Litteratur HERBERT ROCK: Farväl till en epok "Du talar för döva öron. Skogen, havet och 6äJ!en är ingenting för mig. Jag kan möjligen linka mig att sitta på en hamnpir och dricka en sval drink en varm sommardag. Det finns ilgen anledning att åka ut på landet." Det svaret fick jag när jag en gång i ett llllltal med Laszlo Hamori försökte bena ut Yilken av dessa tre miljöer som har den största tjusningen. Den nu 71-årige Laszlo Hamori tillhör den ICJieration av intellektuella centraleuropeer 10111 växte upp under mellankrigstiden. Han representerar den typ av intellektualism som IIVecklades och frodades på de otaliga kafeer som fanns i städer som Warszawa, Budapest, Prag och Wien. Laszlo Hamori har verkligen levt upp till in övertygelse. I första delen av sina meJDOarer, som nu har kommit ut på Tirnos förlag, berättar han om en av de få gånger han (frivilligt) har vistats på landet. Han tillbringade några veckor av ett sommarlov hos släktingar på den ungerska landsbygden. Naturigtvis vantrivdes han. Att han under andra Yirldskriget ofrivilligt tvingades tillbringa flera år i skogarna i Ukraina som så kallad mililir arbetspliktig torde knappast ha förbättrat bans förhållande till naturen. Laszlo Hamoris memoarer "Farväl till en epok" är en skildring av den politiska utveckingen i Ungern från första världskriget fram till förmiddagen den 3 januari 1945 då Röda men marscherade in i hans födelsestad Budapest. En av de epoker författaren säger adjö till •"det glada 20-talet" den period då Ungern mett relativt lyckligt land och som han upplever som sin lyckligaste tid. Visserligen decimerades landet i samband med Tiranafreden efter första världskriget, men efter det att landet hade gjort sig kvitt kommunisten Bela luns hårda regemente blomstrade kulturlivet och trots att efterföljaren Horthy styrde landet med järnhand upplevde Laszlo Hamori ett lyckligt 20-tal. Att författaren är jude nämner han inte lrrän ganska långt in i boken. Detta beror på llt hans judiska bakgrund inte spelade någon större roll under barndomen. Antisemitismen Dons visserligen i Ungern, men den inverkade inte på judarnas liv i någon mera ingripande omfattning. Författaren blev medveten om att han var etniskt avvikande från sina kamrater först när han böljade i skolan. Då uppmanades alla som inte var katoliker när en katolsk präst kom till skolan att resa sig upp och lämna salen. Några reste sig och gick ut, några reste sig halvt från bänkarna. Bland dem Laszlo. Först när prästen läste upp allajudiska namn fick han klart för sig att han skulle gå ut. (Laszlo Hamori hette då Dezsö Salamon). Att han inte var medveten om sin judiskhet var inte så märkvärdigt. Många av de ungerskajudarna hade under den habsburgska tiden inlemmats i det ungerska samhället och blivit assimilerade. Händelsen väckte dock pojkens intresse för det judiska, och när föräldrarna blev medvetna om hans okunnighet böljade familjen leva ett merjudiskt liv. Hans far var son till en rabbin. Efter "det glada 20-talet" försämrades levnadsklimatet för ungrarna. För judarna inträdde försämringen redan 1921 då numerus clausus-lagen vid högskolorna infördes. Den innebar att bara sju procent av de studerande vid högskolorna fick vara judar, eftersom dessa endast utgjorde sju procent av befolkningen. Dittills hade en tredjedel av alla ungerska akademiker varit judar. Så småningom avjudaiserades även landets förvaltning, officerskår etc. Staten återtog tillstånden för judar att sälja dryckesvaror och tobak, att driva biografer och att sköta leveranser till staten. En naturlig följd var att mångajudar ställde sig i opposition till Horthyregimen. För flertaletjudar, som var advokater, affårsmän o d, betydde den officiella antisemitismen yrkesmässigt ingenting, men lojaliteten med trosfränder som drabbades fanns kvar, trots assimilationen. Judarna hamnade på samma sida av den politiska skalan som bl a socialdemokratiska fabriksarbetare utan att för den skull vara socialdemokrater. Vad som förenade var avskyn mot den högerkristna kursen. Vändpunkten för Ungern kom 1931 då banken Kreditanstalt i Wien kraschade. Av tradition från den habsburgska tiden var Österrikes och Ungerns ekonomier starkt beroende av varandra. Det tog bara en vecka för krisen att sprida sig till Ungern. En dotterbank till Kreditanstalt i Budapest kraschade, / / 108 regeringen förordade bankmoratorium och kaos utbröt i landet. I skuggan av det ekonomiska kaoset fick Pilkorspartiet, det ungerska nazistpartiet en grogrund. På klassiskt maner gav partiet unga arbetslösa pojkar som anslöt sig en snygg uniform och en "ställning". Partiet finansierades från Tyskland. Till att bölja med skrattade man åt pilkorsarna och åt deras ledare, den förvirrade majoren Szålasi. Så småningom fick regeringen dock upp ögonen för den fara partiet innebar, det överträffade till och med Horthys parti i antisemitism, och Szalasi arresterades 1936. Men efter några antydningar från den tyska ambassadören frigavs han. Inom den krets av intellektuella socialdemokrater som Laszlo Hamori tillhörde uppstod en antinazistisk rörelse. Bl a gav man ut en tidning. Här gjorde sig judar dock icke besvär. Inte på grund av antisemitism utan därför att rörelsens mål var att utöva inflytande på den ungerska medelklassen som inte tyckte särskilt mycket om judar. Bakom rö- relsen stod bland andra författarens ideologiska läromästare Monus. Klimatet för judarna i Ungern hårdnade allt mer. Så småningom böljade vissa förstå varthän det barkade och försökte emigrera till andra länder. Det var dock inte så lätt. Det var få länder under slutet av 30-talet som tog emot dem. Laszlo Hamori besökte det turkiska konsulatet för att ansöka om visum till Turkiet. Allt var i princip klart - tills det framkom att han var jude. Konsuln sade då att man hade tillräckligt med judar i landet och bad honom lämna konsulatet. Det behövdes inte fler. I mars 1939 ansökte författaren och hans svåger om inresevisum till Australien. Efter kriget visade det sig att alla ansökningshandlingar kastades direkt i papperskorgen om de avsåg judar. Det enda land som var öppet var Bulgarien. Men eftersom det liksom Ungern ingick i Hitlers expansionsplaner åkte få dit. Trots att landet deltog i kriget på Hitlers sida tillät aldrig den bulgariska regeringen deportation av judar. De bulgariskajudarna var de enda från hela Östeuropa som överlevde Hitler-epoken. Så småningom hamnade författaren som befäl i den ungerska armen. Det blev dock ingen långvarig karriär. Judar förbjöds att bära vapen och uniform och överfördes i stäl· Jet till så kallade arbetskompanier. Detta innebar i praktiken arbetsläger. Laszlo Hamori hamnade som skogsarbetare i det ockuperade Ukraina, nära Kiev. Ungern kämpade då på Hitlers sida i kriget. Att sådana arbetskompanier existerade var okänt för omvärlden. När författaren i Sveri· ge i böljan av 50-talet - han hade då fortfarande främlingspass - ansökte om återre· sevisum för att kunna åka till Paris trodde den svenska myndigheten först att han hade krigat i den ungerska armen på Hitlers sida. Arbetskompanierna bestod av judiska "soldater" som diskriminerades på alla tänk· bara sätt. De fick dåligt med mat, läkemedel fanns inte och de hade inga uniformer. De fick klara sig med de kläder de hade på sig när de ryckte in. Många arbetspliktiga dog - bland de.!ll Laszlo Hamoris bror som placerades vid Ostfronten som minröjare. Efter drygt 20 månader som arbetsplikti& kom författaren tillbaka till Budapest. Det var den 3 mars 1944. Den 19mars ockuperade tyskarna Ungern som alltså dittills hade slagits på deras sida men böljat tröttna. Att upprätta ett ghetto i Budapest gick inte, efter· som det inte fanns något område där 150000 judar kunde rymmas. I stället inrättades s! kallade judehus dit judarna tvingades flytta. Då tröttnade Laszlo Hamori. När han kom tillbaka från Ukraina böJjade han arbeta på ett advokatkontor som dock slutade fungera när ägaren internerades. Han gick en kväll upp på det igenbommade kontoret och letade igenom arkivet. Där hittade han kompletta dokument från en avliden kli· ent. Klienten var kristen och hette Laszlo Hamori. Så gick det till när Dezsö Salarnon blev den av bland andra denna tidnings läsekrets så välkända Laszlo Hamori. Under skydd av sin nya identitet blev juris doktor Dezsö Salarnon tjänstemannen Laszlo Hamori. Han flyttade med sin familj till en utkant av Budapest och böljade leva ett "kristet" liv. För att grannarna inte skulle bli misstänksamma var det nödvändigt att alla detaljer fungerade. En detalj som höll på att stjälpa hela projektet var när hans hustru i tyrkan gjorde korstecknet från fel håll. Den .ta som upptäckte det var lyckligtvis en .aan "konvertit" från Slovakien. Tack vare sin nya identitet lyckades familJII Håmori överleva kriget trots att de inte .OOrde de kanske 100000 judar från Budafe~~ som räddades av Raoul Wallenberg. Efter kriget blev Laszlo Hamori politisk ledaktör för den ledande socialdemokratiska daptidningen i Ungern. Han kunde dock inte ll!)assa sig till den kommunistiska regim som _,.vid. Den 30 april 1949 anlände han med iD hustru och sin dotter till Stockholm med fdmlingspass i handen. l Sverige böJjade han en helt ny karriär 10111 författare och frilansjournalist. Från att Ila varit socialdemokrat har han så småningcm blivit konservativ. "Farväl till en epok" är en dokumentation av den period av Europas historia som histo- 109 rikerna ännu inte har lyckats döpa. Laszlo Hamori har döpt den till "Världskrigens epok". Men är världskrigens epok slut? För egen del tar Laszlo Hamori i vart fall avsked från den epok som han själv har upplevt - och överlevt. "Farväl till en epok" är en ögonvittnesskildring av de årtionden då Europa brann två gånger, då det stöptes om flera gångar, då vissa demokratier krossades för alltid medan andra återuppstod, då man lärde sig att mörda fler människor med ett enda skott än tidigare under ett helt slag och då tiotals miljoner dog på slagfält och i gaskamrar bara för att en handfull galningar ville att så skulle ske. Och sist men inte minst - den kafe-intellektualism, som har fött flera av den moderna tidens främsta ideologer, gick för alltid i graven. /