Dagens namn HÃ…KAN HAGWALL: Lars Wohlin Anor är ju inte precis salongsfähiga samtalsämnen, men när det gäller den nye riksbankschefen Lars Wohlin är det omöjligt att bara gÃ¥ förbi genealogin. Lars Wohlins pappa var politikern, vetenskapsmannen, ämbetsmannen och diktaren Nils Wohlin, en ledande man inom det tidiga bondeförbundet, men av och till högerriksdagsman, finansminister, generaldirektör i tullen, poet, som fick höra sina politiska motstÃ¥ndare läsa högt ur hans ungdomsalster, samt översättare av persisk kärlekslyrik. Lars Wohlins mamma var Margit Wohlin, som satt i riksdagen för folkpartiet. Hennes pappa, Lars Wohlins morfar alltsÃ¥, var den store nationalekonomen professor Gustaf Cassel. Härav följer att Lars Wohlins morbror, fpriksdagskvinnans bror, är den gamle viceordföranden i Högerpartiet och vice talmannen Leif Cassel. Men det är inte slut med detta. Ty Lars Wohlin har syskon ocksÃ¥. Hans äldre halvsyster är det socialdemokratiska förra statsrÃ¥det Ulla Lindström. En annan syster heter Anna Wohlin-Andersson och sitter i riksdagen för centerpartiet. Mot denna bakgrund framträder den förvisso borgerlige, absolut liberale, men gentemot partifÃ¥llor skygge Lars Wohlin, mannen som utan svÃ¥righeter var statssekreterare Ã¥t först en moderat liberal, Gösta Bohman, och sedan Ã¥t en folkpartistisk, Ingemar Mundebo. Däruti demonstrerande sin partipolitiska självständighet och trotsande Gösta Bohmans önskan att han liksom andra moderata statsrÃ¥ds statssekreterare skulle säga upp sig, när folkpartiet kastade ut moderaterna ur regeringen 1978. Lars Wohlin är född 1933. Han blev civi~ ekonom. Han Ã¥kte till Amerika för att studera. Han kom tillbaka och blev ekonornie dok· tor. SÃ¥ fick han jobb pÃ¥ Industrins Utred· ningsinstitut, IUI. Snart nog var han de chef. Där ägnade sig Wohlin Ã¥t att krossa offent· liga lögner och att riva bort politiska skygglappar. Institutet utarbetade t ex en skuggut· redning till regeringens lÃ¥ngtidsutredning. Tillsammans med Ingmar StÃ¥hl och E · Ruist utarbetade Lars Wohlin ett par ra porter om StÃ¥lverk 80. Redan när de för planerna började virvla omkring, kunde pÃ¥visa att alltihop byggde pÃ¥ diskutabla, ~Â- att inte säga ogrundade antaganden o framtiden. Projektet var dömt att gÃ¥ illa, v nade de. Det var dÃ¥ som Ingmar StÃ¥hl la serade den tyvärr aldrig verkställda iden varje riksdagsman, som röstade för StÃ¥lve 80, skulle fÃ¥ sin pension bunden till en s" skild pensionsfond, som enbart byggdes u pÃ¥ StÃ¥lverk 80-aktier ... Men herrarna var ju bara experter teknokrater, varmed avses ett slags figu vars sakkunskap gör det omöjligt att "se stora sammanhangen", varför inget avse de bör fÃ¥stas vid invändningar frÃ¥n sÃ¥d hÃ¥ll. Det blev ett StÃ¥lverk 80. PÃ¥ papperet. Men sedan gick det förstÃ¥s som expen na hade sagt. Efter ett Ã¥r ställdes projek pÃ¥ en oviss framtid. Efter ytterligare ett, gon mÃ¥nad efter regeringsskiftet 1976, det dags för sanningen: det blir inget S verk 80. DÃ¥ var Lars Wohlin redan bliven statssekreterare i Gösta Bohmans ekonomidepartement Hans insats som sÃ¥dan har i Affärsvärldens Ã¥rsbok föranlett formuleringar som "den skickligaste och den mäktigaste statssekreLeraren under efterkrigstiden" och "Hans inflytande tycks ha grundat sig pÃ¥ en kombination av egen kunskap och oerfarenhet hos regeringsledamöterna". u var det väl sÃ¥ att hans egen principiella uppfattning om hur problemen borde lösas överensstämde med ekonomiministerns grundsyn. TvÃ¥ envisa och starka viljor förenades. Här skulle till generella metoder. Och här behövdes en Ã¥tstramning. Det blev med tiden ett par devalveringar. Det blev en momshöjning, som drog in privat köpkraft och hämmade importen. Det blev slut pÃ¥ lagerstödet sÃ¥ att de förlamande överlagren började säljas ut. Det blev en avveckling av arbetsgivaravgiften. Omsider hade Bohman och Wohlin faktiskt lyckats rätta till det svenska näringslivets katastrofala underläge ifrÃ¥ga om kostnader för produktionen. Därtill nedbringades inflationen avsevärt, till en internationellt sett lÃ¥g nivÃ¥. Mot denna politik anförde socialdemokraterna en vÃ¥ldsam kritik. Varje Ã¥tgärd som lidtogs var fel, illasinnad, löntagarfientlig, gynnade "de rika" etc. Det socialdemokratiska alternativet var - i olika, men tämligen ensartade, varianter - nya pÃ¥lagor, mest arbetsgivaravgifter, pÃ¥ produktionen. Den minnesgode erinrar sig att den avsluWide partiledardebatten före 1979 Ã¥rs val 47 till stor del handlade om detta. Socialdemokraterna med väldiga anklagelser mot de borgerligas ekonomiska politik, ett enigt borgerligt försvar och motpÃ¥stÃ¥endet att socialdemokraternas alternativ var just den politik som fört landet in i krisen . Slagkraften hos Fälldin, Bohman och Ullsten, och enigheten, har nog en hel del av sin förklaring i att de alla före debatten inhämtat ammunition hos Lars Wohlin.· Nu kommer det nya hÃ¥rda tider för svensk ekonomi. Oljeeländet, ett eventuellt kärnkraftsstopp, den offentliga sektorns skenande kan ge folkhushÃ¥llet den definitiva knäcken. FrÃ¥gan är om det inte hade känts tryggt att ha kvar Lars Wohlin i ekonomidepartementet - med all respekt för bÃ¥de Gösta Bohman och Sten Westerberg. Men förmodligen är hans nya post lika betydelsefull. Centralbankerna har blivit allt viktigare maktcentra. Med växlande regeringar fÃ¥r de stÃ¥ för kontinuiteten i ekonomm. Till den svenska statskonstens klassiker hör spänningen mellan regering och riksbank, mellan finansminister och riksbankschef. Riksbanken är ju inte underställd regeringen utan riksdagen. ÄndÃ¥ har varje regering fordrat att riksbanken skall agera i samförstÃ¥nd med regeringen. SjälvsvÃ¥ld har kostat bÃ¥de riksbankschef och riksbanksfullmäktigeordförande jobbet. Lars Wohlin har flera gÃ¥nger betonat vikten av intim kontakt mellan regering och riksbank. Den lär de närmaste Ã¥ren i hög grad ha formen av att regeringen lyssnar till riksbankschefen.