jOBB,VÅRD OCH OMSORG AR UTMANINGEN STAFFAN HERRSTRÖM Den borgerliga regeringen har på kort tid åstadkommit mycket. Inte minstförändringarna i socialförsäkringssystemen, det nya husläkarsystemet ochförbättringarna avföretagarklimatet har lagt en godgrundför en långsiktigt bättre utveckling. Det mandat regeringen söker är ett mandat för en fortsättning på den politik som redan inletts, menar folkpartiets Stqffan Herrström. V ärd att väljas om? Det är den fråga som skall besvaras. Svaretärja.Själv hämtar jag gärna argumentforminslutsatsfrån socialpolitikens område. För en tid sedan kom jag att diskutera regeringensvälfärdspolitikmed en roretagsledare somjag råkade träffa i ett annat sammanhang. Han fOrefOll inte helt nöjd. - Socialdepartementet ägnar sig åt att fOrsvara det bestående. Det behövs rejälare tag, om jag forstod budskapet rätt. Lättsinnets triumfer Tiderna forändras. Så sent somi slutet på 80-talet förmådde SAF och LO gemensamt den socialdemokratiska regeringen att genomfora en kostsam ochtill sinkonstruktionyttersttvivelaktig sjukpenningreform. Den karensdag vi hade togs bort. Lättsinnetfirade ttiumfer. Systernfel cementerades. Nu har vi en regering som valt en annan handlingslinje. Alla stora transfereringssystem har setts över. Osunda inslag som gett överkompensation, uppmuntratfusk ochforsvårat rehabiliteringharavskaffats. Mycketstora besparingar har genomforts samtidigt som principen om inkomsttrygghet bevarats. Arbetsskadeforsäkringen är en god illustration. Om inga forändringar hade genomforts skulle det ackumulerade underskottet ha legat över 100 miljarder år 1999. Nu kommer det i stället att pressas ned från cirka 20 till cirka 15 miljarder. STAFFAN HERRSTRÖM är sliltssekreterarefdr Det är lätt att finna flera exempel. I folkpartiet i statsrådsberedninget1. sjukforsäkringen har karensdagen kom- 412 SVENSK T!DSKRIFT mit tillbaka, ersättningsnivåerna sänkts och en egenavgift inforts. Inforandet av referenspriser vid ersättning for läkemedelskostnader har pressat statens utgifter utan att de enskilda drabbats. Idessadagarbefinnervi oss islutskedet med arbetet på ytterligare två reformer. Den ena skall stöpa om tandvårdsforsäkringen, den andra pensionssytemet - det senare en fråga vars ekonomiska och politiska betydelse knappast kan överskattas. Ärdettafor lite?Allt berornaturligtvis på vilket perspektiv man väljer. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Kritisk bör den vara som är motståndare till obligatoriska socialforsäkringar med inkomsttryggheten som ledstjärna. Regeringens politik har ju nämligen inte alls rivit ner detta system. Tvärtom är just en obligatorisk arbetslöshetsforsäkring på väg att ta form. Mycket talar for att den på sikt far samma tak som andra forsäkringar, nämligen 7,5 basbelopp dvs cirka 250 000 kronor i dagens penningvärde. Regeringens syfte hari stället varit att forhindra att transfereringssystemen genom sin utformning och omfattning gröper ur den ekonomiska bas välfårdspolitiken vilar på. Sett i det perspektivet är det mycket stora steg som har tagits ochforberetts. Näravgifter ochformåner knyts ihop i pensionssystemet kommer t ex incitamenten for forvärvsarbete kraftigt att stärkas genom att skattekilarna sänks. Vad socialdemokraterna konsekvent forsummade under lång tid var samspelet mellan välfårdspolitiken och den ekonomiska politiken. Deras syndaregister under 80-talet var digert. Därmed blev de själva ett hot mot de sociala värden de sade sig vilja värna. Försvarar man en sjukforsäkring som kan ge mer än 100 procent i kompensation och en arbetsskadeforsäkring som motverkar rehabilitering så riskerar man till sist att underminera välfårdssystemet i dess helhet. Det behövdes en ny regering for att genomfora en rad reformer socialdemokraterna tillfoljd avvaltaktiska hänsyn och bindningar till LO var näst intill oformögna att åstadkomma. Ledstjärnan är enkelt uttryckt denna: vi fårändrar medlen men slår vakt om målen. En av de stora fårdelarna med obligatoriska socialfårsäkringar, som kompenserar människor får merparten av ett inkomstbortfall vid exempelvis sjukdom, äratt riskernasprids.Kostnaden for forsäkringen blirinte högre for gamla än for unga, inte värre for sjuka än får friska. Försvaret for denna tanke finns detingen somhelst anledningatt överlåta till socialdemokraterna. Den är i hög grad socialliberal. En borgerlig regering som på en gång forstår skapandets och tillväxtens drivSVE N SK TI OS KRI FT 413 krafter och- i ord och handling- visar ett Jag tror att regeringen står sig stark så genuint socialt engagemang står sig alltså länge den håller dessa framstötar stången stark i sak. Jag menar också att den har och istället driver arbetet vidare med att goda chanser att klara konkurrensen med göra systemen mer forsäkringsmässiga socialdemokraterna när valet väl närmar och därmed ekonomiskt stabilare. Den sig. skulle stå sig svag om den gav socialParallellt med att de ekonomiska demokraterna tillfålleatt ta enideologisk ljuspunkterna successivt blir flera kom- strid om socialforsäkringarnas grunder. mer deras alternativ, eller rättare sagt brist på alternativ, att granskas närmare och mer hårdhänt. Ja eller nej Principiell enighet En viktig styrka for den borgerliga sidan är att socialforsäkringarna inte orsakat särskilt besvärliga diskussioner inom regeringen. Enigheten om principerna har varit stor. Däremot har en del politiker utanfor regeringskretsen plä- derat for mer grundläggande systemforändringar. Moderaternas partisekreterare Gunnar Hökmark foreslog t ex i en artikel i Dagens Nyheter i början av året att ersättningen skulle tas ner till minst 60 procent och taket skulle sänkas till brytpunkten for statlig inkomstskatt eller därunder. Merfristående opinionsbildare som Kjell-Olof Feldt och Anders Isaksson har gått ännu längre. Motiven växlar dock från den ene debattören till den andre. Feldt vill t ex ta bort formåner och behålla avgifter dvs i praktiken höja skatten. Andra arrfor mer ideologiska argument. Det är formidabla utmaningar som kommer att möta varje svensk regering under resten av 1990-talet. EG-frågan är kanske den största. Till socialdemokraternas allvarligaste svagheter hör att man som parti ännu inte klarat av att ta ställning. Antingen står vi snart infor uppgiften att fullborda medlemskapsprocessen med att ta plats vid de bord där besluten fattas. Det öppnarbreda falt for politiska initiativ på europeisk nivå, inte minst beträffande miljövården. Eller också- men trots allt mindre sannolikt - har svenska folket sagt nej till EG. Då har vi en lång, brant uppforsbacke framfor oss. Under alla forhållanden måste budgetsaneringen drivas vidare.De politiska och institutionella mekanismer som har gett opportunismen ochkravmaskinerna stort utrymme, särskilt när valrörelserna närmat sig, måste bekämpas. säkerhets- ochforsvarspolitiken måste anpassas till den nya verklighet som 414 SVENSK TlDSKRlFT börjartafonn ochsomsannoliktkonuner resultatet inte att man rycker undan att kräva mindre av nationella forsvars- grundenfordemutan attmanlegitimerar insatser och mer av medverkan deras agitation. Den tendensen såg vi internationella fredsbevarande och redan innan ny demokrati hade fotts, fredsskapande operationer. Det mångkulturella samhälle vi nu lever i ställer oss både infor spännande möjligheter och nya, svåra avgöranden. Mest oroande är ändå att de tendenser till växande främligsfientlighet som tidigare gjort sig märkbara ute i Europa nu spritt sig även till Sverige. En när socialdemokraterna fattade sitt beryktade 13-december-beslut 1989. Ändå är det två andra problemområden som konuner att dominera människors bild av vad de politiska partierna fonnår uträtta. Det ena är jobben, det andra är vård och omsorg. moskebrand, rasistvåld, attentat mot Fler innovatörer och entreprenörer flyktingfOrläggningar är väsensfräm- Den socialdemokratiske idedebattören mande for den tolerans och humanitet Jan Lindhagen skrev en gång på 80-talet som är en vikig del av svensk tradition. att liberalismens styrka och socialismens Likafullt ser vi nu detta omkring oss. svaghet är relationen till den skapande Nyttflyktingmottagande Rädsla for det okända kan inte mötas genomfordömanden. Ökade kunskaper ochbredare kontaktytor mellansvenskar och invandrare är långt effektivare. Det överdrivna omhändertagande som präglatdelaravflyktingmottagandet och de tendenser till kravlöshet som tidigare kunnat skönjas har vi nu tagit itu med. Invandrama själva har allt att vinna på att så sker. Men gentemotfrämlingsfientligheten i dess olika skepnader får ingen tvekan råda.Börjarmananpassaflykingpolitiken till trycket från ny demokrati och liknande krafter- i stället for till det som humanitet och klokskap kräver - blir människan. Här har Sverige nu flera decenniers forsununelser att ta igen om de hundratusentals nyajobb skall komma fram som skall rädda oss från att fastna i massarbetslöshet. Vi måste ha ett företagarklimat, utbildningssystem, kapitalmarknader och lånemekanismer av sådant slag att vi får fram tillräckligt många innovatörer och entreprenörer och att de vågar satsa på framtiden. Socialdemokraterna forsöker leva på sintraditionellt starka trovärdigheti fråga om arbetslösheten. Men nu handlar det inte främst om att finna nya arbetsmarknadspolitiska mekanismer, även om sådana är viktiga på kort sikt, utan om att fåframflerforetagsomgerflerjobb. I ett sådant läge står den som vill stimulera SVENSK T!DSKRIFT 415 l ·l r företag- menvägrarstimuleraföretagare -tomhänt. Den andra frågan gäller utvecklingen inom vård och omsorg. De valfrihetsreformer som har genomförts sedan regeringsskriftet 1991 har utgjort ett stort principiellt genombrott. Monopolen har äntligen raserats. För åtskilliga människor hardet betyttviktiga positiva förändringar i deras vardagsliv. Äntligen får de chansen attväljasin egenhusläkare. Ellerkanske en kristen skola åt sina barn. Eller ett nystartat privat dagis. Eller- till följd av handikappreformen för svårt funktionshindrade - en personlig assistent. Samtidigt måste vi vara på det klara med att många andra människor främst ser andra verkligheter omkring sig. Kanske kraftigt minskad personaltäthet på dagis i sin kommun. Eller försämrad hem~änst för gamla och sjukliga föräldrar. Detpågårvisserligenmångalöftesrika förändringar i kommuner och landsting som ger lika bra eller bättre service för mindre pengar. Det mest slående är den vårdgaranti som genomfördes 1992 och som i stort sett utraderat de operationsköer som var ett så plågsamt inslag i 80-talets sjukvårdskris. Husläkarna kan ge likartade effekter - liksom ett eventuellt införande av ett närbesläktat system på tandvårdens område. Men under knapphetens kalla stjärna förekommer också nedskärningar och kvalitetsförsämringar som inte låter sig försvaras medsociala argument. Vi måste vara beredda att säga det. De föräldrar somärgenuintoroade överattstandarden på deras barns dagis nått en oacceptabelt låg nivå är föga hjälpta av att fl veta att valfrihetsrevolutionen avskaffat lex Pysslingen. Stora skattesänkningar orealistiska Det finns inga enkla recept somkan råda bot på dessa problem - allra minst i socialdemokraternas programskrifter. De har ju motsatt sig en rad systemförändringar som höjer produktiviteten i den offentliga verksamheten och för att pengama räcker till mer. Men det blir än viktigare att öppet diskutera prioriteringar. Den som vill kan naturligtvis önska sig stora skattesänkningar också - trots de krav budgetsaneringen och utvecklingen i kommunsektorn ställer. Men önsketänkande kommer det med all sannolikhet att förbli. Att berömma regeringen är en del av mitt jobb. Men jag gör det med gott samvete, när jag som liberal ser tillbaka på de gånga tvååren. Regeringen ärvärd en egen majoritet i riksdagen. För dagen må det låta optimistiskt. Men låt oss spänna bågen högt. 416 SVEN SK TI DS KR IFT