Sysselsättningen Sysselsättningen är socialdemokratins stora valfråga. I hänsynslöst partinit beskyller man ena dagen de borgerliga för att ha slagit ut 140000 arbetstillfållen i industrin sedan 1976, nästa dag heter det att den borgerliga svångremspolitiken hotar jobben för de offentliganställda. Den socialdemokratiska propagandan gentemot regeringen är desto mera missriktad som vad de borgerliga kan anklagas för snarare är en för stor omsorg om jobben. Genom att sedan regimskiftet ha satsat flera tiotals miljarder i industrisubventioner till olönsamma branscher har man använt samhällets resurser till att bevara dagens jobb på bekostnad av utveckling och framåtskridande som leder till morgondagens arbetstillfällen. I Sverige har under 70-talet spridit sig någon egendomlig pessimism beträffande möjligheterna att upprätthålla full sysselsättning. Alla parter och partier är ense om att Sverige behöver en större industrisektor - om inte annat så för att få balans i budget och utrikes betalningar - men i nästa andetag skymtar uppfattningen fram att en sådan expansion ändå inte kommer att leda till så många fler arbetstillfållen eftersom robotar och datorer kommer att göra jobbet. Och visst kommer den tekniska utvecklingen att fortsätta att minska behovet av mänsklig arbetskraft i processindustrier av olika slag liksom också i verkstadsindustrin, men den tekniska utvecklingen skapar också nya jobb i nya företag som tillverkar nya produkter. I USA har under 70-talet nya industriområden växt upp som tillverkar och utvecklar produkter som inte fanns på 60- talet. Silicon Valley utanför San Francisco är ett sådant exempel. Var skulle Japan varit i dag om inte högteknol produktion också skapat arbetstil för Japans stora befolkning. Det finns ingen naturnödvändi Sveriges tillbakagång som indus · tion. Vi har fortfarande naturriked form av skog, vattenkraft och min som ger oss försteg. Vi har en väl vecklad samhällelig infrastruktur många industriländer kan avundas Får vi en slagkraftig automatiserad· stri ger detta resurser över för inv ringar och forskning och utveckling ger oss fler industrier och fler företaa basera vår välfärd på. Och framför näringslivet består inte bara av ind företag i egentlig mening! Servie · strin är på frammarsch i de utvec länderna världen över. Konsultföre växer som svampar ur jorden. v·· människans olika behov under en längre livscykel föder nya service' strier och nya företag. Varför har färdslandet Sverige inte känt av utveckling, som är så påtaglig i U större utsträckning? Den uppenbara förklaringen svenskt näringslivs tillbakagång är återkommande höjningar av skatter löner har givit den svenska indus · hopplöst kostnadsläge. Vi har p· oss själva ur marknaderna. Påståe inte originellt men desto mera sant. detta kommer de kostnadshöjande hetseffekterna av arbetsmarknad och en mängd andra lagar och regi ar. Den svenska socialdemokratins fattning att den service som sker i lig regi är den bästa har stoppat e sionen på serviceområdet. Hur mindre och medelstora service har aldrig fötts i Sverige på grund IJilmuners och landstings monopolan- ? erige med sina 8 miljoner invånare sina naturresurser har alla möjlighellt fortsätta att vara en framåtskrits nation med arbetstillfållen för Härtill krävs dock en realistisk polimtar hänsyn till den internationella adens spelregler. Det svenska 265 kostnadsläget måste ner - ännu mer än vad som nu är fallet - i relation till konkurrentländer. Rörlighetshindrande lagar och förordningar måste ändras och fondhotet undanröjas. Och sist men inte minst den nyskapande serviceindustrin måste ges en chans genom en ändrad inställning till privat service.