MARGARETHA AF UGGLAS: Marcus Wallenberg den äldre Riksdagsledamoten Margaretha af Ugglas, som ocksÃ¥ är en av redaktörerna för Svensk Tidskrift, ger i denna artikel sina intryck av professor Torsten GÃ¥rdlunds stora bokfrÃ¥n i höstas om häradshövding Marcus Wallenberg. Han varfar till de kända bankmännen bröderna Jacob och Marcus Wallenberg. Marcus Wallenberg den äldre var denframstÃ¥ende industrigrundaren och därefter en ofta använd svensk förhandlare i utlandet. Torsten GÃ¥rdlunds bok understryker personlighetens betydelseför den svenska industrialiseringen, skriver Margaretha af Ugglas, och hon hoppas att GÃ¥rdlund skallfÃ¥ tillfälle att taga sig an familjegrundaren, A O Wallenberg, ocksÃ¥ han en personlighet av stora mÃ¥tt. 1977 gÃ¥r till historien som elt krisÃ¥r för svenskt näringsliv. Den ena branschen efter den andra kämpar med stora svÃ¥righeter. Varven, stÃ¥let, tekon hör till dc mest omtalade, men ocksÃ¥ stora välkonsoliderade företag inom "glansnäringen" verkstadsindustrin mÃ¥ste fatta bittra beslut om inskränkningar och friställningar; LM Ericsson är ett exempel pÃ¥ detta. Runt om i landet reses krav pÃ¥ statliga ingripanden. Staten mÃ¥ste övertaga det och det företaget och därigenom trygga sysselsättningen pÃ¥ den och den orten. ~venskarÂ- na av modell 1970-tal vill inte längre utan vidare acceptera de förändringar och omflyttningar och svÃ¥righeter, som är en del a1 livet och utvecklingen. Torsten GÃ¥rdlunds stora biografi över Marcus Wallenberg, hans liv och gärning. 1864- 1943 (Norstedts) skulle, om den lästes av tillräckligt mÃ¥nga. kunna bli ett väsentligt inlägg i den debatt om svenskt näringslivs konkurrensförmÃ¥ga och framtidsutsikter, som nu pÃ¥gÃ¥r. Torsten GÃ¥rdlunds bok handlar om hä- radshövdingen Marcus Wallenberg. om Knut Wallenberg, om familjen \Yallenberg. men den är samtidigt en medryckande och trots omfÃ¥ngetlättläst skildring av svensk industris framväxt. GÃ¥rdlund skildrar den tidi· ga historien runt Asea, Atlas och Hofors. Norsk H yd ro, Stora Kopparberg, Wallenbergarnas kontakt med den norrbottniska malmfrÃ¥gan osv. I boken möter vi gestalter som Ernest Thiel, G E Broms, Eduard Fränckel, Gustaf de Laval, Sigfrid Edström. Om det är nÃ¥got GÃ¥rdlunds bok belyser och stryker under, sÃ¥ är det människans. personlighetens betydelse för den svenska industrialiseringen. Uppfinnare och affärsmän, mer eller mindre geniala, mer eller mindre hederliga, mer eller mindre-inställda pÃ¥ egen vinning och/eller allmännyttans - ut ur denna brygd av olika männi kor och genom olika kriser och svÃ¥righeter viixer ~rensk indu tri fram. Ett annat bestÃ¥ende intryck frÃ¥n GÃ¥t-dlunds bok är dynamiken i utvecklingen. Föränderligheten . Kriser och motgÃ¥ngar. FramgÃ¥ngar som föder framgÃ¥ngar. Nya uppfinningar och nya tillverkningsprocesser. Om den i dag sÃ¥ starka motviljan mot förändring oth frambävandet av tryggheten hade varit förhär kande och kunnat göra sig gällande redan under 1800-talets sista decennier och 1900-talets första, hade de flesta av Sveriges stora exportföretag inte existerat i dag. Bakgrunden Marcus Wallenberg är bokens huvudperson, medan Knut Wallenberg bildar en myndig bakgrund till den yngre broderns energi och outsinliga verksamhetsbegär. Som den mest tjusande och intressanta personligheten framträder ändÃ¥ familjens grundare AO Wallenberg. GÃ¥rdlunds sidor om A O väcker mersmak, och man skulle önska att GÃ¥rdlund med sin i denna bok demonstreradc lysande förmÃ¥ga till personteckning och tidsskildring fick tillfälle att skriva en bok omAO. GÃ¥rdlunds skildring av famiUen \\'allen- 125 skiftets av stÃ¥ndssamh;i!Iet f(>rtfanmde präglade värld inte alltid Ã¥tnjöt den högsta respekt och aktning förclöUs inte. Sigfrid Edström tvekade länge innan han antog chefsskapet för det dÃ¥ konkursmässiga Asea. Knuts och Marcu nÃ¥got tvivelaktiga rykte nämns som en av orsakerna. Bland de mÃ¥nga insatser som Knut och Marcus gjorde med endast indirekt anknytning till bank- och industriverksamheten hör grundandeL av Svedges Industriförbund och Handelshögskolan. Enligt Marcus anteckningar ville han hjälpa upp brodern Knuts popularitet genom att lÃ¥ta honom stÃ¥ i spetsen för insamlingen till Handelshögskolan. Illvillig tidningskritik av Knut hade nämligen bland annat försvÃ¥rat dennes omval till stadsfullmäktig. Samme Knut blev sedermera utrikesminister i den Hammarskjöldska regeringen under första världskriget. Huvudpersonen Marcus \-\'allenbergs gärning varade i ett halvsekel. Efter att under tvÃ¥ decennier huvudsakligen ha ägnat sina krafter Ã¥t bankoch industriaffärer kom han sÃ¥ smÃ¥ningom att fÃ¥ avsätta allt mera tid Ã¥t internationella uppdrag. De engelsk-svenska handelsförhand lingarna under första världskriget blev begynnelsen pÃ¥ en bana som svensk delegat i internationella sammanhang. Försöken att bdnga reda i efterkrigstidens kaos kom i hög berg är rak och öppenhjärtig. Ã¥gon skön- grad att handla om ekonomi och finansiella mÃ¥lning är det inte frÃ¥ga om. A O:s nÃ¥got trassliga familjeförhÃ¥llanden redovisas öppet. Det faktum att Knut och Marcus i sekeltransaktioner, vilket gjorde Marcus lämpad som delegat för den svenska regenngen. GÃ¥rdlund skildrar honom om en skicklig, 126 realistisk och uppskattad förhandlare. l dessa sammanhang träffade Marcus en lÃ¥ng rad av den tidens mest kända personligheter. Hans bekantskap med John Maynard Keynes fick till följd att han under 30-talets krisÃ¥r skrev till Keynes och bad om rÃ¥d angÃ¥- ende den svenska ekonomins skötsel. Kcynes svar var inte klart nog för att övertyga 'v\'allenbcrg om att en expansion av den offentliga sektorn var den rätta medicinen. Marknadsekonomin och det fria näringslivets expansionskraft var för Marcus den fasta grunden för ekonomin. Hans oro för vad en ansvällning av den offentliga sektorn i längden skulle fÃ¥ för konsekvenser tog sig uttryck i skapandet av skattebetalarnas förening. Marcus Wallenberg val- en hÃ¥rdför man. Han begärde mycket av sig själv, men ocksÃ¥ mycket av andra. Hans omdömen om sin omgivning var ofta skarpa. Ingen av dc mÃ¥nga bröderna - förutom givetvis företrä- daren Knut - eller brorsbarnen befanns vara värdig att pÃ¥ allvii r deltaga i bankens arbete. Bland vänner och anställda var han i allmänhet uppskattad, av den egna barnaskaran älskad. Marcus stora fl-amgÃ¥ng uteslöt inte misslyckandcn. l affärerna i och kring AB Emissionsinstitutet under 10- och 20-talet kom Marcus och mÃ¥nga av hans inflytelserika vänner att förlora betydande belopp. Marcus Wallenbergs affärsfilosofi var klar. Det var människan det hängde pÃ¥. Det gällde att finna den rätta personen att leda företaget. Den rätta VD:n var avgörande. Denne skulle vara begÃ¥vad, självklart, men än viktigare: han skulle ha affärssinne, ja, förvärvsbegär. l Torsten GÃ¥rdlunds bok passerar begÃ¥vade, handlingskraftiga, snillrika människor revy. De gör detta i ett rörligt samhälle där framgÃ¥ng och misslyckanden växlar. Det unika i den Wallenbergska gärningen är kontinuiteten. I tre generationer har familjemedlemmar under lÃ¥nga liv gett det bästa av sig själva i utvecklandet av svenskt näringsliv och svenskt bankväsende. Familjen Wallenberg har härigenom kommit att inta en unik position i svenskt samhälle. Förklaringeli till den Wallenbergska uthÃ¥lligheten fÃ¥r väl sö- kas i dels en lycklig försyn, som lÃ¥tit begÃ¥vning och styrka förärva sig, men ocksÃ¥ den familjekänsla och familjesammanhÃ¥llning som grundaren A O Wallenberg inpräntade i sin stora barnaskara.