Dagens frågor Rösträtt för utländska medborgare 1983 års rösträttskommitte offentliggjorde sitt betänkande i mitten på februari. Enligt den socialdemokratisk-kommunistiska majoriteten skall nordiska medborgare ges rösträtt i svenska riksdagsval om de varit kyrkobokförda i Sverige tre år närmast före valåret. Det skulle betyda att ytterligare omkring 140000 personer fick rösta. Samma majoritet föreslår därjämte att endast de svenska medborgare som varit bosatta i Sverige någon gång under de senaste tio åren före ett riksdagsval skall ha rösträtt. De som bott utomlands i mer än tio är - det rör sig om cirka 6500 svenska medborgare - skulle därmed förlora sin rätt att delta i valen till riksdagen. Förslagen är motbjudande och måste bestämt avvisas. Redan i dag kan invandrare från de övriga nordiska länderna erhålla medborgarskap efter tre år i Sverige. Då får de naturligtvis också rösträtt till Sveriges riksdag. De personer som berörs av förslaget från rösträttskommittens majoritet är alltså immigranter som av ett eller annat skäl inte önskar bli svenska medborgare. Men ändå skulle de få rösträtt och följaktligen kunna rösta i valen till två länders parlament. En annan konsekvens skulle bli att in-. vandrarna genom sin rösträtt kunde på- verka även vår försvars- och utrikespolitik. Det skall givetvis endast svenska medborgare få göra. Det är de och inga andra som i demokratisk ordning skall besluta om nationens angelägenheter, i all synnerhet sådana som berör vårt förhållande till främmande länder. Det är också intressant att socialdemokraterna för första gången sedan allmänna rösträtten infördes nu vill begrän· sa den. De förordar att vissa svenska medborgare - av vilka många förtjänst· fullt arbetat för sitt land i internationella sammanhang, ofta på utsatta poster - skall berövas sin rätt att delta i riksdags· valen. De skulle då inte ha rösträtt nå- gonstans. Det rimliga är att det är medborgarska· pet och inte bosättningsorten som bestämmer rösträtten. Nu vill socialdemokraterna överge den principen, tydligen av rent partiegoistiska orsaker. De utgår ifrån att merparten invandrare är socialister och att de flesta utlandssvenskarna stöder något av de borgerliga partierna. Frågan är bara om socialdemokraterna kan driva igenom så absurda förändring· ar av rösträtten. Det är nämligen en grundlagsfråga, och då kan en minoriteti riksdagen kräva beslutande folkomröst· ning. Blir det en proposition i ärendet blir det antagligen också ett referendum. Vill regeringen verkligen ha det? Inhumana förslag All brottslighet skall självfallet bekimpas. Men är det självklart att brott mol samhället, enkannerligen då den ekonomiska brottsligheten, är värre än snart sagt all annan kriminalitet? Det förefaller faktiskt som om den av generaldirektör Sven Heurgren ledda kommissionen mol ekonomisk brottslighet samt en arbetsgrupp inom LO anser det. Kommissionens socialdemokrater menar att bevisbördan skall vara omvänd vid misstanke om bulvanbrott, att revtsorerna i en del företag skall kunna ut· nyttjas som angivare - alltså någonti• motsvarande brevhärarangivarna - ocll att speciella domstolar för ekonomiska brott skall inrättas. Vidare vill de att statligt tillstånd skall erfordras för att nå- gon skall få starta företag inom vissa bran cher, att skolan skall lära barnen hur angeläget det är med en offentlig sektor, och att ekonomiska rådgivare·som dömts för ekonomiska brott skall få nä- ringsförbud. Arbetsgruppen inom LO är inne på liknande tankegångar. Etableringskontroll förordas i en del branscher. En blivande företagare skall också kunna visa att han har ett fläckfritt förflutet och att han är informerad om lagar och avtal. Då skall länsstyrelserna efter samråd med bl a facket utfärda näringsbevis , som sedan kan dras in om vederbörande inte håller sig inom lagens råmärken. Näringsförbud skall dock inte bara kunna drabba den om begått ekonomiska brott utan också den som inte gjort det, men som grovt brutit mot gällande kollektivavtal. Enligt LO-gruppen bör man även överväga att publicera namnen på dem som försetts med näringsförbud. Gör tankeexperimentet att alla de här förslagen skulle förverkligas! Konsekven erna skulle bli omfattande, milt talat. Det skulle innebära en avsevärd expansion av det redan betänkligt starka kontroll- och övervakarsamhället. Nyetableringar i näringslivet skulle försvå- ras, angiveriet och snokandet sättas i system. En unken atmosfar av misstänksamhet skulle breda ut sig, och den enskildes personliga integritet sättas på undantag. Merparten av de tilltänkta åtgärderna framstår som klart inhumana och har tydliga inslag av vedergällning. Synen på 119 gärningsmännen är oförsonlig och skarpt fördömande. Den som begått ekonomiskt brott skulle bli dömd för all framtid. Näringsförbudet i den avsedda utformningen skulle av allt att döma effektivt hindra honom från att försörja sig inom den verksamhet han behärskar. Hans namn skulle t o m offentliggöras för att chikanera honom ännu mer. Ekonomisk brottslighet liksom övrig kriminalitet har sina orsaker. Hur vore det att på ett seriöst sätt analysera dem? Börja gärna med att undersöka skattelagstiftningens och skattesystemets roll i sammanhanget! Höstterminsintagningen 1982 beslöt riksdagen på förslag av mittenregeringen att intagningen till gymnasiet skulle baseras på elevernas höstterminsbetyg i nionde årskursen av grundskolan. Endast moderaterna motsatte sig åtgärden. På senare tid har skarpa protester riktats mot systemet från skolledare, lärare och framför allt elever. T o m elevstrejker har förekommit , och även om sådana aktioner i princip är förkastliga kan man väl förstå ungdomarnas bevekelsegrunder. Den nya intagningsordningen tillkom primärt för att underlätta den praktiska hanteringen av gymnasieintagningen. Det var följaktligen en reform för administratörernas skull, inte för elevernas. Men det är de senare som nu får betala för skolmyndigheternas nyvunna bekvämlighet. Det som naturligt nog inträffat är att det blivit en avsevärd anhopning av prov för eleverna under höstterminen i nian. Det har lett till stress, jäkt och bristande studiero. Självfallet måste d~t också få 120 negativa konsekvenser på kunskapsinhämtningen, som ju ändå lämnar en del övrigt att önska på grundskolan. En annan beklaglig följd av höstterminsintagningen är att skolarbetet under vårterminen blir lidande. Merparten elever söker sig i dag till gymnasial utbildning. Även om många av dem inser vikten av goda förkunskaper är de inte mer än människor. Det ligger nära till hands för dem att slå av på studietakten när det varken gör till eller från för deras möjligheter att få en gymnasieplats. Det hjälper inte mycket att vårterminsbetyget gäller som slutbetyg från grundskolan. Det är intagningsbetyget till gymnasiet - dvs betyget på hösten i årskurs 9 om eleverna söker direkt från grundskolan - som betyder mest för de allra flesta. För en tid sedan ville ett antal elever framföra sina kritiska synpunkter på höstterminsintagningen för utbildningsminister Lena Hjelm-Wallen. Hon tog inte emot själv utan lät dem prata med en departementssekreterare. Denne manade käckt ungdomarna att vänta och se några år till. En sådan förhalning - kalla det gärna långbänk - vore djupt olycklig. Visserligen behöver nu skolan slippa ständiga förändringar för att få en smula arbetsro. Men vi har redan tillräckligt med erfarenheter av systemet med höstterminsintagning till gymnasiet. Det talar för att det enda förnuftiga är att slopa eländet så fort som möjligt - inte minst för att främjajust arbetsron i skolan. Färre regler - mer förnuft Politiker och samhällsdebattörer har upptäckt ett nytt problem: många familjer fuskar till sig stora belopp från stat och kommun genom skenskilsmässor och felaktig folkbokföring. Rop på åtgär· der hörs, och ropen följer den svenska traditionen: sätt in mer resurser för att kontrollera var folk egentligen bor. Man sänder ut enkäter om var kvinnor tillbringar sin nattvila. Man föreslår att posten skall agera t'olkbokföringsspion. Mycket få kommer på den osvenska men annars mycket bättre och naturligare lösningen på problemet, nämligen att göra det mindre lönsamt med falska skilsmäs· sor. Ändra daghemstaxorna. Ersätt bostadsbidragen med barnbidrag och vård· nadsersättning. Inför sambeskattning även på punkter där den kan vara lönsam för paret och inte bara där de sambeskat· tade förlorar på sambeskattningen. Ge gifta pensionärer samma pension som två ensamstående. Låt bli att ha makeprövning i studiemedelssystemet. Listan kan göras mycket längre. Da· gens svenska ekonomiska politik ger mycket kraftiga subventioner till skilsmässor och straffbeskattar sammanboende och äktenskap. Det är inte underligt att resultatet har blivit rekordmånga skilsmässor och familjer med bara en vuxen. Lögnens segrar I sin bok "Vindens barn - om medlöpen förr och nu'' (Timbro förlag 1983) hat Andres Kung samlat namn på ett stort antal personer, svenska och utländska,: som enligt honom vänt kappan efter viaden, dvs vinden från öster. Kanske · det ibland för hårt att döma människ efter ungdomliga uttalanden. Alla clar teister har inte förblivit eldröda. M många har låtit sin ungdoms sympat' t f påverka sina senare gärningar. Nog var Wigforss mer vän av Stalins politik än av Churchills och Roosevelts. Nog var Unden med all sin korrekthet mer inställd på att förstå Moskva än Washington. Nog har Palme visat större förståelse för Nordvietnam än för Sydvietnam. Ingen av de nämnda var eller är kommunister och knappast medlöpare i vanlig mening, även om de känt hur vinden blåst. Verkliga medlöpare är de som är inflytelserika och som samtidigt fallit för den sovjetiska desinformationspropagandan, ledd av KGB. Den har lögnen som vapen. Stalin lät genom falska anklagelser avrätta tusentals anhängare och den skickliga propagandan gjorde att han blev trodd i västvärlden. Ingen där avslöjade honom. Det gjorde Chrustjov. Lögnen spelade en roll också i nazismens propaganda. Hitlers och Goebbels antisemitiska utfall föll i god jord, men när Hitler vrålade attjudarna skulle utrotas var denna målsättning så orimlig att han inte blev trodd. Men han menade vad han sade. Den sovjetiska propagandan talade och talar om folkets stora lycka som strålar ur deras ögon då de lyssnar på sin store ledare eller talade, särskilt på stalintiden, om böndernas glädje över kolchossystemet. Allt var lögn, men det blev trott, inte minst därför att västerländska auktoriteter, t ex författare som Bernard Shaw, trodde. Eller tag fredsrörelsen. Att den planlagts, underblåsts och understöds från Moskva är mer än sannolikt. Att den vidareförts av människor, som inte ett ögonblick tror eller vill tro att de verkar i sovjetisk tjänst, är säkert. Desinformationen har firat triumfer, ty västsidans försvarsvilja har försvagats medan den 121 ryska krigsmakten byggs vidare. Kungs bok är ett bidrag till att avslöja hur detta går till och hur de undergrävande krafterna verkar. Fred utan frihet Var avvisar man ett förslag att foga in orden fred och frihet i st f enbart fred i följande fras "I arbetet för fred och nedrustning utgör människornas engagemang i folkrörelsernas studie- och opinionsarbete en ovärderlig tillgång". Var voterar man angående infogande! av följande: "Rätten till krigstjänstvägran måste hävdas som en individens förtroendeskapande åtgärd. Vi kräver fredslagar i st f krigslagar". Jo, på FN-Forum, FN-förbundets årligen återkommande konferens, som i år ägnades åt temat FNs nedrustningskampanj. Förslaget att komplettera med ordet frihet kom från Västmanlands FN-förening som hade gott samarbete med invandrarföreningarna i länet. Dessa kräver att man alltid understryker att frihet är en förutsättning för varaktig fred. Vid FN-Forum avvisade ordföranden förslaget att foga in ordet frihet i en utskottsrapport. I stället lade man till en extra att-sats där ordet nämndes. Av nå- gon anledning ville man undvika att det skulle komma ut att FN-Forum finner nödvändigt att votera i en ådan fråga. Förslaget att i samma utskottsrapport skriva in rätten till krigstjänstvägran som förtroendeskapande åtgärd avvisades med 53 röster mot 43. Vet de cirka 4300 medlemmarna i FNföreningarna och de 146 riksorganisationer som är medlemmar i FN-Förbundet hur det går till i organisationen?