PJANDERS LINDER:
SYSTEMSKIFTET
D
enSvenskaHistorienskulle
behöva en rejäl dos Cecilia Stegö. Som den ser ut
idag lämnar den alltfor
många viktiga frågor obesvarade. Den
har kanske blivit mer lättsmält på det
sättet, men den har också blivit mindre
av inspirationskälla och tankeväckare än
den skulle kunna vara, allra helst i en tid
av ekonomisk motgångsom den vi upplever i dag.
Jag talarforstås om den svenska historien med stora D, S och H, utställningen
som sedan månader finns att se på Nordiska museet. Och jag talar om Cecilia
Stegös fårska Systemskiftet.
Det är ingen långbok hon har skrivit.
Manläserden på en timme. Men hennes
beskrivning av det stora systemskiftet,
det liberala genombrottet vid 1800-talets mitt, dess forspel och dess efterbörd,
berättar en historia som är väl värd att
kontemplera.
Den Svenska HistorienlämnaregentSystemskiftet. Cecilia Stegö. Nerenius &
Santerus Förlag AB 1993
ligen ämnet åt sitt öde. r en av rundvandringens sista montrar kurar några av
snilleindustriernas produkter. Men vad
som forlöste den svenska industriella
skaparkraften och gjorde det möjligt att
fårdas från fattigdom till rikedom inom
loppet av några fl generationer, det flr
man inte veta så värst mycket om.
Handelns och industrins pionjärer
bleknar bort i jämforelsen med stormaktskungar och arbetarrörelse. Den
Svenska Historien blir berättelsen om
det bevakande snarare än det skapande
Sverige.Kanske hade den omvändaprioriteringen inte varit alldeles malplace,
ett år som nådens 1993, då statsskulden
sprängde biljonkronorsvallen med så-
dan kraftattgångna tiders spendersamma
monarker skulle ha grönskat av avund.
Cecilia Stegö delar in historien kring
det liberala genombrottet i tre delar.
Vägen dit började redan runt 1720,
då enväldet bröts och frihetstiden togsin
början. Själva genombrottsperioden inträffade sedan under de tre intensiva
decennierna mellan 1840 och 1870, då
en rad genomgripande politiska ekonoSVENSK TI OSKRI FT 293
 miska reformer avlägsnade föråldrade
fjättrar och band och gjorde ett vidgat
folkligt deltagande i samhällslivet och en
kreativ renässans möjliga.
Perioden efter 1870 blev så en första
skördetid, en tid av aldrig tidigare skå-
dad expansion, som protektionistiska
återfall till trots varade tills världskrigets
regleringsekonomi tog vid .
1700-talets uppmarschperiod handlade mycket om att skapa intellektuell
beredskap och infrastruktur. Vi fick en
tryckfrihetsförordning. Det grundades
akademier och vittra sällskap. Naturvetenskaperna blomstrade. En kultur av
rationalitet och kritisk prövning hann
växa sig så pass stark att den kunde
överleva tider av motgång. I den österbottniske prästen Anders Chydenius fick
vi en egen Adam Smith.
Ett decennium in på 1800-talet började så de nya ideerna försiktigt ta konkret gestalt. Grundlagen är självfallet ett
exempel, 1810 års liberalisering av den
inhemska handeln ett annat.
Den gamla, skråbaserade ekonomiska
ordningen gällde dock i allt väsentligt
fortfarande. Men för sågverksägare och
bruksledningar tedde sig regleringsekonomin allt orimligare. Trycket på
reformer växte.
Decennierna kring seklets mitt blev
år av kraftig reformverksamhet på snart
sagt alla samhällsområden: ekonomiskt,
politiskt och socialt.
På det sociala området handlade
mycket om att öka den personliga friheten och möjligheterna att på ett upplyst
sätt utnyttja denna frihet. Det blev tillå-
tet att flytta omkring i landet efter eget
huvud, så småningom också för utlänningar, närpasstvångetavskaffades 1860.
Den allmänna folkskolan blev verklighet. Gymnasierna reformerades och de
gamla universiteten i Lund och Uppsala
fick konkurrens av Tekniska institutet i
Stockholm, som fick status av högskola.
Här skulle bataljoner av ingenjörer, det
svenska välståndets verkliga hjältar,
komma att utbildas.
Inom ekonomin skapade en stark
rörelse i riktning mot näringsfrihet nya
möjligheter till förnyelse och försörjning. Kraven på etableringskontroll och
skråtillhörighet löstes upp genom ett
första stort steg 1846 och ett andra 1864.
Det ekonomiska systemet skulle gagna
den som bäst sörjde för konsumenternas
önskemål, inte den som av hävd eller på
annat sätt hade vunnit burskap och blivit
legitimerad borgare. ståndcirkulation
blev därigenom möjlig på ett sätt som
man aldrig tidigare hade upplevt, åtminstone inte i fredstid. I mitten av
1860-talet släpptes räntan fri, vilket
gjorde det möjligt att bygga upp ett
modernt kreditväsende.
Aktiebolag och järnvägar är också
barn av 1800-talets mitt. Att sprida risk
är inte mindre viktigt än att frakta varor.
294 SVENSK TIDSKRIFT
 B~dadera gjorde ekonomin smidigare
och bättre skickad att hantera kontinuerliga förändringar. B~dadera förde främmande människor närmare varandra.
Man behövde inte längre vara grannar
och helst släktingar fcir att kunna samarbeta.
Handeln avreglerades inte genom lika
stora och radikala reformer som nä-
ringspolitiken. Frihandelns införandevar
betydligt mer av stegvis process, som
lotsades i hamn av den briljante Johan
August Gripenstedt, finansministern som
genom sina insatser for näringsfrihet,
frihandel, stabilt penningvärde och goda
kommunikationer mer än kanske n~gon
annan politiker fottjänar beröm for att
ha byggt Sverige.
De sociala och ekonomiska reformerna kompletterades s~ med ett politiskt systemskifte. Den gamla st~ndsÂ-
riksdagen ersattes av ett tvframmarsystem.
S~ följde en skördetid. Eller, korrektare, en grundartid. Under decennierna
efter 1850- och 1860-talens radikala
avregleringspolitik grundades huvuddelen av de stora exportföretag som fortfarande utgör stommen i det svenska nä-
ringslivet och en avgörande förutsättning fcir v~rt välst~nd. Deras livskraft
imponerar. Att de har fatt s~ ta efterföljare fcln senare ~rtionden forskräcker
och stämmer till eftertanke.
skolböckernas, de svartvita angfilmernas och Den Svenska Historiens
snillen fortjänar all uppmärksamhet och
beundran de kan ta. Men det var
Gripenstedt och hans samtida som lade
grunden.
Men vem har hört talas om dem?
Eller som Cecilia Stegö skriver i sitt
förord: "Varifrån kommer allt det goda,
det svenska välst~ndet och välfärden?
Det är inte bara min generation som
saknar svar p~ den fclgan. Beskrivningarna av välfärdsutvecklingen i Sverige
har länge dominerats av den sena Fördelningens historia inte det tidiga
Skapandets. Det har gett oss en ofullständig bild av den ekonomiska historien och ett gravt handikapp när vi nu
~ter söker efter ett Skapande som kan
lösa oss fcln en rad bekymmer."
Det svenska historieintresset harvaknat till liv igen efter en fimbulvinter.
TV-programomAxelvon Fersen väcker
numera nationellt intresse. Skarn den
som tycker illa därom. Men en eller
annan minut borde ocks~ kunna ägnas ~t
de individer och de händelser, som flyttade Sverige ut ur den formoderna stagnationen och fattigdomen och gjorde
det personliga självförverkligandet möjligt fcir miljoner i stället för, som tidigare, for tusenden.
Det är den sortens inspiration som
tiden ropar, eller ~tminstone suckar,
efter.
Systemskiftet är klar och lättillgänglig.
SvENsK TIOsKRIFT 295
 Möjligen skulle man dock ha önskat sig Vilka var hans gudar? Visserligen finns
litet mer av fårg och personlighet i det gott om rutor i boken med citat från
beskrivningen av tiden. Vi far reda på tidens brev, tal och tidskrifter. De ger
vad Gripenstedt gjorde. Men vem var fårg. Men Systemskijtetharväcktaptiten.
han? Vilka var hans bundsförvanter? Man vill ha ännu mer.
EDDIE TISTELGREN:
PARADOXERNAS HAYEK
D
et sägs att Gunnar Myrdal
först ville tacka nej till sitt
delade nobelpris i ekonomi när man berättade
för honom vem andra halvan tillföll.
Eftersom just den omständigheten att
han fick dela priset med Friedrich von
Hayek kanske är Myrdals bästa chans att
bli ihågkommen av någon om hundra
år, är ju episoden rätt lustig. Inte så
mycket om ekonomi men väl om en rad
andra aspekter av Hayeks politiska teori
skriver nydisputerade statsveteran Mats
Lundström i sin avhandling Politikens
moraliska tum, en text någonstans i gränslandet mellan statskunskapen och den
praktiska filosofin .
Politikws tnoraliska rutn . Mats Lundström.
Almquist & Wiksell1993
Av intresse är Lundströms utredning
kring den starkt motsägelsefulla - men
bara delvis självmotsägande - karaktä-
ren hos det hayekska idebygget. En hel
serie paradoxer följer ur teorins elitistiska tudelning i dels ett grundläggande
plan - de föreställningar Hayek verkligen håller för sanna - och dels ett
instrumentellt - de föreställningar han
för samhällsnyttans skull önskar se allmänt utbredda. På område efter område
driver Hayeks ideer honom att önska sig
att människor handlar på ett sätt som står
rakt i strid med hans egna innersta övertygelser. Som rationalist förespråkar han
antirationalism, som konsekvensetiker
pläderar han för pliktetik, som nihilist
kämpar han för den moraliska realismen, som agnostiker uppmuntrar han
religion, ja t o m vidskepelse.
296 Sv ENsK TmsKR I FT