lYRGILS SAXLUND: Jack London i Sverige Dm nya typen av doktorsavhandlingar har Et helt ersatt sina omfångsrikare föregångR En ny doktorsavhandling skall inte vara iltför vidlyftig och bör behandla ett begränämnesområde. Eftersom licentiatexamen mkaffad har studietiden förkortats, och långa bedömare har fruktat att nyordningen iall resultera i en standardsänkning för svensk mkning. Ännu är det för tidigt att uttala sig om rellitatet. Många nya avhandlingar har tvärtliDO! farhågorna uppvisat stora vetenskapliga &irtjänster. Ett exempel på en sådan avhandlig är Mats Rehns litteratursociologiska unilmökning "Jack London i Sverige" (Med«<anden utgivna av Avdelningen för litteraIIIOOciologi vid Litteraturvetenskapliga instiionen i Uppsala, nr. 7, Uppsala 1974). Avandlingen behandlar ett hittills försummat 1111råde, nämligen hur en författare presenteas för publiken och hur han mottas av denna. Ämnet har också politiska och doktrinhistosa aspekter. Avhandlingsförfattaren sticker mte under stol med sina socialistiska sympaIICr, 1·ilket är gott och väl. Ibland blir de DWXistiska pekpinnarna dock något påfrestmde. Yngre marxistiskt influerade vetenJbpsmän inom de humanistiska disciplinerna ilar en tendens att i det närmaste mekaniskt iterge klyschor om borgarklassens eller det bpitalistiska systemets kris. Även Mats Rehn hemfaller åt denna sjuka. Tidigare forskningar har visat, att den amerikanske författaren Jack London (1876- 1916) under 1910-talet blev en av de mest lista författarna i Sverige, kanske t o m den mest läste. Till detta bidrog hans stora geoomslagskraft inom arbetarrörelsen. London bit\· tillsammans med Strindberg - onekligt~~ ett omaka par - arbetarrörelsens litterära idol framför andra. Till detta bidrog sä- km - vilket Rehn inte går in på i sin undersökning - att det efter Strindberg saknades en betydande svensk författare, som både var socialist och någorlunda lättillgänglig för mbred publik. 203 Vilka kvaliteter hos London skapade hans enorma popularitet? Rehn har till sin undersökning bifogat en stor bibliografi över svenska utgåvor av Londons verk. Av denna framgår hur London under 1910-talet och framåt kommit ut i hundratusentals och åter hundratusentals exemplar. Bokmarknaden formligen dränktes av London-utgåvor. Ända in på 70-talet kan man för en relativt billig penning per postorder skaffa sig de viktigaste London-verken. Rehn intresserar sig främst för olika aspekter på marknadsföringen av London samt för London-reminiscenser i svensk litteratur. Men London måste ha ägt egenskaper, som gjorde den exempellösa framgången möjlig. Först och främst är London en spännande författare. Hans böcker skildrar exotiska miljöer, vare sig det är isvidder i norr eller palmklädda söderhavsöar. Hans hjältar är kraftfulla och appellerar till en bred manlig läsekrets. Men Londons böcker har också ett filosofiskt innehåll, som anknöt till starka strömningar i tiden. I populär tappning återger han samtida modefilosofier: darwinism, nietzscheanism och socialism. Hans böcker kunde anammas av alla. London kunde läsas av en publik, som önskade andlig spis av visserligen mättande, men inte alltför tungsmält slag. Rehn har indelat sin avhandling i två delar: den första behandlar London och bokmarknaden, den senare undersöker Londonpåverkan hos svenska författare. Londons vildmarksskildringar bildade skola i svensk litteratur. Adolf Johanssons en gång så populära vildmarksromantiska släktroman "De röda huvudena" (1917) är det bästa exemplet på denna litteraturs stora men övergående popularitet i Sverige. Även Londons storstadsskildringar och den självbiografiska romanen "Martin Eden" (1909, sv övers 1912) inspirerade svenska författare. I den förra delen kommer Rehn med en del nya vetenskapliga grepp, medan den senare är en mera konventionell jämförande litterär studie. Man måste beundra avhandlingsförfattarens ork att 204 läsa igenom stora mängder litterära alster av inte bara första, utan även andra och tredje rangens författare. En sådan prestation krä- ver energi och uthållighet av icke alldeles vanligt slag. Tesen i avhandlingens första del är att London av sin svenske förläggare K J Bohlin först presenterades i relativt dyra utgåvor för en borgerlig publik med sina vildmarksskildringar. Senare - under trycket av andra förlags billighetsutgåvor - tvingades Bohlin att sänka priserna och inrikta sig på den bredare publik, som började intressera sig för socialisten London. Rehn försöker genomskåda mekanismerna bakom en kommersiell litterär marknadsföring, och i framställningen är bokförläggare Bohlin något av en orm i paradiset. Det är han som, bl a genom sin prispolitik, hindrar London från att på ett tidigare stadium bli arbetarrörelsens författare. är Londons skildringar av storstadsslummen - "Avgrundens folk" m fl - börjar utkomma, tycker sig Rehn märka, att Bohlin censurerar London och att den konservativa pressen ställer sig kallsinnig till skrifterna. Den socialistiska pressen trycker däremot London till sitt bröst och hans storstadsskildringar blir mönsterbildande för svenska socialistiska författare. Man kan nämna sådana som Martin Koch och Ivar Lo-Johansson. Rehns tes om en socialist- och arbetarfieot· lig borgerlig konspiration, mellan och press, förefaller vid en närmare ning av hans material föga hållbar. ringen till de sammanhang Rehn tycker sig 1 är sannolikt rena tillfälligheterna. Ofta speJar slumpen en större roll i de historiska manhangen än vad den humanistiska skapsmannen är böjd att medge. Rehn rerar också till konservativa tidningsmän, i samband med Londons skrifter pekar på stora sociala problemen i storstäderna. servatism är inte alltid förenad med likgiltighet, vilket socialister ofta vill låta skina. Londons inflytande varierar under Jet och hos olika författare. De flesta tar London som en värdefull litterär skap, medan några - t ex Artur Lundhist ser på honom med skepsis. I våra dagar London-febern sedan länge lagt sig och är tveksamt om det i dag överhuvud möjligt att åstadkomma en liknande hausse. Litterära och publika har förändrats. Modeförfattarna avlöser andra i snabbare takt än tidigare. Därför det än värdefullare att ha fått Jack betydelse för svenskt kulturliv utförligt sakrikt belyst.