NIELS J0RGEN HAAGERUP: Med kurs mot avgrunden Nie/s Jr)rgen Haagerup är dansk ledamot av Europaparlamentet och, vilket är väl bekant för Svensk Tidskrifts läsare, grundlig kännare av dansk politik. Hans artikel är skriven i slutet av april. Hanförutser möjligheten av ett regeringsskifte i Danmark, där svÃ¥righeterna att hÃ¥lla ihop de olika partiernaförefaller överväldigande. En speciell svag länk i kedjan är statsministern. I dag har Danmark en utlandsskuld, som per innevÃ¥nare är större än Polens eller Argentinas. Att fortsätta att öka denna skuld är att sätta kurs mot avgrunden, och detta är vad som sker i Danmark, med statsminister Anker Jr)rgensen vid rodret. ,, Det är symptomatiskt för den som rÃ¥der kring den danska att, när detta läses, regeringen J~rgensen kanske redan blivit en annan eller är nära att störtas - om den inte väljer att gÃ¥ ligt. Det danska folketingsÃ¥ret slutar malt pÃ¥ den danska 5 juni. Kort före den dagen skaU regeringens planer avgöras sÃ¥ ting som stödet till lantbruket (som har nÃ¥got att göra med den ytterst rande mul- och · · Fyn, menjust därför har blivit nödvändigt), vidare en ny Dingsplan och slutligen en plan, som skall utgöra den bakgrunden till de tänkta Det är möjligt, att regeringen tänkt den skulle kunna genomdriva giftskrävande planer med hjälp av frÃ¥n Det radikale Venstre och tisk Folkeparti. DÃ¥ kunde räknin~:ell dessa besluts genomförande med godkännande ocksÃ¥ av höger om regeringen, bland dem och Konservative. Men det finns inte sÃ¥ stora att sÃ¥ skall ske. Det har klart deklarerat. statsminister J~rgensen använde här i vÃ¥ras nelsen, att när man gÃ¥r pÃ¥ har fÃ¥tt nÃ¥got att äta, sÃ¥ brukar sÃ¥ betala räkningen. Härtill Venstres ledare Henning torrt, att det i alla fall förutsatte, hade suttit med vid bordet. Blir det regeringsskifte i ,v,,uuuu,, det antagligen utan nÃ¥got nytt val. Det senaste ägde rum i 1981. Val äger ju ofta rum m. Sedan 1973 har det sÃ¥ smÃ¥ningom ecklats en tradition, att det är val i ark vartannat Ã¥r - grundlagen sä- vart fjärde Ã¥r - men tvÃ¥ folketingsval ett Ã¥r är i alla fall ett för mycket. DÃ¥ er J~rgensen Ã¥terigen bildade regeunder starkt tryck frÃ¥n sin folkegrupp men med betydande motinom partiets styrelse, gjorde han sÃ¥ klart, att om regeringen under lopav de närmaste mÃ¥naderna mÃ¥ste , skulle den inte utskriva nya val. Rätten att upplösa folketinget är en del det danska parlamentariska livet. Det gjorts en opinionsundersökning d väljarna och det är ganska klart, en överväldigande stämning finns för ändra pÃ¥ upplösningsrätten, en tanke, Folketingets avgÃ¥ende talman, den · re socialdemokratiske utrikesmicm K BAndersen, har gÃ¥tt in för i en de talrika artiklar, han har skrivit sehan själv lämnade aktiv politik för halvt Ã¥r sedan. Men det är ingen uttill en ändring i systemet med upp·ngsrätten. Om regeringen överlever hösten och vintern, kan ett nytt val -eket väl bli resultatet, om regeringen mÃ¥ste avgÃ¥. Iltok i Danmark ad är egentligen galet i Danmark? Att Ilatsministern under lOÃ¥r med bara ett IYbrott pÃ¥ 14 mÃ¥nader har hetat Anker l!lrgensen skulle kunna tyda pÃ¥ en viss ,elitisk stabilitet. Men denna bild av staIilitet är missvisande. Det är sÃ¥ mÃ¥nga ting som är tokiga i lanmark, att det är svÃ¥rt att veta var .an skall bölja och var man skall sluta • man skall förklara situationen. Men 253 ingenting är kanske sÃ¥ alldeles galet, att det kan Ã¥stadkomma det nödvändiga politiska nytänkandet och den politiska handlingskraft, som krävs. Man har nog hört krav pÃ¥ att det skulle bildas en majoritetsregering "mot mitten". Nu senast har ledaren av Det konservative Folkeparti, som efter valet i december 1981 blev folketingets näst största, Poul Schliiter, gjort sig till talesman för ett samarbete mellan Socialdemokratiet, Konservative och Venstre. Det har han inte blivit mycket populär pÃ¥. Poul Schliiters politiske partner och samtidigt hans rival, Henning Christophersen frÃ¥n Venstre, tog klart avstÃ¥nd frÃ¥n denna tanke i en TV-intervju. Venstre har bränt fingrarna efter det att partiet under 14 mÃ¥nader 1978-79 stod i regeringssamarbete med Socialdemokratiet. Inte heller statsminister Anker J~rÂ- gensen har verkat pÃ¥fallande ivrig att fullfölja iden med en bred regering. Vad skulle det vara för fördel med en bred regering? Ja, den skulle fÃ¥ en klar majoritet i Folketinget. Men om inte regeringens tre - eller ännu flera - partier kunde enas om vad som skulle göras, skulle det ju inte hjälpa nÃ¥got att ha majoritet i folketinget. De svaga partierna Det ser därför inte ut som om konstellationer vid sidan av traditionen i sig själva skulle kunna föra Danmark ut ur de ekonomiska svÃ¥righeter det har rÃ¥kat in i. Dansk politik är ju präglad av tvÃ¥ svaga flyglar. Den ena utgörs av Socialdemokratiet, som halvt om halvt har monopol pÃ¥ regeringsmakten men nÃ¥gon gÃ¥ng emellan avbrutits av kortvariga borgerli- 254 ga regeringsperioder som Poul Harttings frÃ¥n 1973-75. Vid valet i december 1981 förlorade Socialdemokratiet sin majoritet tillsammans med de sÃ¥ kallade förlikningspartierna i mitten av dansk politik, nämligen Det radikale Venstre, Centrum-demokraterna och Kristetigt Folkeparti. De tvÃ¥ sistnämnda har Ã¥ter inlett ett närmare samarbete med Venstre och Konservative i den sÃ¥ kallade borgerliga fyrklövern. Det radikale Venstre, som ocksÃ¥ har ivrat för en bred regering, har ännu en gÃ¥ng som nästan alltid tidigare (utom perioden 1968-71) slutit upp bakom Socialdemokratiet, som dessutom i en rad frÃ¥gor kan räkna med stöd frÃ¥n Socialistisk Folkeparti. Detta parti uppnÃ¥dde en sensationellt stor framgÃ¥ng vid det senaste folketingsvalet och har nu 21 mandat - ett enda mandat mer än Venstre. SF är ändÃ¥ lÃ¥ngt ifrÃ¥n att vara ett stabilt stöd för regeringen, som därför lever ett högst osäkert parlamentariskt liv. Sista gÃ¥ngen en socialdemokratisk regering baserade sin tillvaro pÃ¥ ett nära samarbete med SF- det var 1966-67- gick SF upp i sömmarna och regeringen under Jens Otto Krag föll med ett brak. Till regeringens svÃ¥righeter kommer, att Socialistisk Folkeparti och Det radikale Venstre milt sagt stÃ¥r pÃ¥ spänd fot med varandra och i stort sett bara är eniga om att de tillsammans inte kan utgöra en varaktig majoritet för att genomföra den socialdemokratiska regeringens politik. Den borgerliga flygeln blev synbart stärkt genom valet i december 1981, ty Det konservative Folkeparti gick framÃ¥t till 26 mandat och Centrum-demokraterna ökade överraskande starkt till 15 mandat. I gengäld förlorade Venstre tvÃ¥ mandat och Kristelig Folkeparti ett. Tillsammans uppnÃ¥r de borgerliga därför inte en styrka, som är större än Socialdemokratiets. Mogens Glistrups har under de knappt lOÃ¥r, som det existerat, nästan halverats och är nere pÃ¥ 15 mandat. De är i alla fall räckligt mÃ¥nga för att försvaga ett borgerligt regeringsalternativ. anses inte regeringsfähigt, och med Fremskridtspartiets 15mandat le en borgerlig regering inte kunna majoritet. Den skulle ändÃ¥ sakna ga mandat. Slutligen gäller det PÃ¥driven av särskilt ten Erhard Jakobsen förklarade sig Schliiter efter valet i december stÃ¥dd med att Venstres ledare Christophersen skulle bli rnrh<>,,r1 dare och därmed borgerlig kandidat, om Anker J~rgensen tvungen att ge upp. Detta blev i omgÃ¥ngen en billig gest, ty Anker gensen förblev vid rodret. Ett ringsskifte nu till sommaren skulle ligen medföra att Henning sen ryckte in pÃ¥ Men det är ovisst, om han kan stÃ¥ vid sin kandidatur tilllandets högsta litiska post pÃ¥ längre sikt. Även om inte rÃ¥der nÃ¥gon personlig mellan Poul Schliiter och Henning tophersen, vaktar de tvÃ¥ partierna grant pÃ¥ varandra och det finns sÃ¥ ket historisk fiendskap mellan dem, de tankar pÃ¥ en sammanslutning av tierna. som frÃ¥n tid till annan dyker debatten, tycks ha mycket liten het att realiseras. Däremot skulle de kunna enas i ett regeringssamarbete, de skulle kunna bevara sin identitet .sig. Men frÃ¥gan är om denna regering kunna ha större möjligheter än en · demokratisk minoritetsregering. om en borgerlig regering kom till under loppet av nÃ¥gra mÃ¥nader och ge upp inför krisen, antingen som av bristande politiskt stöd i Folket eller pÃ¥ grund av inbördes splittkunde vägen mycket väl tänkas banad för en lÃ¥ng rad Ã¥r av oavbrusocialdemokratisk ledning. Vad detta betyda för Danmark kan man nog allvarligt oroad för, när man ser hur ned Danmark har sjunkit under somokratiskt styre. värsta svagheten danska utlandsskulden är per invÃ¥- flera gÃ¥nger större än t ex Polens Argentinas, som annars har varit sÃ¥ ket mer omtalade under senare tid. III Danmark ändÃ¥ alltjämt har en viss liDdit hänger det samman med att de lm millionerna danskar inte riktigt räk• med i den stora västliga världshusliningen och att den sociala och eko- ..Uska bilden ändÃ¥ utÃ¥t ger intryck av • viss stabilitet. Den danska regeringen är en svag reping inte bara för att den har en sÃ¥ der parlamentarisk bas. Den är ocksÃ¥ a svag regering som följd av dess mÃ¥nga mp ministrar - och dess svage ledare. 255 Anker J~rgensen, som nyligen i en intervju ännu en gÃ¥ng bekräftade att han tycker mycket om att vara statsminister, imponerar varken genom sin klokhet eller genom sina visioner. Men han anses i vida kretsar ocksÃ¥ utanför Socialdemokratiet som en ärlig folkets man och Ã¥tnjuter utan tvivel en betydande popularitet. Han är Danmarks Anker ~ han kallas vid förnamn av var och en han möter. Han styr Danmark mot avgrunden, med vissa avstickare. Han blamerar ibland regeringen och sin egen höga post med utrikespolitiska uttalanden, som är en märklig blandning av naivitet och vissa primitiva och utspekulerade Ã¥sikter, t ex om El Salvador och om atomvapen. Han säger vad mÃ¥nga människor tänker, men tyvärr säger han nästan aldrig nÃ¥got, som fÃ¥r folk att tänka. Han uppfattas otvivelaktigt av mÃ¥nga som den välmenande person, som han givetvis är, och som en statsminister, som efter sin förmÃ¥ga försöker att skydda folket och särskilt dem, som har det dÃ¥ligt ställt, mot de värsta följderna av en lÃ¥ngvarig ekonomisk kris. Han har inte kunnat göra mycket mot arbetslösheten, som ständigt växer och som efter hand har kommit upp mot ohyggliga höjder, men han sörjer för att det inte blir nÃ¥gra stora hÃ¥l i det sociala säkerhetsnätet. Ingen dansk gÃ¥r hungrig i säng pÃ¥ kvällen, om han eller hon inte är pÃ¥ avmagringskur.