IIIII:Jo~.llll: BO CAVEFORS: DEMOKRATIN I USAVIDVÄGS ANDE? I Europa talar man sedan årtionden om att vi europeer amerikaniseras. I många avseenden är detta säkerligen korrekt. Lika uppenbart är emellertid att många människor är omedvetna om vidden av amerikaniseringen. Därfår är det viktigt och nyttigt att analysera och diskutera vad som skiljer och vad som fårenar människorna och de politiskavisionerna och ambitionerna i Europa och i USA. Som världens äldsta demokrati i modem tid, harUSAsedan 1700-taletoupphörligen framhållits som föredöme får europeer. Störst betydelse for denna nya-världen-propaganda har den franske statsmannen och historikern Alexis de Tocqueville haftmedfyrabandsverket Demokratin iAmerika, som utkom mellan 1835 och 1840. 125 år efter Tocquevilles standardverkpublicerarsenatom ochpresidentkandidaten Eugene McCarthy AmericaRevisited, en bok som naturligtvis icke är järnforbar med fransosens klassi Tht Existential Runner: Uber dit Demokratit in Amerika. Werner Pete". Edition !sele, Eggingen 1992 ker, men dock av stort värde for förståelse av amerikansk demokrati.Den boken har gått spårlöst förbi i Europa. Den tyske filosofen W emer Peters är, jämsides med den likaledes tyske ftlosofen Ri.idiger Safranski, oerhört intressant som analytiker av europeisk nutid. Peters är född 1941, han har studerat ftlosofi i Bonn och driver numera ett "konstnärshotell", Chelsea, i Köln. Under rätt många år från sextiotalets slut och framöver, var han i Washington medarbetare till kongressledamötema Lee Hamilton och Mc Carthy. I boken med den tvåspråkiga titeln The Existential Runner: Ober die Demokmtie in Amerika, frågar sig Peters om den amerikanska demokratin nu, efter den så kallade segern över kommunismen, nått höjdpunkten, om demokratin nått vägs ände och framtiden bjuder på helt andra sarnhällsideal. Peters analyserar demokratins inbyggda motsättningar och konstaterar att i USA innebär demokrati inte endast att politiska institutioner fungerar de SvENsK TmsKRIFT 213 -··••:a:J:.111J:_______________________ mokratiskt, utan att demokratin finns i livsstilen, i "American Way ofLife", att det finns en grundläggande överensstämmelse mellan det politiska samhället och amerikansk kultur. Men frågan är: kan detta tvåhundra.triga demokratirecept leva vidare och vidareutvecklas i en alltmer globalt explosiv framtid? Analysen koncentreras kring tre sakfrågor: om samhällets öppenhet, om männi-skors rörlighet och om människors aktiva motsclndskrafi:. Peters menar att demokratins hälsotillsclnd i dagens USA sällan p.tverkas av enskilda människor, av det "lillasamhället", utani huvudsak formas och domineras av finansmarknaden och av massmedia. Därtill kommer byclkratins växande makt och presidentskapets ökade irnperalistiska karaktär, attidenomett PaxAmericana, USA som fredsstiftare och världspolis, är forö- dande for demokratin, inte endast i USA utan ocks.t i den övriga världen. Enligt Peters har det nordamerikanska samhället under efterkrigstiden forvandlats fem rättsstat till forsvarsadvokatstat, där dornstolama fungerar som reparationsverkstäder for politikernas politik; att domstolarna, med forfattningens hjälp, allt oftare m.tste korrigera de politiska partiernas, finansaktöremas och massmedias agerande. Denna utveckling innebär ett stort steg bort fem demokrati och demokratiska beslutsprocesser. Grundvalarna for den demokratiska staten rycks undan. Till avdemokratiseringen i USA hör ocks;\ vad Peters kallar amerikanernas "pragmatism" i religiösa fclgor, formå- gan att samtidigt vara djupt religiös och totalt världstillvänd. Vad som sker i USA kommer med n.tgra års fordröjning till Europa, europeerna amerikaniseras. Politikerforakt och ointresset for aktiv politisk medverkan, ointresset for att arbeta inom politiska partier, oviljan att rösta vid allmänna val, och mycket annat av detta slag, ärsedanlänge realiteti USA. Denna negativa attityd till att engagera sig, till att överhuvud taget bry sig, är ett fenomen som blir allt tydligare också inom arbetslivet. Peters hänvisar till inkomstskillnaderna mellan företagsledare och anställda, där relationstalen for USA är 1:120 medan de i Tyskland är 1:25 och i Storbritannien 1:35. När nordamerikanerna inser att de inte längre är världsbäst, kommer de inte heller att bekymra sig om att kämpa for demokratin. Till alla dessa olyckor lägger W emer Peters konstaterandet att sociala spänningari dagens USA nått den punkt som traditionellt anses vara klassiska uttryck for strukturomvandlingar som präglar forrevolutionära samhällen. Dettaikombination med tilltagande globalt verkande militarism, är kräftsvulster som hårt ochsnabbtbryternedden materiaila och moraliska substansen i amerikansk demokrati. 214 SVENSK T!DSKRJFT