ANS SWEDBERG: apaniseringen går västerut? td utgångspunkt från en bok av arvardprofessorn E;:.ra Vogel visarJapan- -nnaren bankdirektör Hans Swedberg vad vi nlära avjapanerna. AttJapan blivit en så amstående exportnation beror bl a på den höga nskapsnivån. En annan orsak ärjapanernas rka känsla för samhällskrav och samförstånd, ensus, ochförm.åga till team work. inisterietför handel och industri spelar också 11 stor roll då toppersonerna inom administration tch näringsliv passerar här på sin väg uppåt och 'så sätt bygger upp ett välfungerande system 111dpersonliga kontakter. I tider när konjunkturerna dalar och fårtroendet får framtiden sviktar är det naturligt att j ntresset får ett framgångsrikt land som J apan ökar. Exemplen på hur japanerna rycker fram blir får övrigt allt mer påtagliga: transistor- och tv-eran har avlösts av bilar och datorer, i västvärldens lönelistor ligger japanerna suveränt högt och omvårdnaden om den enskilde medborgaren i japan fårefaller utifrån sett bli allt bättre. signifikativt är till exempel att medellivslängden i J apan med 72,7 år får män och 77,9 för kvinnor numera är längre än hos oss. japan-specialister av skilda slag, och särskilt då de amerikanska, finner också alltmer gehör får sina påpekanden om 'hemligheterna' i det japanska systemet. Symptomatiskt nog har en sociologiprofessor från Harvard, Ezra Vogel, på senare tid rönt den kanske största framgången. Vogel pekade sålunda får drygt något år sedan i en briljant ehuru något docerande bok (Japan as No 1: 100 Lessons for America) på ett par av de grundläggande dragen i J apans samhällsuppbyggnad av idag och framhöll , att tiden nu var inne får USA att börja lära av japan och inte som hittills tvärtom. Förenta Staterna hade tagit över rollen som huvudleverantör till japan av många av de jordbruksprodukter och råvaror, som USA tidigare tog från olika kolonialområden och fick nu istället avancerad teknologi samt arbetsintensiva produkter från Japan. Och vidare: de japanska institutionerna är enligt Vogel de mest effektiva i världen när det gäller att slå sig fram i den hårda efterindustriella epok, som vi nu står mitt uppe i. Övertygelsen om att varje svår fråga går att lösa fårsåvitt den rätta kunskapen står till buds, är en huvudlinje i dejapanska attackerna 180 på det svåra BO-talet. En annan syftar till att ännu mer lyfta fram japanernas unika fOrmåga att överföra kunskap till effektiv handling. Kunskaper och team work När det gäller kunskaps- och informationsuppbyggandet kan det vara skäl att erinra om att japanerna liksom vi här i Sverige redan på 1840- och 50-talen införde obligatorisk folkskoleundervisning, något som för båda länderna betytt ofantligt mycket. Kunskapsnivån i Japan blir för övrigt för varje år alltmer imponerande. 90% av alla japanska ungdomar slutför sin högskoleutbildning, en andel som torde vara högre än i något annat land. De illiterata japanerna lär uppgå till endast någon procent, medan motsvarade siffra för USA uppges vara 20%, och detta trots att ett obligatoriskt skrivsystem med inemot 2000 tecken allmänt är i bruk i japan. Aktningen för goda kunskaper, och en strä- van att uppnå dessa, utgör otvivelaktigt en av hemligheterna till Japans framgångar. Den lyckliga fOrmågan att sätta kunskapstörsten i system får sin näring ur japanernas starka känsla fOr samhällskrav och samförstånd, consensus. Vogel framhäver i sin bok, som för övrigt av den i våras bortgångne premiärministern Ohira rekommenderades till studier runtom i västvärlden, att japanerna arbetar bäst i grupp. Inom alfårslivet blir gruppen ofta detsamma som det företag, där han är anställd vilket i sin tur alltefter storleken uppdelas i undergrupper av olika slag. Med detta karaktärsdrag, förkärleken för grupparbete, team work, vilket förefaller vara unikt japanskt eller i varje fall orientaliskt snarare än förenligt med västerländsk individualism och frihetsbegrepp, följer ett tredje 'hemligt' kännetecken på det japanska 1980-talssamhället - anonymiteten. Denna är egrndomligt nog fOrenad med en öppenhet i dCII offentliga debatten och i det politiska agerandet, som är mycket påfallande. Källor och utredningar till kommande politiska beslut pubJi. ceras sålunda i fOrvånansvärt stor utsträckni.. på ett tidigt stadium av beslutsprocesserna. Vad anonymiteten beträffar upprätthålt den nu medvetet genom att tjänstemännct ganska ofta skiftar från en avdelning till ff annan inom respektive större arbetsenhet. AY. delningen ifråga, och inte de enskilda tjänstomännen, blir därmed den som står för syao punkter och beslut. Detta förhållande leder tät övrigt till praktiska besvärligheter, när det tör en utomstående gäller att nå fram till rätt pel" son i något ministerium fOr att få besked. MITI Det japanska samhällets långt integreradeka raktär främjar i hög grad såväl kunskapsamb~ tionen som dess omsättande i praktiken. För alfårsmän världen över är det välbekant vilkCII betydelsefull roll ministeriet för handel och iadustri, MITI, spelar för den japanska eko~» mien och därmed samhällslivet som sådant Rekryteringen till MITI sker främst från etituniversiteten, i betydande utsträckning frå Tokyo University. Även de bästa får oavSdl personlig kunskapsbriljans ~änstgöra sin tid • i de olika trappstegen inom MITI på väga uppåt. När vederbörande närmar sig 30-ålt åldern vet man i flertalet fall redan vad han p för - i oändliga gruppsammanträden har t. slipats av men samtidigt fått sin genomslagskraft prövad. Klättringen uppåt kan sedan leda till en toppbefattning i MITI eller till något annat ministerium eller, vilket är mycket intressant och utgör ett exempel på hur integrerat det japanska samhället blivit i intellektuellt praktiskt hänseende, ut till ett verkställande direktörsskap i någon av Japans ca 250 centrala branschsammanslutningar. Samhörigheten från studietiden, och med detta en effektiv grund för den i affärer så utomordentligt betydelsefulla personliga närkontakten för muntliga meddelanden, finns därmed etablerad på ett naturligt sätt. Och vi andra kan bara förvånas över hur effektivt detjapanska systemet är med verbala direktiv, den berömda 'administrative guidance', vi som lever i en värld dränkt av skriftliga kommitteutlåtanden och promemorior av olika slag. Den grupplojalitet, som otvivelaktigt utgör en av styrkekällorna i det japanska affärs- och samhällslivet överhuvud, leder å andra sidan till initiativförlamning, och kanske också till en överdriven benägenhet för anpassning hos den enskilde. Vogel talar för sin del om att det finns en hög grad av traditionsbunden consensus om hur man skall uppträda i grupp. Han nämner i det sammanhanget de japanska s k quality circles där arbetare tillsammans med någon verkstadschef diskuterar produktionsproblem efter arbetstiden och gör detta i en konstruktiv anda, som väcker stigande beundran i omvärlden. \'ogels kritiker vid olika amerikanska universitet har pekat på att i ett invandrarsamhälle som det amerikanska kan den frie immigranten, personifierad rentav av cow-boyen, med rätt att tala ut och stå för sin egen uppfattning --- -- 181 sättas upp som en bättre förebild än den i ett detaljintegrerat samhälle som dagens J apan levande Medel-Suzuki utan drivande individualism. Gemensamma mål En annan och positiv slutsats förefaller kunna dras ur Japans success story inför den besvärliga period, som nu förestår i världsekonomien: den hos den enskilde japanen klara motivationen inför det gemensamma syftet med allt arbete. Övertygelsen om att sitta i samma båt och därmed kunna vara lugn inför osäkerheten om man överhuvud är inne på rätt väg eller hur länge landets framgångar skall bestå, allt binder samman. Känslan av att båten tillsvidare också verkligen rör sig framåt är en annan styrkekälla för framtiden. Tillsammans kan kanske sådana karaktärsdrag hjälpa till att hålla den moraliska förtroendekris på avstånd, som vi i västländerna nu visar så många prov på. Hur man än från våra egna utgångspunkter vill bedöma J apan på tröskeln till 1980-talet måste man nog instämma i en annan av USA:s stora Japankännares, den amerikanske efterkrigsambassadören i Tokyo, O Reischauers, omdöme. Otvivelaktigt företer Japan idag, sä- ger han, ett samhälle och en ekonomi, som fungerar bättre än något annat land i världen. Om japanerna i det förgångna kunde lära av oss amerikaner med sådan framgång, finns det kanske nu något som vi inför framtiden kan lära av dem. Också i den amerikanska kongressen kommer attitydförändringen vis avisjapan till tydliga uttryck. I en färsk Japan-rapport av kon- 182 gressledamoten Jones, vilken väckt betydande uppmärksamhet både i USA och Japan, konstateras sålunda, att USA:s egna problem skall lösas hemma. Den japanska konkurrensen måste mötas på samma sätt som Sputnikchocken - i en ny anda där ett intensivt och förtroendefullt samråd mellan myndigheter och näringsliv kan bli det sammanhållande momentet, när det gäller att få ordentlig fart på den amerikanska ekonomien. Stöd Svensk Tidskrift genom att bli medlem i Föreningen Svensk Tidskrifts Vänner Föreningen har till ändamål att stödja Svensk Tidskrift ekonomiskt och därmed bevara och utveckla tidskriften. Föreningen har nått ett glädjande stort gensvar bland Svensk Tidskrifts läsare. Medlemmarna kallas till en årssammankomst under våren. Medlemsavgiften är minst kronor 100:- per år. Avgift som ständig medlem är minst kronor l 000:-. Bankgiro 698-8901 Postgiro 19 32 20-1 En presentation bifogas detta häfte.