l \ l --------~ DET ETISKA UNDERSKOTTET CURT NICOLIN Norman Barry harskrivit boken "FAIR PIAY"- omföretagandels moral, vilkengivit Curt Nieofin anledning till nedanstående reflektioner. D et är svårt att värdera moralen hos en viss grupp av människor i ett samhälle. Den hänger ihop. Företag existerar inte utan kunder, utan anställda, utan politiker etc. Det är moralen hos alla dessa, som på ett eller annat sätt har inflytande på foretagers moral. Förutsättningar for en marknadsekonomi - och det är i en sådan Barry's undersökningar rör sig - är en samhällsstruktur med ekonomisk frihet som en avgörande ingrediens. Främmande för marknadsekonomi är monopol, karteller och subventioner. uppfinningar skyddas av patent for att ge skaparen av lösningarna kurage att åta sig den ansträngande utvecklingen fram till fårdig marknadsforing. Filosofen Immanuel Kant säger om friheten; "Vi skall eftersträva en konstitution som uppnår den största möjliga friheten genom att utforma lagarna på ett sådant sätt, att frihet for envar kan samexistera med frihet for all "a . Lagbrott måste beivras Även om lagarna tillforsäkrar personligt ägande, räckerinte det, om lagbrott inte Undantag är situationer, där ett foretag beivras. Detsamma gäller om fri genom uppfinningar eller teknologiska konkurrens. Den är inte ett faktum, landvinningar far en monopolliknande därfor att den är inskriven i lagarna utan ställning. Det är också riktigt, att blir ett faktum, om de som bryter mot dem, bestraffas. CURT NICOLIN är tck11 rlr. Sverige har i år fatt en ny konkurrenslag anpassad till EGs motsvarighet. I 346 SVE N SK Tt DS KI<I FT anledninghärav uttalargeneraldirektören iKonkurrensverketJörgen Holgersson: "Konkurrenslagstiftningens kraftigaste rekvisitet fåreligger, leder det givetvis till en skolning av dessa människor, att bedrägeri är lönsamt och fåga riskfYllt. verkanligger i signalsystemet. Regering Den fåreställningen sprider sig då till alla och riksdag pekar ut att det är meningen möjliga områden, t ex snatteri och att konkurrenter ska konkurrera med inbrott. varandra och att det är viktigt att de gör Etiska standarden det. Det har inte alltid tillmätts så stor Dessa exempel visar att näringslivet är betydelse tidigare." Om icke heller den nya konkurrenslagens efterlevnad skall beivras, tror vår regering då att vår affärsetik kommer att bli bättre? Situationen i Sverige är på denna punkt, attvi harflera offentligamonopol; vi har av staten accepterade monopol, vi har en kartelliserad arbetsmarknad, och dessutom gerstaten subventioner, vilket är gift får den fria marknadsekonomin. Detta kvarlämnar en knapp tredjedel av ekonomin i "fri konkurrens", men eftersom det tillhör ovanligheterna, att brott mot den fria konkurrensen inom dennasektor övervakas och överträdelse bestraffas, är det i verkligheten en utomordentligt inskränkt konkurrens, som råder.Effekten av denna begränsade konkurrens ärlägre effektivitet ochhögre priser än i länder med effektiv konkurrens. Omstatentillfårsäkrarmänniskor100 procents ersättning får sjukfrånvaro, får frånvaro får skötsel av sjukt barn, får frånvaro på grund av arbetsskada etc. starkt påverkat av den etiska standarden isamhället, vare sigdeninitialtåstadkorns av bristtålliga insatser från riksdag och regering ellerallmänsvagetik isamhället. Detärdå naturligt attfinna enfortsättning som sprider sig in i fåretagen och bland fåretagarna. Här gäller samma sak. Lagarnas efterlevnad måste övervakas och överträdelse beivras. När stat och kommun under tio år disponerat över 60 procent av BNP, och nu under krisen över 70 procent, kan ingen påstå att det råder full ekonomisk frihet i landet. När majoriteten av invånarnas prestationer disponeras av stat och kommun, är det en mycket allvarlig inskränkningi den ekonomiska friheten. Detta har fullt fåljdriktigt medfårt att OECD i medeltal mellan 1965 och 1991 haft en tillväxt som överstigit Sveriges med 26 procent. Att i ett gravt oetiskt samhälle fårvänta att högsta etik råder i en sektor, t ex inom affärslivet, är nog en ganska naiv fåreställning. och man ytterst sällan bestraffar dem, Egoistiska motiv som utnyttjar denna ersättning utan att Som Barry mycket riktigt påpekar, är SVENSK TIOSKRIFT 347 det brukligt att framhålla den ledande strategien for privata företag som vinstmaximering, ett uttryck som skulle belysa deras renodlade egoistiska motiv for sin verksamhet. Privata foretag är inte till for att berika sina ägare. De är till for att leverera varor och service till samhälle och invånare. Den foretagare, somi den processen inte formår generera ett överskott att betala räntor på lån och kompensation for riskkapital samtskatter, tvingas reducera eller lägga ned sin välsignelsebringande verksamhet. På en marknad, där verkligt fri konkurrens existerar och hålls i helgd av myndigheterna, är vinnaren på marknaden den som gjort den bästa insatsen. Oetisk blir den härprocessen, om marknadens frihet inte hålls i helgd. Det betyder, att samhällets rättsvårdande myndigheterhar ett avgörande inflytande på marknadens etik. Varierande etisk nivå Sammanfattningsvis är det min uppfattning, att alla grupperi dagens svenska samhälle brister i god etik, men det är lika sant, att det är gott om individer, som har en mycket hög etik, och det gäller också i alla samhällsgrupper. Barry framhåller också den vanliga foreställningen, att det är foretagen, som forstör den naturliga miljön. Det är populärt att ropa på miljölagstiftning och miljöavgifter for att komma till rätta med dessa problem. Låt oss då forst konstatera, att marknadsekonomierna har klarat miljöfrågorna grundligt överlägset i forhållande till de socialistiska ekonomierna, som uppvisar rena skräckexempel på vanvård. Med den vidgade kunskapen om vikten att vårda miljön med propaganda, med vissalagstiftrungar och vissa skatter, har utvecklingen vänt i positiv riktning. Min uppfattning är, att samarbete mellan myndigheter och näringsliv är avgörande viktigt i sammanhanget. Man hör numera ofta industrin framhålla, att den har de bästa möjligheterna att göra positiva insatser. I en fri marknadsekonomi växer kunskapsmassan mycketsnabbt.Vidgade kunskaper ger utomordentliga möjligheteratt reducera negativamiljöeffekter, ökaproduktion enoch sänkakostnaderna samtidigt. I själva verket är vi på väg in i ett kunskapsintensivt samhälle i långt större utsträckning än tidigare. Om en hög standard av ekonomisk frihet far bestå, är det min övertygelse, att världen t ex inte ens är i närheten av uttömda energitillgångar; i själva verket kommer nya lösningar och nya energikällor att utfonnas med kommande kunskaper. I hela denna process är god etik avgörande viktig. På motsvarande sätt är det med avfall och forgiftning. Det behövs också internationellt samarbete. Ett exempel kan vara Ö stersjöns forgiftning. Under de senaste åren har självrisk 348 SveNsK T IDsKRIFT infarts i ett flertal socialforsäkringar och kornmer med största säkerhet att inforas även for övriga. Resultatet har också inställt sig i kraftigt minskad frånvaro från arbete. Detta har bidragit till övertalighet i foretagen och ökade friställningar. storleksordningen 150 000 människor, som for två år sedan var registrerade som anställda men frånvarande, återfinns idag som arbetslösa eller motsvarar storleksordningen en tredjedel av den ökning i arbetslöshet, som utmärker krisen i Sverige. Men innebörden är, att socialförsäkringarnas destruktiva effekt på etiken i Sverige är på väg att försvinna. Försummad Kristendom Det är angeläget att höja etikens kvalitet i Sverige. God etik fårvärvas vanligen vid livets början. Den som inte före tio års ålderlärt sigvad som är rätt och orätt, har liten chans att göra det senare ilivet. God etik vinner terräng genom föredöme, fostran och självdisciplin. Genom kraftigt ökade skilsmässor, ökat antal enföräldersfamiljer, dubbelarbetande föräldrar, har familjens fostran av det växande släktet i god etik allvarligt försvagats. Till detta bidrar även bristande etik hos alltfor många föräldrar. Även skolorna torde ha minskat sin insats i detta stycke. Kristendomsundervisning förekommer ju numera under ämnet religion. Tusen år som kristet samhälle och femhundra år som protestantiskt motiverar inte en extra satsning på kristendomsundervisning!Jag menar givetvis att vi också skall undervisa i andra religioner, men kristendomen borde ändå komma steget fåre med hänsyn till den ställning den har i det svenska samhället. Kristendomsundervisningen var ett utomordentligt tillfålle för skolorna att befordra elevernas förståelse för etik. Skolans ansvar viktigt Skolansengagemenibarnens etiskafostran särskilt under de fårsta skolåren måste markant förstärkas. Det torde vara viktigt att skolans arbete läggs om på ett sådant sätt, att eleverna mera effektivt stimuleras att lära och forstå än att insupa kunskap från en kateder. Den relativt passiva tillvaron i klassrummet under tolv års skolgång kan inte vara det bästa sättet att fostra till personlighet. skolanmåstevidare säkerställa, att alla elever förvärvar förkunskaper för att kunna tillgodogöra sig den därefter följande undervisningen. Detvore både god etik och rationellt från skolanssida.Därmedbleve ocksåsamvaron mellan elever och lärare så mycket bättre. Det talas så mycket om skatter, bidrag, ekonomiskpolitik, räntor, sparande, m m för lösandetav kriseni Sverige. Detärnog i sig viktigt, men avgörande för ett folks framgång är FRIHET, ETIK OCH KOMPETENS. Sverige är inget undantag. SVENS K T !OSKR I FT 349