KULTUR UTAN KULTURSTÖD PERDAHL Det talas ofta om den av kommersialism hotade kulturen. En statlig kulturpolitik sägs vara det halmstrå som kvalificerade kulturyttringar räddas med. Men är det verkligen så? Per Dahl har intervjuat bokförläggare Åke Svenson varsförlag Norma är en av de stämmor forutan vilken svensk idedebatt skulle vara fattigare. • • A r Indianapolis i USA:s delstat lndiana känt for något intellektuellt? Länge inte alls for östkustens politiska establishment. Men där utkommer sedan lång tid böcker på fårlagen Liberty Classics och Liberty Press. Utan forlagens utgivning hade den amerikanska liberalkonservativa diskussionen varit många stämmor svagare: klassiker som Hume, Burke och Adam Smith, moderna tänkare somvon Hayekharspridits genom Liberty Press-utgåvor. En liknande roll har bokförläggaren Henry Regnery haft i Mellanvästem. Här har bl a Russeli Kirk haft en plattform. Borås ger knappast associationer till Mellanvästem. Men svensk idedebatt skulle likaledes vara några stämmor fatPER DAHL är förlagsredaktör p~ Timbro. tigare utan Norrna och Åke Svenson. Och forlaget som intellektuell samlingspunkt kan knappast överskattas. En bok kornmer ut och läses, men redan det faktum att den signalerar att forfattaren ifråga blir antagen och utgiven är betydelsefullt. Utgivningen skapar sitt eget offentliga debattrum, i vilket böckerna, deras recensioner och diskussionerna mellan läsare utvecklas. Sveriges stora fårlag är koncentrerade till Stockholmsregionen, med några undantag - t ex Wiken. Ofta kornmer dock ambitiösa satsningar på småforlag i landsorten, där kostnaderna är lägre och avståndet till mediavärld och beslutscentra större. Även mycket av den borgerliga opinionsbildningen är samlad till Stockholm, med den fara får variation och mångfald detta kan ge. Norma. Svensk Tidskrifts läsare har stött på namnet då och då när böcker av SVENSK T!OSKRIFT 269 Tage Lindbom och Christian Braw anmäls - forfattare som ofta stått for den svenska politiska debattens idekonservativa flöde. En ganska smal utgivning? Förlagsnamnet for lite vagt tanken till pekpinnar. - Nej, inte alls! Förlaget är döpt efter Bellirris opera, utbristerförläggaren själv, Åke Svenson. Vad som från politisk Stockholmshorisont verkar vara en svag rännil visar sig i Borås vara en bred bakström, med kyrkodiskussion, musik, litterära sällskap, västg?tskkulturhistoria, Italien och antiken med ett antal idepolitiska nedslag. Och si konstböcker: Åke Svenson visar t ex en publikation med bilder av Roland Kempe - svarta sidor från vilka bilderna lyser. -Tanken var att betona bilderna som ljusbilder. Den svarta sidan efterliknar det mörka rummet. Åke Svenson har aldrig drivit forlag for försörjningens skull- det inser besö- karen lätt när han ser just denna bok. Jätteforlaget skulle kunna ha satsat pi den, eller deltidsf6rläggaren. I bida fallen finns andra inkomster i bakgrunden. I Åke Svensons fall är basen den grafiska branschen. Ett tag var han teknisk chefpi Östgöta Correspondenten. Till Borås kom han 1959, och forvärvade Centraltryckeriet, som nu levererar nigra hundra tidar om iret till svenska förlag. Men det egna forlaget skall ändi g1l ihop, betonar Åke Svenson. Mycket kan man ju göra själv. - Är di bokutgivningen en följd av erfarenheterna från tryckeribranschen? - Nej, inte alls, det är till följd av litteratur- och kulturintresse. De forsta böckerna gavjag ut i början pi60-talet: nigra sHdespel av Aron Borelius. Han skev dock under pseudonym. Förlagsnamnet "Normans" pi just de bokryggarna? Ja, han tyckte det sig vackert ut, symmetriskt med ett m i mitten... Och si spelade musikintresset en mycket stor roll. I arkivhylloma lyser de 34 rödryggade volymerna i serien med kompositörs-porträtt överst. Atterberg, Alban Berg, Sjostakovitj, Stravinsky, Puccini, Monteverdi, Haydn, Bruckner, Schönberg, for att ta nigra. Det talas ofta om den av kommersialism hotade kulturen; en stadig kulturpolitik sägs vara det halmstrå som kvalificerade kulturyttringar räddas med. -Bär sig detta verkligen? Eller är det resultatet av kulturpolitik och kulturråd? -Knappast... Vad kan det ha kommit från dem? Stöd for tio böcker? Åke Svenson tar fram liggaren och räknar. Många titlar är det inte. - Det där är si underligt. Det tycks inte finnas nigon linje i besluten, och det är knappast något att ta hänsyn till. Statens Kulturråd är faktiskt en bedrövlig inrättning. Ta bara det att besluten 270 SVENSK TIDSKRIFT inte behöver motiveras. Nej, en statlig myndighet som fördelar, det fungerar inte bra. Hur kom cll Åke Svenson in pi den idepolitiska utgivningen? -Huvudsakligen via Christian Braw. Det började med attjaggav ut Kaj Braws kåserisamling. Genom det kom jag i kontakt med Christian Braw, och tog över, närBonniers inte längre vågade ge ut hans essäer. Via honom komjagockså i kontakt med Tage Lindbom. En annan bekant är Sven Stolpe, vars namn finns på några av bokryggarna, liksom snart även sonen Staffan Stolpes. Till den kretsen kan man även räkna Per G Ekström, sonen till solmålaren Per Ekström, som Strindbergporträtterade i Röda rummet. Essäerna kommer nu ivår, blåkopian ligger på biblioteksbordet. - Man fir tips, förklarar Åke Svenson. En gång hade Sven Stolpe funnit Erik Axel Karlfeldts opublicerade licentiatavhandling om Henry Fielding. "Ett unikt tillfålle!" inskärpte Stolpe, så stor upplageframgång blev det kanske inte... Norrna är över huvud taget ett "nätverksförlag", får att uttrycka sig trendigt. Författarna känner gamla Norrnaförfattare eller hör talas om Åke Svenson, läsarnavet redan omatt Norma finns och vad fårlaget står får. Mycket annonseras i direktreklam. Det innebär inte nödvändigtvis att upplagorna blir små. En ny bok om Kyrkan, i vilken bl a Christian Braw samlat det mesta av den svenska inomkyrkliga diskussionen med beröring till gammal- och högkyrkligheten, har gått ut i två omgångar vardera motsvarande ett stockholmsfårlags normalupplaga får en fackbok. Stor upplaga planeras också får Olle Nivenius memorarer, en annan vårbok. -Bokhandeln? Med vissa harjag bra kontakter, t ex med Bokiakedjan, som köper reaböcker av mig. Men distribution genom grossisten Seelig är får dyrt med mina produktionsvolymer. Ett besök på t ex Gleerups i Lund visar att åtminstone musikböckerna fir en framträdande plats under rean. -Men det gör naturligtvis att N orma inte syns så väl från Stockholrns horisont, konstaterarÅke Svenson. "Norma - är det inte fårlaget utan marknadsfö- ring?'' undrar en kollega när intervjuaren kornnlit hem och berättar. "Känd från Svensk pastoraltidskrifi" hade fårläggaren sammanfattat några timmarinnan. - Bokmässan då? -Nej, jag var där en gång, men det gav inte så mycket. Mina läsare hittar mig ändå. Dessutom kolliderar den alltid med Florensresorna. Italien lärdejag känna i Sven Stolpes sällskap. Nu åker jag och min hustru dit varje höst. Italienintresset märks även i utgivningen; i forskningsbibliotekens datakatalog Libris lär Norma vara det enda fårlag som räknar kejsar Augustus till SVENSK TIDSKRIFT 271 .. sina författare. Hans självbiografi utkom 1988 i översättning av Anders Ollfors. Ytterligare en bok i genren blir en antologi av klassiska inskrifter fcln Rom med samme översättare. Som markering står den lilla marmorbysten av kejsaren högt upp på en bokhylla i det bibliotek därjag intervjuar Åke Svenson. Villans inomhusbassäng finns intill biblioteket, men oanvänd och övertäckt - dold av golvet till förlagets kontorsrum... På spiselkransen ståringen byst, dock något som i förstone ser ut som en sjögrön lök av porslin. - Borås kulturpris 1987 konstaterar förläggaren, som på sin övriga fritid också är djupt engagerad i stadens kulturliv och dess orkesterförening. -Kommunen har stipendier till dem som behöver, men behöver spara, så priset till andra består av statyn. Åke Svenson går raskt över till att berätta om de kulturstipendier han själv initierat. Borås tidning, i vilken han också varit engagerad styrelsemedlem, ger varje år ett kulturstipendium till Tore Wärenstams minne till unga begåvningar på skilda kulturfålt. Inga fånkålsplantor, utan summor på 35 000 kronor, t ex till en student från Borås vid Musikhögskolan. - Vi brukar följa våra stipendiater, och det är inte ofta vi märker att vi rnissat... Vid samtalet med Åke Svenson blir, märker intervjuaren, politiken inte särskilt framträdande. Samhällsperspektiv och idedebatt finns i bakgrunden, men är knappast förlagets kampanjtemata. Politiken kommer snarare i dagen som resultat och sammanfattningar av andra kontakter, som den naturliga pendangen - ett livsfålt bland många, för att uttrycka sig sociologiskt. Troligen är det därför Norrna inte gör så mycket väsen av sig på debatt- och ledarsidor. Sannolikt är det också skälet till utgivningens uthållighet och livaktighet: Normas lä- sekrets fortlever inte bara på grund av gemensamt politiskt perspektiv utan nästan mer genom det livsperspektiv i stort man delar. En snabb fård till stationen genom det kulliga Borås, skrammel på rälsbuss till Herrljunga. När tåger något senare passerar Flen går tankarna till de Ratiokonferenser som brukar hållas på SAF:s Yxtaholm i närheten. De senare åren har diskussionen brukat spåra in på temat "bristen på svensk ansvarstagande och kulturbärande borgerlighet". Denna måste återuppstå, anser talare, för att ett stabilt samhälle i jämvikt skall kunna utvecklas. Och den måste ta sitt kulturoch samhällsansvar, inte nöja sig med passiv konsumtion. Möjligen ligger Flen alltför nära Stockholm för att de levande borgerliga ideal som ändå finns i Sverige skall synas... 272 SVENSK TIDSKR.IFT