DBE BECK-FRIIS: Behövs investeringar? · genjör Ebbe Beck-Friis tar upp om nödvändigheten av teringar. Han analyserar orsakerna hresultaten av företagens teringar. Näringslivets möjligheter måste ökas om lösheten skall kunna bekämpas. villkorenför sparande i bank och ·rbättre, kommer också näringslivet fQ det kapital som behövs för att en lfGnsion skall kunna äga rum. Varför investerades det så intensivt och med framgång under 50- och 60-talen? Varför bötjade det gå snett under 70- talet? Vi vet idag att de stora investeringar, som gjordes eller planerades att göras då, inte alltid var så lyckade; varvsbyggen för fartyg upp till en miljon ton, jättestålverk m m. storföretag föredrar att förvärva företag utomlands i stället för att investera i sysselsättning inom Sverige. Får vi bara igång investeringarna så minskar arbetslösheten. Dessa sätt att tänka och uttrycka sig möter man ofta i debatten Sverige ut ur krisen. Frågan är om det verkligen föreligger något direkt samband mellan investeringar och sysselsättning. Påtagliga positiva effekter på sysselsättningen har de investeringar, som görs i form av nyföretagande och utökning av igång varande företag. Vill man få fram ökande investeringar i detta hänseende, bör man se till företagaodets och företagens situation. Att starta nya företag eller expandera igång varande, dvs investera, innebär risktagning och för denna måste beslutsfattaren kunna räkna med kompensation i form av att den förväntade avkastningen skall vara högre än normal bankränta eller annan alternativ kapitalplacering. Dessutom måste skattesituationen vara sådan, att vinsten till rimlig del kommer risktagaren eller investeraren tillgodo. Samhället kompenserar inte företagaren vid felinvesteringar. Det som gjorde att 50- och 60-talen, nu så här efteråt, av oss bedöms som lyckade, kan förklaras av ett antal samverkande faktorer, som gjorde företagandet betydligt lättare: 148 - det rådde genomgående negativ realränta och man profiterade på småspararnas okunnighet om denna realitet - staten konkurrerade inte om sparmedlen med några större volymer räntestegrande obligationer - under 70-talet stiftades i genomsnitt var tionde dag någon lag eller föreskrift, som försvårade företagandet, samtidigt som skatteskärpning utan like tidigare ägde rum. En ytterligare bidragande förklaring till att investeringarna nu, kanske med rätta, ligger lågt, är att den tekniska utvecklingen går så snabbt, att man inte vet, vad som lönar sig att investera i. Den normala konsekvensen av en investering är höjd produktivitet, dvs lägre sysselsättning per producerad enhet. l den modernaste franska fabriken för tillverkning av färgteveapparater går det t ex åt knappt en arbetstimme sammanlagt per producerad enhet. Ett brobygge bör för att vara motiverat, ge större antal sparade chaufförstimmar än det antal timmar arbete som går åt för att bygga bron. För Iandet innebär brobygget totalt lägre transportkostnader. De viktigaste skälen till beslut om investeringar är att få ner produktionskostnaderna samt att utveckla nykonstruktioner och marknadsföring för att kunna försvara sin marknad. Skulle Volvo eller LM Ericsson avbryta utvecklaodet av ny teknik, dvs investeringarna i teknisk utveckling, skulle konkurrenterna snart med ny teknik och nya modeller ta hand om både export- och hemmamarknader. Konkurrensens tryck och erfarenheten av existerande teknik ger ständigt impulser till produktutveckling, som i sig tvingar fram investeringar. Slutsatser De slutsatser man kommer fram till - investeringar innebär allmän misk aktivitet men är inte strument för sysselsättning - pressa inte näringsliv och s investera, det kan innebära störing och riskerar t o m att sättningen minskar - är man främst intresserad av sysst;:lsättningen, bör man se ringslivets villkor - det är nödvändigt att det matet i landet är sådant, att och enskilda investerar så att nadsläget sänks och därmed derna försvaras - företagens uppgift är i första överleva, dvs försvara sina nader och helst också skapa så att deras framtid tryggas - när företag genom köp förvärvar ra företag, inom eller utom det ett led i deras Svenska företags etableringar lands leder genomgående till port från Sverige och kan inte tas som något man gör i stället skapa sysselsättning inom Ett köp av ett företag i Sverige ver inte heller betyda ökad ning - när man inom näringslivet igång tillverkning av en ny ser man i första hand efter finns något företag till salu man skulle kunna samarbeta att investeringen blir så liten ligt i relation till den vill uppnå - större delen av svenska dominerande försäljning -) ett stort antal utländska multinaföretag har betydande tilli Sverige. Det finns alltså en vi är bra och konkurrenskraftioch det gäller att stimulera detta ir speciellt viktigt att storföretasituation inte försvåras: de 25 företagen står för 75% av exoch enskilda placerar sparvinstmedel i från samhällelig synperverterade ändamål, är det placeraren som gör fel. Orsaken .,.,,,..... , ..u beskattning av produk- 149 tiva investeringar - speciellt sorgligt skulle det vara, om en alltför stor andel av de svenska storföretagen, genom skattediskriminering av den svenska spararen, kom i utländska händer. Vill vi bekämpa arbetslösheten, måste den ekonorr.isk-politiska situationen i landet göras sådan att näringslivets vinstmöjligheter ökas. Behandlar man sparandet i bank och aktier litet korrektare, kommer näringslivet att få det kapital som behövs och önskvärd expansion att äga rum.