FRANK BJERKHOLT: Gott resultat för regeringen Willoch Svensk Tidskrifts medarbetare i Norge, redaktör Frank Bjerkholt, har givit oss en översikt över hur den nya högerregeringen under Kaare Willoch klarat sinaförsta åtta månader. Den har haft svårigheter, därför att den är en minoritetsregering, men den har två stödpartier, som båda vill komma in i regeringen efter någon tid och som därför samarbetar i stortinget. Ekonomin har också varit bekymmersam. Den föregående socialdemokratiska regeringen litade på oljeinkomster, som uteblev, och Willoch vill inte Leva på förskott. På andra områden har regeringen hunnit uträtta förvånande mycket. Inte minst gäller detta inom skolan där den nye kulturministern Lars Roar Langslet begär att kunskaper skall förmedlas och inte bara trivsel. Vi i Sverige har åtskilligt att lärafrån Norge. Efter omkring åtta månader på tema kan den konservativa norska ringen under ledning av Kaare Willoch vara förhållandevis med situationen. Den allmänna nen har nu ett klart intryck av att Hjllyre kan regera, även från en tetsställning. Kanske är detta något det viktigaste som kan sägas, när skall försöka sig på en lägesrapport Oslo. Hjllyre har allmänt godtagits regeringsdugligt. Det är första dan kriget som detta sker. Förra det var en icke-socialistisk 1965-71, deltog Hjllyre som ett av samarbetande partier, men även om var det största partiet var det med en konservativ statsminister. minst kunde någon föreställa sig den bane intellektuelle Willoch i den ningen. Det har alltså skett en påtaglig ling. Mot slutet av 70-talet växte till att bli ett folkligt parti med 30% av rösterna, alltså mer än de samarbetspartierna Senterpartiet Kristelig Folkeparti tillsammans. skulle därför ha varit orimligt att inte fått statsministerposten, då det borgerlig majoritet i fjolårets val. två andra partierna inte gick med i ringen utan nöjde sig med att spela som parlamentariska skylldes detta på oenighet i Kristelig Folkeparti krävde att den regeringen skulle ändra lagen i mera striktiv riktning, men detta ville inte vara med på. Där hade kvinnans avgörande roll vid en abort git igenom. Senterpartiet ville inte med i regeringen när Kristelig stod utanför. Så blev då resultatet minoritetsregering, som nahar måst kompromissa med i många fall. Men regeringgivit ett klart intryck av att stå på något som visar sig i att H~yre gått särskilt mycket tillbaka i inte bör fortsätta o stödpartierna tycker i det loppet inte om att vara utanför och tendens att ställa större krav på i stortinget - där majoritetsutarbetas - än om de hade varit regeringen och förberett lagförslabö!jan. Samarbetet skulle troiibättre i en majoritetsrege- - fast det skall tillfogas att stödparvisat stor lojalitet. Därtill komatt det före nästa val otvivelaktigt vara en styrka för den icke-sociamajoriteten, om den kan visa föratt bilda gemensam regering. Vi därför vänta, att stödpartierna går iregeringen om något år. Kristetig Folkeparti finns en teni denna riktning. Stämningen har mognat mot en mer realistisk uppdvs man inser att slaget om är förlorat men att detta inte hindra politisk aktivitet för övrigt. i regeringen bör vara konseför ett politiskt parti, som tillhör samarbetande majoritet. Kristetig inser, att man i politiken säluppnår det maximala eller det idealisDet finns några som naturligt nog om "svek", men det är ett fåtal. l fall skall partiet ta ställning till denna på nästa landsmöte. 287 Vad regeringen uträttat Efter ett halvt år presenterade regeringen Willoch en lägesrapport, där man hänvisade till 40 olika saker, som den lovat att sätta igång. Mer än hälften hade redan genomförts. Det har blåst en frisk regeringsvind, som nog gjort Arbeiderpartiet litet nedstämt. Andra kan faktiskt regera - också de konservativa. Den mest iögonfallande regeringsnyheten var lagen om lokalradio och överföring av utländska TV-program per kabel. Plötsligt blev en helig ko, radio- och TV-monopolet, tagen av daga. En serie privata föreningar fick möjlighet att upprätta närradio och ingen tycks ha tagit skada av det - tvärtom. Ett par kabelbolag började importera satellit-TV. Pluralismen Ianserades som princip av den dynamiske kulturministern Lars Roar Langslet, och det märkliga hände, att aldrig har en så radikal politisk förändring accepterats så fort av hela folket. Plötsligt var det monopolprincipen som var onormal. Också Arbeiderpartiet följde med av bara farten. Detta var en viktig seger för regeringen. I skolpolitiken har regeringen infört reformer, som kräver att skolan också skall ge kunskaper - inte bara trivsel. Utrikespolitiken har stramats till så att det inte längre är något tvivel om Norges plats och roll i NATO. Så har förslaget om en nordisk kärnvapenfri zon - som Arbeiderpartiet och dess regering gick in för - lagts å sido och på is som orealistiskt och oförenligt med medlemskap i NATO. Försvarsbudgeten har ökats. 288 Det ekonomiska läget Regeringen Willoch tog över ansvaret vid en tid, då de ekonomiska problemen började bli märkbara också i Norge - särskilt därför att tidigare regeringar hade levt för högt på underskottsbudgeter, som skulle finansieras med beräknade oljeintäkter, i förväg uppslukade genom lån. Men nedgång i oljepriserna gjorde det långt mera problematiskt att låta samhället leva på förskott, och i valstriden hävdade H~yre ständigt att norsk ekonomi måste komma i balans. Norskt näringsliv måste göras konkurrenskraftigt igen - utan oljesubsidier. För att skapa tillväxt på nytt gick partiet in för stora skattereduktioner - det lovades sju miljarder i lägre skatter fram till 1985. Kort tid efter att han tillträtt sin nya post måste Willoch gå ut och meddela, att detta nog inte lät sig göra - oljeintäkterna sviktade. Detta väckte åtskillig uppståndelse och verkade negativt på regeringens renomme. Hade den inte lovat ekonomisk sanering och skattelättnader rent bortsett från oljan? Inom partiet fick Willoch höra en hel del kritik för sitt handhavande av denna sak - och partiet under· strök att löftet om skattelättnader stod fast, även om talet sju miljarder inle nämndes mera. I bearbetningen av det statsbudget, som den föregående reg~~ ringen hade förberett, strök man en föni slagen skatteskärpning och sparmöjlf> heterna förbättrades starkt. Ändå tilJato dosägs försvaret med extra 90 miljoner.: Men på andra områden måste budgeti* inskränkas, bl a inom den sociala torn, något som stödpartierna hade s att godta. I flera fall måste det bli promisser. Det betyder, att rpo,~nn,.-. har problem med att utarbeta nästa budget. Den vet att stödpartierna går på H~yres linje i skatte- och politiken. Just samarbetet mellan de tre Jllf' tierna om budgeten kommer att bli • viktig prövning av möjligheterna till• majoritetsregering, som troligen är förutsättning för vidare t"c:Ke-sCICiallsu•,J styre i Norge också efter nästa val. regeringen Willoch har otvivel:lkllll• gjort en god början. statsministern njuter allmän tillit och respekt som • nykter och fast ledare vid statens roder.