TORSTEN LUNDGREN: Skolan - ett avstamp lSvensk Tidskrift 1979:JOredogjorde Greta lovenför lärarens syn på betygen. Vi har nu mnt oss till civilingenjör Torsten Lundgren på SAFs utbildningspolitiska avdelningför Glifå arbetsgivarens synpunkter på dem. Han analyserar näringslivets syn på skolan och betygen och presenterar SAFs förslag till ttl nytt bedömningssystemför skolan. Om kommande generationer skall klara att bibehålla och utveckla vår avancerade teknologi och vår höga levnadsstandard måste de tillägna sig minst lika goda kunskaper som tidigare generationer. Dessutom måste de vara beredda på att möta Her, mer genomgripande och kanske också mer dramatiska förändringar än vi tidigare varit vana vid. Skolan är samhällets viktigaste och mest omfattande insats för att utveckla ungdomens kompetens. Skolan är helt enkelt vår viktigaste framtidssatsning. Under de senaste decennierna har vi genomfört stora reformer och omfattande försök på utbildningsområdet. Detta har gett oss värdefulla erfarenheter om hur skolan kan och bör fungera. Samtidigt visar diskussionerna om skolans svårigheter idag att den ännu inte motsvarar de krav på en kunskapsförmedlande, skapande skola framtidens samhälle ställer. Det behövs ett nytänkande kring skolan och om hur ungdomen skall möta det som händer efter skolan. Dagens skola är byggd på visioner som växte fram och tog gestalt under 40- och 50-talen. Det går inte längre att enbart söka lösningar utifrån dessa förutsättningar. Vi måste arbeta mot framtiden. Den nya skolan måste kunna ge alla ungdomar möjligheter att utvecklas och finna fortsatta vägar och samtidigt ta vara på vars och ens begåvning. Skolans huvuduppgift skall vara att utveckla kunskaper och färdigheter, och förbereda för arbetslivet och att befrämja samverkan människor emellan. Folke Halden, chef för SAFs utbildningsavdelning har för ett år sedan vid en konferens i Strasbourg uttryckt följande tankar --------------------............... 36 kring hur en läroplan kan skapas: Jag är kritisk till del sätt som skolan, politiker och myndigheter talar om eleverna inte till dem och med dem. Deua förhållande medför utan tvekan all eleverna kommer an få svårt au identifiera sig med skolarbetet och skolans mål. Jag tror au det skulle vara bäure att bygga en läroplan på en analys som visar vad som krävs för au man skall kunna leva eu meningsfylltliv och vad som behövs i form av förberedelser under livets första steg. En läroplan konstruerad tillsammans med eleverna kan länkas komma till på följande sätt. J ag skulle försöka att övertala eleverna att göra följande uttalande: "jag är inte här därför att jag är tvingad på grund av lagen eller eftersom mina föräldrar vill så, eller eftersom jag inte kan finna någonting annat att göra utan därför attjag förbereder min framtid, en framtid vilken jag vill vara med och bestämma så mycket som möjligt över själv." Sedan frågar jag, vad är dina förväntningar, dina önskningar? Vad är din uppfattning om hur ett vuxet liv är? Du kommer sällan att vara ensam. Du kommer att träffa många andra och du kommer att vara en del utav ett samhälle. Du vill kunna ha inflytande över det och utveckla det på det sätt du finner bäst. Det vill alla andra. Det finns vissa regler hur sådant går till. Du måste följa de reglerna, precis som när du spelar fotboll . Du tycker inte om dem som fuskar, som bryter reglerna, så du måste lära dig vilka regler som gäller. Det finns också andra regler som ofta inte är nedskrivna. Du måste t ex samarbeta med andra inte vara alltför individuell eller egoistisk. Därför måste du lära hur man samarbetar och hur man visar respekt för andra, så att man gemensamt kan nå fram till ett mål. Detta kan övas i skolan t ex när du löser problem eller när någon annan behöver din hjälp os v. Eftersom du inte är ensam måste du kommunicera med andra förstå dem och göra dig själv förstådd. Du måste lära dig främmande språk och olika symboler. Som vuxen vill du säkert bli en ansvarskännande medborgare och därför si måste du klara ut vad det innebär. Så småning· om måste du hitta en plats i arbetslivet, om möjligt där du kan finna tillfredsställelse på ol~ ka sätt, beträffande miljö, lön, utvecklingsmö} ligheter m m. Därför måste du få information om vad som krävs i olikajobb, och hur du kan fl nödvändig kompetens för an utföra de jobben. När du har någon liten ide om vilket eller vilkl yrken du siktar mot, så kan det vara bra med en praktikperiod, för att se om förhoppningarna är realistiska. Du vill förmodligen skaffa dig familj. Därffi måste du skaffa dig kunskap om speciella la sociala förmåner och ekonomiska villkor. vill säkert också ha ett intressant privatliv. medför att du vill utveckla dina kulture intressen, utöva någon hobby, sport. Detta är iden bakom skolans läroplan. kommer att få många tillfållen att påverka d Det är emellertid du själv som måste bestäm dig för att använda skolåren för att bygga u din egen framtid som en oberoende vuxen. Skolans bedömningssystem kommer att dig bäringarna som visar hur du lyckas med bygga upp din framtid." Kunskaperna måste mätas Betygens roll i skolarbetet, deras brister förtjänster, har debatterats och utretts up repade gånger utan att man just kom någon vart. Detta kan ha bidragit till många nu förordar en betygslös skola - minstone kommer man då undan en negativa effekter av det nuvarande rela · betygssystemet. Det har sagts i debatten det är fel att bedöma eleverna i en inte vända på resonemanget? Är det inte därför att samhället tvingar barn och h )- it Il ltd va lll o- ~n Il tgdom att gå nio år i skolan som man har en moralisk skyldighet att tala om hur eleven använt tiden i skolan? Problemets kärna är emellertid inte betygen i sig utan vad de används till. Att helt a\stå från bedömningar vore dock att svika elel'erna. Kortfattat motiveras ställningstagandet fö1· en bedömningssystem av att: - Eleverna behöver den stimulans som en po itiv återkoppling av studieresultat ger. - Lärarna får ett mått på de pedagogiska metodernas effekt. - E.leverna har rält att få veta hur de utvecklas och vilka resultat de uppnår i ina studier. - Eleven, föräldrar och lärare behöver en mätbar utgångspunkt för resonemang 37 Ett nytt bedömningssystem Några huvudpunkter i SAFs förslag till ett n ytt bedömningssystem är: - Eleverna bedöms individuellt - ingen jämförelse eleverna emellan . - Begreppet godkänd återinförs i hela skolsystemet som en garanti för vissa minimikunskaper inför en högre årskurs, högre skolform eller arbetslivet. - På lågstadiet ges godkänd för hela stadiet, på mellanstadiet för vissa basfärdigheter jämte övriga ämnen tillsammans och på högstadiet för varje ämne. - Kurserna på grundskolans högstadium och gymnasieskolan indelas i grundmoduler och fördjupningsmoduler. Modulerna underlättar individualisering av undervisningen och medför att eleverna får ta ett eget ansvar för sin utbildning. om elevens utveckling. Modulsystemet ska garantera att ingen elev - Stödåtgärder kan sättas in i tid om bris- ger sig i kast med ett nyn avsnitt i ett ämne terna kan mätas. utan att ha förutsättningar i form av förkun- - Elevernas val av olika utbildningsvägar skaper för att klara det nya avsnittet. Godkan underlättas av ett rätt utformat be- känd på grundmodulen krävs därför innan dömningssystem. man går vidare med fördjupningsmodu- - Ur rällssäkerhetssynpunkt är det nödvändigt all dokumentera studieresultaten. - [n redovisning av elevernas arbete i kolan kan ge arbetsgivaren vägledning om intresseinriktning och underlätta placering p<'t lämpliga arbetsuppgifter. Enligt SAFs mening är det inLe någon intrasan! uppl) sning att Kajsa räknar bättre in Pelle. Däremot är arten och mängden av den kunskap som varje individ har det som armtressam all redovisa. lerna i ett ämne. Kla1·ar en elev inte av grundmodulen på ordinarie tid ges möjlighet att läsa om denna. Kraven för att få godkänt på en modul måste sättas ganska högt. Modulen svarar ju fö1· en begränsad del av ämnet. Modulerna kan vara mycket olika utformade. I grundmodulen maternatik frtr man bl a lära sig grunderna i procenträkning med enkla tillämpninga.-. I fördjupningsmodulen procenträkning går man mera in på de speciella användningsområdena för pro- 38 centräkning och specialtränar de momenten. Kraven ställs av olika gymnasielinjer eller av exempel från praktiska livet. Det kan röra sig om ränta, rabatt, vinst, statistiska redovisningar m m. I svenska kan man tänka sig att utforma en fördjupningsmodul som innebär att eleverna ger ut en skoltidning, spelar in en film , specialstuderar en författare eller dyl. Grundmodulerna kan med fördel undervisas av lärare som följer eleverna klass efter klass i den obligatoriska skolan. Fördjupningsmodulerna kräver att undervisningen ges av ämnesspecialister som överbygger gapet mellan den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Efter det sista året i den obligatoriska skolan och efter sista året i gymnasieskolan får eleven ett slutbetyg som utvisar elevens kunskapsprofiL Kunskapsprofilen anger i vilka grundmoduler och fördjupningsmoduler eleven blivit godkänd. l princip innehåller elevens kunskapsprofil all viktig information och det är egentligen ointressant att översätta antalet godkända fördjupningsmoduler tillnågot sifferbetyg. Det är vi ktigt att alla som vill fortsätta att studera får hjälp att förverkliga detta. Målet är att alla elever skall erbjudas en gymnasieutbildning som de är intresserade av och har förutsättningar att klara. Är förkunskaperna otillräckliga för önskad linje bör eleven föreslås att komplettera med de moduler som saknas. Förkunskapskraven för gymnasieskolans olika linjer framgår av linjernas förkunskapsprofiler. I gymnasieskolans regi bör ordnas s k preparandkurser. Dessa kan kombineras med anlagstest, yrkesvägledning och praktik på olika arbetsplatser. Preparandkursen kan vara några veckor och vid behov utsträckas till ett helt läsår. För dem som gjort uppehåll i studierna kan dessa kurser erbjuda en möjlighet att frä- scha upp kunskaperna. En uppdelning av skolans ämnen på grundmoduler och fördjupningsmoduler underlättar olika system för återkommande utbildning och samverkan med arbetsmarknadsutbildningen (AM U) och den komm naJa vuxenutbildningen (Komvux). Även e system för antagning till högre studier ka utnyttja modulindelningen. Allmän behöri het till högre studier kan erhållas om man · godkänd på två års grundmoduler. Den sä~ skilda behörigheten grundas på ett urval a fördjupningsmod ulerna. Vikten av att eleverna verkligen lär s· baskunskaper och basfärdigheter betonas a alla. Man skulle kunna säga att det är skolo nas skyldighet att lära ut baskunskaper och basfärdigheterna till varje elev och va · elevs skyldighet att lära sig dem. Baskunsk perna och basfärdigheterna bör definie centralt. Det bedömningssystem som SAF föres! är kunskapsrelaterat. Bra kunskaper är god plattform för ett avstamp ut i arbet vet.