LITTERATUR
PERDAHL
CARLJOHAN LJUNGBERG:
NYTT OM LITTERATUR
A
tt fråga vem man är, att
sökasinarötter, är en ~terÂ-
kommande röd tr~d i
nyare boktitlar. P~ den
utgivningstekniska sidan noterarvi samtidigt att pocketrevolutionen nu inbegriper en rad kända verk, inte minst
klassiker, samt att en ny bokklubb fötts
- PocketExpress. Från förlaget Fabel
kan man köpa Bondepraktikan,
Islandssagor, fru Lenngrensskaldeförsök,
Snoilskys Svenska bilder och Hjalmar
Söderbergs Förvillelser, allt för högst
en femtiolapp vardera. Natur och Kultur
erbjuder Voltaires Karl Xll och M~nÂ-
Pocket Radzinskijs Nikolaj ll i denna
utgivningsform.
Nationalencyklopedin har samtidigt hunnit till "kikärt" i sin fårska del
10. Där kan man läsa omjeans,jugoslaviska kriget, kapitalism, våra krigarkungar, J M Keynes och mycket annat.
Till självporträttens genre hör tveklöst Sven Delblancs sista bok Agnar, en
bok skriven under den medicinska respit som författaren fick, och som lät
honom skildra sina ~ngestfyllda ton~r
och ett besök hos fadern i Kanada (Bonniers, 178 s). Den estniska författarinnan
Viivi Luik berättar i Historiens lårfå-
rande skönhet ocks~ om ungdomars
konflikter, men merutifrån hur 1968 ~rs
varsel om kommunismens sönderfall
tedde sig för baltiska konstnärer och
författare (Natur och Kultur, 172 s).Vår
egen nobelpristagare Eyvind Johnson
väcker nytt intresse igen, och i Personligt, politiskt, estetiskt har Bonniers
välkommet gjort en rad av hans essäer
och artiklar tillgängliga p~ nytt.
En l~t vara mer kollektiv självrannsakan erbjuds omtumlade läsare i ~rsboÂ-
ken ANNO med undertiteln Europa i
omvandling (Corona, 287 s). Man
häpnar igen över hur m~nga avgörande
händelser som tvingats in i ~r 1992.
N~got längre tillbaka ~r TV-journalisten
Susanne Palme i reportageboken Tyst
diplomati, som handlar om det dolda
spelet kring Sten Anderssons kontakter
med PLO och vad han ans~g vara dess
israeliska motpart, men vars representativitet dock kraftigt har bestritts (Norstedts, 245 s).
202 SVENSK TIDSKRIFT
 ................................................~••~••n•~~~~
Om en kulturell mötesplats hon känner väl berättar Jytte Bonnier lätt och
humoristiskt i Manilla - Innanlår
murarna (Trevi, 115 s), där vi rar en
bild av Tor Bonnier och av många
gestalter som besökte parets hem på
Djurgården, och där svenska seder och
opinioner träffsäkert järnfors med det
Köpenhamn därforfattaren är barnfodd.
Om Lars Gyllenstens och Georg
Kleins brevväxling Hack i häl på
Minerva (Bonniers, 316 s) har det skrivits mycket. Det är ett lärt samtal som
fors, men borde de båda inte ha valt en
annan form än att växla fiktiva brev, vill
man fråga, något som lätt blir både
pretentiöstochaningenlångrandigt? Den
finlandssvenske filosofen Georg Henrik
von Wrights Myten om framsteget
Tankar 1987-1992 med en intellektuell självbiografi (Bonniers 105 s) är då
mer klassisk, men man undrar om inte
den i sig kunnige forfattaren med utfall
mot Manchester som forlängning av
Jerusalem och Rom mm slår in delvis
öppna dörrar.
Svenska historieböcker fortsätter att
komma. Sverker O redsson riskerar inte
att ta ovett som Herman Lindqvist, eftersom han framlagt sin Gustav Adolf,
Sverige och trettioånga kriget med
gediget lundensiskt kunnande (Lund
University Press, 338 s). Boken är i
gengäld mer tungläst, men besvarar
ambitiöst frågorna varfor Sverige grep
in i kriget 1630, liksom vilka verkningar
detta fick.
Om S:t Göran och draken berättar
konsthistorikern Jan Svanberg jämte
Anders Qwarnström i en bok med
samma titel från Tiden (246 s). Vad som
möjligen är Bernt Notkes verk i Stockholms Storkyrka beskrivs i sitt tidssammanhang. Dess rika symbolik har utövat
inspiration långtfram i tiden, far vi också
veta. Med datorn som genialt redskap
fangar Ted Rosvall i boken Bernadotte-ättlingarna in vår kungaätts
breda forgreningar (Rosvall Royal
Books, Falköping, 128 s). Den intresserade rar såväl en omfattande namnforteckning som stamtavlor.
Lena Wisaeus och Eva Gustavsson
skildrari Guide till det civila samhället
(Timbro, 110 s) konkreta initiativ for att
ordna hjälp, stöd, fritidssysslor med mera
for många svenskar i den offentliga sektorns kris.
Vilken moral skall foretagare ha? frå-
gar den engelske forskaren Norman
Barry i Fair play (Timbro, 160 s) och
ger exempel både på misskötsel och gott
uppträdande. Barry påminner om att
hårda lagar ofta kan skada mer än avsett,
och att frivillig praxis ofta är bättre än
tvång.
I USA drivs en het debatt om landets
nya roll i exkommunismens värld, och
landet söker sin identitet ej minst i
relation till ett Europa som ter sig mer
SVENSK TIDSKRIFT 203
 llllll:l'.l-100:
oroligt än på länge. Om America's
British culture skriverfilosofen Russell
Kirk påpassligt i en kort men lödig bok
från det vitala forlaget Transaction
publishers (122 s). Kirk som i orädd stil
citerar Ortega y Gassets iakttagelser om
masskulturen och beklagar att klassiska
böcker trängs ut vid skolor och universitet ger samtidigt ut The Politics of
prudence (Intercollegiate Studies Institute, Bryn Mawr, PA, 304 s) där han
i sökandet efter vad västerländsk karaktär är ställer upp en rad av sina egna
KERSTIN HALLERT.:
forebilder.Kirk hävdarattde ta röstersom
1945 pekade ut kulturkrisen som västerlandets nästa storaframtidsrisk fatt mer rätt
än de då kunnat ana. I en memoarbok
kallad Better than plowing (Chicago
university Press) ger den amerikanske
nobelekonomenJames M Buchanan en
personlig bild av hur mödosamt hans
eget uppbrott ur den vid krigsslutet
rådande keynesianismenvarit, menockså
en rad charmiga tankar om sådant som
gör livet värt att leva.
VÄLFÄRDSSTATENS
JANUSANSIKTE
J
ämfort med andra västländer saknar Sverige en självständig och
livaktig litteratur i den genre som
ryms inom ramen for begreppet
civilisationskritik. Granskning sker men
vanligen genom av regeringen beställda
utredningar. Maktutredningen är ett
exempel, Lindbeckkonunissionens rapport ett annat.
Meningen vnr ju att hjiilpa miinuiskonur, inte att ta ifrdn
dem amvaret. Helena RiviCre. City University Press
1993
Utredningarna väcker hövligt uppseende på debatt- och ledarsidor, enskilda debattörer visas upp i TV inom
ramen for avdelningen kuriosa.
Nationens värsting, Bo Södersten,
understod sig att ifrågasätta att två miljoner människor i den privata sektorn i
längden skulle kunna forsörja drygt fyra
miljoner understödstagare och offentliganställda. När hans begrepp "närande
ochtärande" användesav GunvorHi!den
i Rapport for att illustrera ett resone- 204 SV ENSK T !DSKRI FT