej-hej Motståndet från mellancheferna skall nog inte heller underskattas - vem vill vara chef for ett tomt kontor? Eller ännu värre, de flesta medarbetarna är egna fö- retagare: dödsstöten för inkompetenta chefer som lever på att vara ja-sägare, intrigera och skrämma folk (En bekant har en chef som kallas "hej-nej-hej" och avslutar varje professionellt meningsutbyte med "Du skall veta att ingen är oumbärlig" - självklart vet inte aktieägarna eller styrelsen om detta; han har inte inskrivet i sin ~änstebeskrivning att personalen skall må dåligt. Men vem skulle ~alla?) 424 SVENSK TIDSK!l.IFT Framtidsland eroderades. Kommunikationsteknologin Ett skäl som gäller Sverige är föreställ- bryter ner hierarkier och gör nationsrungen om anställningstrygghet och det gränser mindre viktiga. faktum att många har synnerligen små ekonomiska marginaler. Ekonomen och IT-entreprenören Oscar Swartz har synnerligen goda fårhoppningar om Sverige som ett framtidsland när det gäller IT, men tror att detta är en av de största beEngelskspråkigt samhälle Till sist kan man inte undvika frågan om vad som händer får övrigt med mentaliteten i en värld som blir allt mer globaliserad, ja där själva föreställningen om att kymren: "globaliserad" är något särskilt ter sig pi- "Teknologiskt och kunskapsmässigt är kant och lite anakronistisk? Där föreställvi bra fårberedda l- - -l Men kulturellt? ningen om att Library of Congress är en l- - -l Sverige är organiserat kring trygg- plats inte är självklart meningsfull får Lihet. Ett helt fårutsägbart liv med inåt- brary of Congress' funktion? vänd livsstil är det kulturella idealet. Våra Min tro är att de identitetsskapande stora bilar, bostäder och barnaskaror gör föreställningarna kommer att kretsa mer att vi inte tål en enda timmes inkomst- kring primärgrupperna medan identiteter bortfall." såsom regional och nationell tillhörighet Bryter ned hierarkier Hoppet enligt Swartz är att tekniken i sig fårändrar människornas sätt att fårhålla sig och får dem att se nya möjligheter. Gutenbergs uppfinning ledde inte bara till att det skrivna ordet fick större spridning utan även till att kyrkans makt kommer att försvagas. Möjligen kommer får svensk del den nyväckta europeiska indentiteten att återigen fårsvagas till fårmån får kontakterna med USA. Om Internet är ett samhälle, vilket är tvivelaktigt, så är det ett engelskspråkigt samhälle SvEN SK TIDsKRIFT 42~ .\ l .l