MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FORALLA MARGARETHA AF UGGLAS Den förra regeringens bindning till de gamla sodalisfiska diktaturerna är ett minne blott. Arbetetförmänskliga rättigheterharintensifierats- inte minst då detgäller biståndsverksamheten, vars nivå påverkas av hur det mottagande landet behandlar sina medborgare. R egeringen driver en mycket aktiv politik på de mänskliga rättighetemas område. Vi betonardenna del avvårtlands utrikespolitik på ett tydligare sätt än våra foregångare. Sverigeinställningtillbrottmotde rnänskliga rättigheterna är inte längre selektiv. Vi vågar ställa krav och kritisera även omdetledertillmissnöje hosvårasamtalspartners. Det finns ingen anledning att låta bli att markera de skillnader som finns mellan vår och vissa andra länders inställning till de mänskliga rättighetern I regeringsforklaringen betonas att den svenska utrikespolitiken skall vara en klar röst for mänskliga rättigheter, frihet och demokrati i hela världen. Ett MARGARETHA afUGGLAS är utrikesmi11ister. uttryck for den vikt regeringen tillmäter MR-frågorna är att vi låtit en minister, biståndsminister Alf Svensson (kds), fa ett särskilt ansvarfor mänskliga rättigheter. Regeringens möjligheter att verka for en bättre respekt for de mänskliga rättigheterna underlättas betydligtav våra partiers ideologiska grund. Inget av regeringspartierna har någon nostalgisk bindning till de gamla socialistiska diktaturerna. Vi har ingen historia av forbrödning med diktatureri tredje världen. För oss har aldrig socialistisk diktatur kunnat forsvaras som ett instrument i kampen for ekonomiska framsteg eller som ett vapen i kampen mot "UsAimperialismen". Detta är en viktig skillnad som stärker trovärdigheten och gör budskapet klart. Vi forsvarar rättsstatens principer utan reservationer. 260 SvENsK TiosKRIFT Socialdemokraterna hamnadefel Man bör kornrna ihåg hur fel socialdemokratin hamnat i många utrikespolitiskafrågor genom sin kluvna inställning till olika socialistiska regimer. I Mrika associeras de ofta till korrupt och ineffektiv socialism av den typ som länge tillämpades i länder som Zambia och Tanzania. I Sydamerika har de länge framstått som Castros och sandinisternas tillskyndare. I Asien gav de svenska socialdemokraterna ett omfattande och okritiskt stöd till kommunistdiktaturen i Vietnam. När nu inte längre Sovjetunionen finns kvar och de flesta av dess allierade också försvunnit, öppnarsignya möjligheter att driva dessa frågori rätt riktning. Det är inte längre rumsrent att hävda att varje land har rätt att behandla sina medborgare på vilket sätt som helst. Det internationella engagemanget kan inte längre stoppas av nationella gränser, hänvisningar till principen om "icke-inblandning" eller den enskilda statens suveränitet. De mänskliga rättigheterna skall gälla för alla - oavsett i vilken stat man råkat födas. Det är inte mindre fel att forvägra afrikaner och asiater dessa rättigheter än europeer och nordamerikaner. Denna grundprincip har inte alltid varit lika självklar som den borde. Alltför ofta har vi sett dubbelmoralens företrädare forsöka försvara övergrepp i u-länder med tal om kulturella skillnader och fattigdom. Fattigdom och underutveckling är ingen ursäkt för att kränka det egna landets medborgares mänskliga rättigheter. Fattigdom är tvärtom ännu ett skäl för att verkligen börja tillämpa demokratiskaprinciper och respektera den enskildes rättigheter som grundval för ett rättssamhälle. Frånvaron av en öppen debatt, fria val och en demokratisk opposition gör det möjligt för korruption, vanstyre och misskötsel att fortgå under lång tid. Det är när den fria debatten far en chans som de förändringar som ekonomiskt framåtskridande kräver kan bli möjliga. Fattiga människor har lika stor rätt till demokrati och respekt som andra - de behöver det mest av alla. Allt fler inseridag detta samband.Det finns ingen motsättning mellan mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling. Frihet garanterar inte framgång men det gör den i alla fall möjlig. Motsatsen gäller i länder som Nordkorea, Kuba och Zaire där förtrycket fortsätter samtidigtsom ekonomin faller samman. De är alla exempel på att den gamla dubbelmoralen gentemot u-länderna inte håller. Kulturella skillnader är inte heller något hållbart argument mot mänskliga rättigheter som de definierats i Förenta Nationernas konvention. Hur demoSVENSK TIOSKRIFT 261 kratin exakt skall fungera kan forvisso variera och hur forvaltningen byggs upp likaså, men respekten for varje individs okränkbarhet kan aldrigforhandlas bort. FN-konferensen i Wien Det är beklagligt att ett antalledande uländers argumentering for respekt for kulturella skillnader forsvårade arbetet vid FN:s konferens om de mänskliga rättigheterna i Wien i juni. Kulturella skillnader skall forvisso respekteras, men de är inget argument mot människovärdets universalitet. Sverige drev på i Wien for att det internationella skyddet for de mänskliga rättigheterna skulle stärkas.Delvis lyckades detta också, men om större enighet hade rått om principernas universella giltighet hade resultatet kunnat bli betydligt bättre. Vid mötet i Wien slogs det dock återigen fast att alla stater har ett ansvar for att de mänskliga rättigheterna respekteras. Det internationella samfundets ansvar betonades och skyddet for kvinnor och barn mot övergrepp stärktes. Enighet uppnåddes om att FN:s organ for MR-arbete skall ra större resurser. Dessa är idag mycket begränsade vilket leder till allvarliga problem for det viktiga arbetet med t ex teknisk och juridisk hjälp som bedrivs vid organisationens centrum for mänskliga rättigheter i Geneve. Biståndsverksamheten Inom vår biståndsverksamhet har de mänskliga rättigheterna fatt en helt annan roll än tidigare. Numera fOljer vi noga utvecklingen på MR-området i våra biståndsländer. Utfonnningen och nivån på det bistånd som kanaliseras via statsmakten i det mottagande landet påverkas av hur regeringen behandlar sina egna medborgare. Jag är övertygad om att detta är ett krav från de medborgare som avstår en betydande del av sina inkomster for att vi skall kunna ge detta stöd. Katastrofbiståndet motiveras av andra överväganden. Att lämna svältande människor åt sitt öde på grund av en regerings odemokratiska natur går naturligtvis inte. Vi kan också som ett led i våra biståndsinsatser bidra till att stärka de mänskliga rättigheternas ställning. Det sker t ex genom att vi ger stöd till valövervakning, oberoende massmedia, journalistutbildning, ombudsmannainstitutioner, rättssystemens uppbyggnad och utbildning av ansvariga tjänstemän inom den lokala och nationella forvaltningen. Sverige anslår betydande summor for denna form av demokratibistånd. För många länder, framfor allt i Afrika, utgör biståndet från den industrialiserade världen en mycket betydande del av statens inkomster. I vissa länder, 262 SVENSK T!DSKRIFT t ex Tanzania, motsvarar biståndet 40% av landets hela ekonomi. Där spelar vårt agerande en särskilt viktig rolL Bl a på grund av de stora behoven och omfattningen av det svenska biståndet till flera av dessa länder kan vi verkligen påverka om vi bara vågar stå för våra principer. Andra kanaler Vi använder också många andra kanaler för att bidra till en positiv utveckling när det gäller respekten för mänskliga rättigheter. Genom vårt deltagande i Europarådet stöder vi dess arbete på detta område som nu spelar en särskilt viktig roll för demokratiseringen i Östeuropa. Utrikesdepartementet ger ett betydande stöd till institutioner och ickestatliga organisationer, både svenska och utländska, som gör viktiga MR-insatser. Under senare år har FN:s utvecklingsorgan UNDP ökat sitt engagemangför mänskliga rättigheter. Också här svarar Sverige för en stor del av finansieringen. Även inom ESK:s ram bidrarvi till insatserför att stärka respekten för den enskilde individen. De mänskliga rättigheterna är ett av detsvenska ordförandeskapetiESKprioriteratarbetsområde. Iden förebyggande och fredsmäklande diplomati som bär ESK:s signum är värnet om demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna en central komponent, vare sig det handlar om Baltikum eller Balkan, om Moldavien eller Centralasien. Vittnesbörd om betydelsen av ESK: s insatser har kommit från många håll, från företrädare för albanerna i Kosovo och ungerska minoriteter i Centraleuropa, från den politiska oppositionen i Belgrad och oliktänkande i Uzbekistan. De mänskliga rättigheterna måste alltså stå i fokus i ESK:s akuta krishantering. Lika viktigt är det långsiktiga, tålmodiga arbetet för att vinna förståelse för ESK:s grundläggande värden, inte minst i de nya medlemsstaterna. Vi vet att det bara är där demokratin utövas, rättsstatens principer upprätthålls och de mänskliga rättigheterna respekteras, som freden och stabiliteten blir bestående. SVENSK T!OSKR.IFT 263 ·.