r j Tillträdet till universiteten 1970-talet har hittills präglats av en stark strävan att förändra den högre utbildningens innehåll och att få ett nytt rekryteringsmönster. Det vidgade tillträdet till vissa delar av högskoleområdet (den s k 25 : 5-regeln) och satsningen på nya, kortare och mer yrkesinriktade utbildningar vid universiteten är exempel på detta. Den s k kompetenskommittens förslag om nya behörighets- och urvalsregler för tillträde till högre utbildning innebär ytterligare ett steg i denna riktning. Kompetenskommittens förslag, "Om behörighet och antagning till högskolan", bär i långa stycken prägeln av kompromiss mellan önskemålet att bredda tillträ- det till högre utbildning och önskan att upprätthålla en rimlig förkunskapsstandard hos de studerande. För vissa hårt spärrade, s k högstatusutbildningar, såsom läkarutbildningen, innebär kommittens förslag inga stora förändringar. Det kommer fortfarande att krävas förkunskaper ungefär motsvarande den treåriga naturvetenskapliga gymnasielinjen. Betydande förändringar uppkommer däremot vid de fria fakulteterna. Hittills har man kunnat räkna med en bred, allmän referensram av förkunskaper i svenska, matematik, moderna språk osv hos alla studerande. I framtiden blir principen den, att endast oundgängligen nödvändiga förkunskaper i några få ämnen skall utgöra behörighetskrav. För t ex juristutbildning kommer inte ens att krävas det treåriga gymnasiets kurs i svenska - två år på den sociala "fackskolelinjen" anses räcka. Det ger en antydan om hur lätt kvalitetsaspekten vägt när det gällt att uppställa behörighetskrav för tillträde till de fria fakulteterna. Kompetensko=ittens betänkande har knappast givit upphov till någon debatt alls. Även de som borde företräda kvali· tetsaspekten - universitetslärarna -har tigit. Det kan möjligen sa=anhänga med att många institutioner nu desperat söker efter studerande för att klara un· derlaget för befintliga tjänster. Ändå ter sig tystnaden lite förbryllande. Ty kom· petenskommittens förslag innebär, att den redan bristande förkunskapsstandarden hos de studerande föreslås bli ytterligare nedjusterad. De olika gyrnnasieskolelinjerna blir i framtiden på sätt och vis jämställda. Även om de tvååriga linjerna som regel inte ger full behörighet för högskolestudiet kan de dock lätt öppna vägen efter via kompletteringar. Med det kvoteringssyo stem utredningen föreslår ter det sig långt· ifrån självklart, att en blivande högskofe. student skall välja någon av de treåriga gyronasielinjerna. Särskilt till hårt spärrade högskoleutbildningar kan det i många fall bli fördelaktigt att välja någon av de tvååriga linjerna och därefter göra nödvändiga kompletteringar. När det relalio va betygssystemet slopas - vilket väl • ske snart - blir det tveklöst en fördel göra s k taktiska linjeval för alla som höver höga betygspoäng. Detta kan bli hot mot hela gymnasieskolans kons tion och därmed få oanade följder få kvaliteten i den högre utbildningen. Att universiteten, utöver vad som · tills gällt, ges nya uppgifter i form av fortoch vidareutbildningskurser för vuxna, är självfallet helt i sin ordning. Att man i detta syfte försöker lätta på vissa formella behörighetskrav är heller inget att säga om. Men det är obegripligt, att man inte Lämplig julklapp 393 skall kunna vidga tillträdet till högskolestudier utan att samtidigt äventyra både det treåriga gymnasiets framtid och förkunskapsstandarden hos framtida unga universitetsstuderande. Presentkort kan rekvireras genom att prenumerationsavgiften, kr 45:-, insättes å Svensk Tidskrifts postgirokonto nummer 7 27 44-6 Angiv på girokupongen namn och adress både på er själv och mottagaren J