Röd seger Även efter detta val går solen upp och tågen går precis som efter den dramatiska valnatten 1976. Den nästan overkliga känslan av norrnalitet som alltid infinner sig efter ett val får dock inte förleda till tron att allt är sig likt. Den röda segern den t9 september kommer att leda till förändringar - och högst påtagliga sådana - såväl i samhällsklimatet som i den enskildes levnadsvillkor. skattehöjningar är att vänta. Socialdemokraterna kan omöjligen infria sina vallöften om karensdagarna, pensionerna m m utan att höja momsen eller arbetsgivaravgifterna. I en rad kommuner har socialdemokraterna aviserat skattehöjningar. Dessa kommer nu att genomfö- ras. Lika påtagligt för den enskilde blir att den liberalisering och avbyråkratisering av samhället som inleddes under borgerlig regeringstid nu kommer att förbytas i sin motsats. Under svårmotsägbar motivering av att åtgärderna utgör ett led i kampen mot ekonomisk brottslighet och annat otyg i samhället kommer etableringskontroll, nya generalklausuler och nya restriktioner att införas. Kontrollinstrumenten kommer att byggas ut. Byråkratiseringsvågen tar ny fart. Bakom alla socialdemokratiska förslag om nya styrinstrument, fonder och branschråd, anas härskaror av tjänstemän och travar av blanketter till förfång för den enskildes rörelsefrihet. Korporativiseringen av samhället kommer att fortgå. Under stor publicitet och majestätiska former inbjuder Olof Palme olika organisationer och företrä- dare för olika samhällsintressen till överläggningar. Vad som där framkommer kommer sedan att med skicklighet utnyttjas för att redan från böljan diskreditera oppositionens alternativa lösningar De breda uppgörelser som Olof Palme säger sig eftersträva kommer säkert lib ofta att sökas utanför riksdagen som den. Bakom den socialdemokratiska regeringen - dominerad av politiker - anas LO och dess ledande förbund SOII en tung maktfaktor. Är då höstens val en omröstning fii socialisering, som vpk-ledaren Lan Werner uttryckte det på valnatten? Nq, självfallet inte. Socialdemokraterna bar under valrörelsen, vecka efter vecka, sålt ut bitar av sitt program. Fondfråga har man sökt desarmera, frågan om skci betygens vara eller icke vara likaså. valrörelsens sista skälvande minut · (s) så långt att de t o m beslöt sig för lugna oroliga sparare i Gösta Bohl11311 skattesparsystem genom att säga att eld inte omedelbart skulle avskaffas. Socialdemokraterna har inte vuml valet på grund av förslagen om fond» cialismutan trots fonderna. Väljarnalir inte tagit fondhotet på tillräckligt allv. utan mera intresserat sig för andra fd. gor: arbetslösheten, den påstådda m ala nedrustningen, det borgerliga I'CID' ringsalternativets svaghet. Kanske hr allvaret i Sveriges ekonomiska läge U. inte i tillräcklig grad blivit en realitettir väljarna. Nu är det socialdemokraternas turall regeringsställning möta 80-talets förW rade verklighet. Deras utgångsläge inte gott. Skall vallöftena infrias cå klassisk socialdemokratisk intervea nistisk politik återkomma, resulterar• ta i skattehöjningar, ökade prisstegrlf ar, försämrad konkurrenskraft hos ringslivet och ökade budgetonde Det socialdemokratiska receptet att med hjälp av ökade statliga utgifter expandera sig ur krisen kan bli lika fort avslöjat i Sverige som i Mitterands Frankrike. De borgerliga, vars uppgift nu är att föra en konstruktiv oppositionspolitik, 387 måste oförskräckta av valresultatet fortsätta att föra ut sin kärva politik för hur Sveriges ekonomi skall saneras. Ett konsekvent fasthållande vid det marknadsekonomiska alternativet är de borgerligas möjlighet att vinna valet 1985.