OMteknisk utveckling
Teknisk utveckling är inte något
nytt. Teknisk utveckling har alltid påverkat människans levnadsvillkor. Hennes första flintkniv var
en produkt av teknisk utveckling
lika väl som den moderna datamaskinen.
Ändå kan det med fog påstås att
det är något principiellt nytt och
för vår tid exklusivt som håller på
att ske. Den tekniska utvecklingen
hämtar i dag sin näring från kärnfysikens laboratorier och från
hjärnfabrikernas forskarkammare.
Nöden är inte längre uppfinningarnas moder. I stället är en växande ström av upptäkter och uppfinningar upphov till praktiska applikationer som ingen i förväg kunnat förutse.
Den på vetenskaplig forskning
grundade tekniska utvecklingen
sker i snabb takt. Snabbare än nå-
gonsin tidigare. Man talar om acceleration i utvecklingen. Om människans 50 000-åriga historia för- 69
minskas till 50 år kan accelerationen beskrivas på följande sätt.
För drygt sex månader sedan
uppfann Gutenberg boktryckarkonsten.
För drygt två månader sedan
uppfann \Vatt ångmaskinen.
För en dryg månad sedan tändes den första glödlampan.
För fyra veckor sedan började
den första bilen rulla.
För drygt tre veckor sedan lyfte
det första flygplanet.
För en dryg vecka sedan sprängdes den första atombomben.
För tre och ett halvt dygn sedan
skickades Sputnik I upp.
För åtta timmar sedan genomfördes den första mjuklandningen
på månen.
Den vetenskapliga och tekniska
utvecklingen får konsekvenser
inom flera områden och på större
djup än förr. I dag, endast sjuttio
år sedan den första bilen konstruerades, är hela vår industriella civilisation sedan länge bilburen. Behövs ytterligare exempel på hur redan en relativt enkel teknisk konstruktion förmår omskapa vårt ekonomiska och sociala system?
Inom den närmaste tjugoårsperioden kommer datamaskinerna och
kybernetiken att strukturera om
vårt produktionssystem och medföra djupgående konsekvenser för
samhällets sätt att fungera. I me- 70
deltal medför - enligt amerikanska iakttagelser - varje ny datamaskin att 35 personer förlorar sitt
arbete och att arbetssituationen för
105 andra förändras.
Den vetenskapliga forskningeu
och det tekniska utvecklingsarbetet kräver en växande andel av en
snabbt stigande bruttonationalprodukt. Nationella resurser räcker
inte längre till. Nödvändigheten av
vetenskaplig och teknologisk gemenskap innefattande allt flera nationer är uppenbar. USA är sedan
länge en sådan gemenskap. Mellan
USA och Europa finns det en teknologisk klyfta vars betydelse på
sistone blivit uppenbar.
Produktiviteten i de stora amerikanska företagen ökas snabbare än
i de europeiska motsvarigheterna.
Amerikanskt kapital och amerikansk teknologi är i färd med att
grundlägga något som kan bli en
dominans i Europa. EEC kanske
kan möta utmaningen - men inte
EFTA och absolut inte ett ensamstående Sverige.
Vetenskapens och teknikens ekonomiska realiteter tvingar små och
medelstora nationer att gå samman, att integrera sina ekonomier
samt sina resurser för vetenskaplig
forskning och teknisk utveckling.
Att bortse härifrån är liktydigt med
att antingen hänge sig till utländsk
dominans eller draga sig tillbaka i
hägnet av tullmurar och restriktioner och begrunda försuttna möjligheter.
Vetenskap och teknik har satt
oss i stånd att förändra miljön -
dvs. i övervägande grad försämra
den - samt att förbruka naturtillgångar i en omfattning som måhända snart gör detta till den tekniska
civilisationens största problem. Kravet på en medborgarutbildning som
skapar ett ekologiskt medvetande
är uppenbart.
Slutligen - den vetenskapliga
utvecklingen tvingar oss att förändra värderingar och attityder.
Häri ligger kanske de största svå-
righeterna. Hur göra det möjligt att
hos en ansvarig och ledande opinion skapa ett medvetande om att
vetenskap och teknologi inte bara
förändrar våra materiella villkor
utan samtidigt kräver ständiga omprövningar av gamla sanningar?
Teknisk utveckling är inte nå-
got nytt. Men det är mycket i den
tekniska utvecklingen som ställer ~
oss inför nya problem. Det största
problemet är att öka den medborgerliga insikten om de starka krafter som nu formar individens och
samhällets villkor. Ett lika viktigt
problem är att formulera värderingar och normer, dvs. en etik,
som ger människan möjlighet att
leda utvecklingen i stället för tvärtom.
Gustaf Delin