DAGENS FRÄGOR Visst är socialdemokraterna eniga! V isst var det underhÃ¥lla.nde att hö- ra Rörelsen demonstrera sin splittring l maj, kulmen pÃ¥ en tids oenighet inför öppen ridÃ¥. Tyvärr finns ett lättköpt motargument nära till hands: den borgerliga splittringen, i dag svÃ¥rare än pÃ¥ länge att bagatellisera. Men varför inte i stället slÃ¥ politiskt mynt av den? Vi väntar fortfarande pÃ¥ den borgerliga politiker som tar pÃ¥ sig den pedagogiska uppgiften att förklara fördelen med flera partier i ett samhälle där det finns flera Ã¥sikter. "Käre Väljare, om Du röstar pÃ¥ mig, Carl Bildt/Bengt Westerberg/Olof Johansson, vet Du naturligtvis inte om Dina Ã¥sikter fÃ¥r fullt genomslag i en regering. Du kan ju knappast begära att 51% av svenska folket skall tycka som Du i alla frÃ¥gor. Men Du vet vilken politik Du röstar pÃ¥, att jag tänker hävda den i regeringsförhandlingar och att ju fler som gör som Du desto större tyngd fÃ¥r mina Ã¥sikter. Om Du däremot röstar pÃ¥ socialdemokraterna vet Du inte ens vilken politik Du röstarpÃ¥, den bestäms efter valet av ett fÃ¥- tal människor i inbördes maktkamp. Därur kan komma en politik som aldrig ens diskuterats i valrörelsen eller en som man angripit de borgerliga för. Men en sak vet Du att Du röstar pÃ¥, nämligen det som alla ledande socialdemokrater är eniga om, att behÃ¥lla makten för sig själva och sina kompisar. Om Du röstar pÃ¥ socialdemokraterna vet Du inte om Du röstar pÃ¥ Sten Anderssons, Kjell-Olof Feldts eller Stig Malms politik (statsministern har slagord i st f politiska Ã¥sikter). Men Du kan vara säker pÃ¥ att Du röstar pÃ¥ Carl Lidbom och Ebbe Carlsson!" Brandskattning av stockholmarna E n skärpt särskild skatteu~ämÂ- ningsavgift - Robin Hood-skatten - skall enligt förslagen i kompletteringspropositionen tas ut av alla kommuner i Stockholms län med undantag för Norrtälje samtidigt som en extra löneskatt tas ut i regionen. Denna skall inte gälla kommuner och landsting vilket antas styra över arbetskraften frÃ¥n privat till offentlig sektor. Det kanske mest spektakulära inslaget i kompletteringspropositionen är förslaget att genom en höjning av arbetsgivaravgiften med 5% i stockholmsregionen dämpa den s k överhettningen och styra verksamheten till andra delar av landet. Praktiskt taget all ökning av sysselsättningen inom näringslivet sker i de smÃ¥ och medelstora företagen. Det är alltsÃ¥ de som skall styras och dämpas. De arbetar i mÃ¥nga fall med mycket smÃ¥ marginaler och är ofta bundna till stockholmsomrÃ¥- det genom att de är serviceföretag eller beroende av specialutbildad arbetskraft. De större företagen med internationell verksamhet väljer förmodligen att flytta utomlands hellre än nÃ¥gon annanstans i Sverige. Det systemfel som ligger i de offentliga monopolen löses inte genom differentierade arbetsgivaravgifter. En inte obetydlig del av den kommunala och landstingskommunala verksamheten bedrivs dessutom i bolagsform. Kollektivtrafiken i Stockholms län drivs t ex av SL - AB Storstockholms Lokaltrafik - vars lönekostnader ökar med 125 miljoner per Ã¥r om förslaget gÃ¥r igenom. Det kommer förmodligen inte att underlätta för SL som redan har svÃ¥rt att fÃ¥ personal och svÃ¥rt att behÃ¥lla den. En viktig väg ur den vÃ¥rdkris, som kännetecknar alla vÃ¥rdsektorer, barnomsorg, sjukvÃ¥rd och äldrevÃ¥rd, är att tillvarata privata alternativ. Dessa kommer att motverkas av den differentierade arbetsgivaravgiften. Men det kanske var ett annat av de delmÃ¥l regeringen ville uppnÃ¥ genom kompletteringspropositionens disparata Ã¥tgärder. 29-19 A v firandet av det socialdemokratiska partiets 100-Ã¥rs jubileum att döma finns det tvÃ¥ perioder i svensk historia. Den ena, f.s., präglades av fattigdom och frÃ¥nvaro av respekt för mänsklig värdighet till skillnad frÃ¥n den andra perioden, e.s., som präglas av välfärd, medmänsklig respekt och tolerans. Denna historielösa syn säger inget om vad Sverige är och om hur det svenska samhället under 1800-talet inledde en ekonomisk och kulturell frigörelse som i slutet av seklet och i början av 1900-talet kulminerade i en dynamisk period av tillväxt och vitaliserande mÃ¥ngfald, vars spÃ¥r 175 fortfarande präglar det svenska samhället. Socialdemokratin har inte nÃ¥gon gÃ¥ng under denna tid skapat välfärden. Det har människorna själva gjort. Och Sveriges framgÃ¥ngar har legat inom de samhällsomrÃ¥den där socialdemokratin inte kunnat genomföra sin socialistiska politik, trots intensiva ansatser under 20-, 40- och 60-talen. Kriserna och bristerna i det svenska samhället Ã¥terfinner vi däremot inom de omrÃ¥den där socialdemokratin faktiskt genomfört sin socialistiska politik. SjukvÃ¥rden, ATP, arbetsskadeförsäkringarna, barnomsorgen, skolan och den offentliga sektorns oförmÃ¥ga att leva upp till de anställdas krav pÃ¥ goda anställningsförhÃ¥llanden och medborgarnas fundamentala krav pÃ¥ ett fungerande försvar av rättsstaten och nationen, är exempel pÃ¥ konsekvensen av socialdemokratisk reglerings- och nivelleringspolitik Ingvar Carlsson sa i sittjubileumstal att socialdemokratin har sina rötter i iden om individens okränkbarhet. Som en beskrivning av ett socialistiskt partis ursprung är detta ytterligt anmärkningsvärt 1989, dÃ¥ socialismen världen över visat sig vara ett enda tragiskt misslyckande, eftersom den ständigt kränkt människors frihet och människovärde. Som betyg för den egna politiken- som konsekvent satt den enskilde pÃ¥ undantag - är beskrivningen ocksÃ¥ främmande. Allra mest främmande är den emellertid som beskrivning pÃ¥ ett parti som i sitt ursprungs dagar fattade beslut med röstsiffrorna 29- 19 om att inte begÃ¥ mord. Fastare än sÃ¥ var inte övertygelsen om individens okränkbarhet.