Liberalkanservatismen I Svensk Tidskrift nr 8 publicerades ett antal artiklar inför den då instundande partistämman i Moderata Samlingspartiet. Somliga av artiklarna har givit genljud i pressdebatten. Bl a signaturen OK i Dagens Nyheter och den socialdemokratiske riksdagsmannen Carl Lidbom har tagit några av artikelförfattarna till sig. Dc tycker sig på en gång ha funnit konservatism och avståndstagande från konfrontationspolitik i artiklarna. Det är dock svårförståeligt att det är Gunnar Heckscher och Erik Anners som väcker lyckorus hos Carl Lidbom och signaturen OK. Gunnar . Heckscher diagnostiserar i sin artikel arbetslösheten som detta samhälles onda och utpekar den solidariska lönepolitiken som den viktigaste sjukdomsorsaken. Erik Anners jämställer i sin artikel Iöntagarfonds-Sverige med statssocialistiska diktaturer i Östeuropa och manar till strid för ägardemokratin. Moderata samlingspartiet har givit sig i kast med verkligheten. Under slutet av sjuttiotalet och början av åttiotalet har en samhällskritikens och rannsakelsens politik börjat utvecklas i Moderata samlingspartiet. Det konservativa partiet uppvisar radikala drag. Detta är mer uppseendeväckande än ett konservativt partis liberalisering någonsin kunde vara. Men uppgår bytesbalansunderskottet år efter år till 20 miljarder kronor, utgör budgetunderskottet mellan 20 och över 15% av B P, ligger inflationen stadigt över 10-procentsnivån och ligger den reella arbetslösheten på 400 000 personer, är något i grunden fel i samhället. Den av förnuftet konservative kräver då en radikal liberalisering. Detta var också ett genomgående tema for de artiklar som SvT publicerade inför den moderata partistämman. De borgerliga partierna måste under åttiotalet vara mäktiga att föra en samhällskritisk debatt som vilar på insikten au det faktiskt finns fundamentala brister i vårt svenska samhälles sätt att fungera. Den radikala omprövning som samhällets problem motiverar ställer emellertid andra och högre krav på politikerna än lättvindighetens femtio- och sextiotal. Denna omprövning tillåter inte enkla önsketäakande eller politik byggd på enkla slagord. Den kräver kunskap och förmåga till 0 tiskt tänkande. Det kan aldrig bli fråga• att anamma nya dogmer eller att undfty den radikala omprövning av den offentlip sektorns roll i olika avseenden som oJib; nyliberala ekonomers analyser foranled!( och som vetenskap och beprövad erfa het påbjuder. Under alla omständigheter måste en vara helt klar. Den svenska politikens Moderata samlingspartiets problem inte att man gått för långt i radikal• prövning. Den nödvändiga liberalistfil som förestår måste gå avsevärt mycit längre än vad någon svensk regering hi har föreställt sig. Det svenska samhälllf problem i dag är alltså inte att liberaliJ. ringen gått för långt, som debattörer U. socialdemokratin och folkpartiet tycks Liberaliseringen återstår som huvudupf' gift för de borgerliga partierna. Det vore både dumt och felaktigt förneka att Moderata Samlingspartiets litik i dag bygger på både liberal och konservativ idetradition. Det vore dessutom alldeles onödigt. Både liberalism och konservatism ger värdefulla bidrag till förståelsen av samhället. En framgångsrik politik måste bygga på förnuft och erfarenbet, på både strävan efter frihet och insikt om att vår generation har ett arv att förvalta och fåra vidare. Frågan om statsmakten, dess legitimitet, omfattning och sätt att verka står i dag icentrum. Den moderata syntesen av den 6berala och den konservativa synen på 479 staten bör vara att statsmakten skall vara på en gång stark och begränsad. Friheten och rättsstaten står inte i motsats till varandra. Den verklighet som möter människor är att den politik som drivits i varierande grad i hela västvärlden under efterkrigstiden nu har nått en återvändsgränd. Skall man inte köra fast, måste man finna en väg tillbaka. Det gäller att finna nya vägar får att åter få de västliga ekonomierna att utveckla den kraft som på ett århundrade skapat välstånd i frihet.