112 DEN EKONOMISKA REFORMEN I SOVJETUNIONEN Sv. T. redovisade i en Dagens fråga i nr. 10!65 sin syn på de nyligen genomförda ekonomiska reformerna i Sovjetunionen, dvs. främst förändringarna inom industriförvaltningen. Detta har uppkallat redaktionschefen för den sovjetiska presstjänsten APN:s stockholmsredaktion, redaktör ,4. Jakovlev till ett genmäle, som vi härmed har nöjet att återge utan vidare kommentarer. I SYensk Tidskrift nr 10/1965 publicerades i avdelningen Dagens frågor artikeln »Ett steg tillbaka i Sovjet». Författaren har enligt min åsikt inte fattat innebörden i den ekonomiska reformen i Sovjetunionen och därtill förvränger han vissa sovjetekonomers uppfattningar, bl. a. gäller detta professor Liebermanus förslag. Anledningen härtill är tydligen, att han inte gått till källan utan använt västpressens kommenterande meddelanden. Jag tycker därför det skulle ha sitt intresse för läsarna av Er teoretiska tidskrift att få veta hur saker och ting verkligen ligger till. Under de senaste 3-4 åren har det i Sovjetunionen pågått en stor debatt om särdragen i den socialistiska produktionens nuvarande fas. Många produktionsledare, inAv redaktör A. JAKOVLEV genjörer, agronomer, ekonomer och filosofer har deltagit i den. Den allmänna slutsats man kommit fram till under den långa diskussionen är följ ande: Med den givna nivån av arbetets församhälleligande och den under socialismens period möjliga graden av dess samhälleliga karaktär är det nödvändigt att värdemässigt mäta förbrukningen av levande och materialiserat arbete och att pröva det verkliga behovet av varje artikel genom att försälja den, dvs. genom att förvandla varan till pengar. (Professor Birman i artikeln Reflexioner efter plenarsammanträdet, Novyj mir nr 12/1965.) Sjätte sessionen med Sovjetunionens högsta sovjet summerade resultaten av debatten och slog fast dessa satser i lag. Företaget har ställts i centrum för planeringen och förvaltningen. Alla övriga organ, alla former och metoder för planering och förvaltning byggs så- ledes upp så, att företaget skall få möjlighet att bedriva hushållningen på bästa möjliga sätt. Den omständigheten att man skjuter de ekonomiska förvaltningsmetoderna i förgrunden innebär inte alls, att ledningen av det socialistiska näringslivet måste decentraliseras, att man måste begränsa rättigheterna för sådana organ som Gosplan, finansministeriet, statsbanken o. s. v. För övrigt har inte en enda av deltagarna i debatten föreslagit detta, inte heller professor Liebermann, som artikelförfattaren hänvisar till. I artikeln »En välkommen reform», publicerad av APN :s stockholmsredaktion i dess bulletin av den 29 oktober 1965, framhöll professor Liehermann: »Den artikel jag i september 1962 publicerade i Pravda hade rubriken 'Plan, vinst, premie'. För att vilseleda läsekretsen opererade en del västliga kommentatorer bort ordet 'plan' och tog fasta endast på det kära ordet 'vinst', som tolkades lite hur som helst. Artikelns grundide förtegs.» · I denna och följande artiklar talade Liehermann om att den centraliserade planeringen måste förbättras och stärkas, att företagen borde få planuppgifter i fråga om den försålda produktionens volym. Vinsten och räntabiliteten betraktades däremot som sammanfattande indikatorer på arbetets effektivitet och som källa till uppmuntran av företaget i syfte att få företagen att själva utarbeta och åta sig högre planuppgifter. Det är inte svårt att upptäcka, att högsta sovjet - tvärtemot vad författaren i Svensk Tidskrift på- står - legislativt fastslagit just de ideer som framfördes under debatten, bl. a. av professor Liebermann. Vid sin bedömning av den ekonomiska reformen ur förvaltningssynpunkt påstår artikelförfattaren, att den var ett steg tillbaka från sovnarchoserna (folkhushållningsråden) till ministerierna. Härvid utgår han från ett rent formellt betraktelsesätt: Först fanns det ministerier, sedan kom folkhushållningsråden se- . dan ministerierna igen - följakti ligen har man tagit ett steg tillba- 113 ka. Men i verkligheten ligger det inte alls till på det sättet. Bortser vi från de revolutionära omdaningar, varigenom produktionsmedlen församhälleligades, har det förekommit tre stora ekonomiska reformer i Sovjetunionen: övergången till den nya ekonomiska politiken, regeringsakterna från åren 1929-1932 och slutligen besluten av SSSR:s högsta sovjets sjätte session. Var och en av dessa reformer fastställde villkoren för det ekonomiska livet under en lång period: de omfattade hela totaliteten av produktionsförhållanden och samhälleliga relationer. För närvarande läggs grunden för den ekonomiska utvecklingen under en lång period. Totaliteten av de ekonomiska och politiska handlingar, som bildar reformen, tar hänsyn till hela den tidigare utvecklingen, men när man tar några lyckade reformer från tidigare, så ger man dem nytt innehåll. Så ligger det bl. a. till med ministerierna. Praktiken har visat, att i ett så väldigt land som Sovjetunionen kan man inte med framgång tillämpa enbart territorialprincipen eller enbart branschprincipen för förvaltningen. Det krävs en noga genomtänkt kombination av dessa principer med tonvikten lagd på branschprincipen, eftersom det tekniska framåtskridandet går mycket snabbt inom industrin, det uppstår ständigt nya produktionsslag och det krävs en specialiserad och kvalificerad teknisk och ekonomisk ledning. Under de år folkhushållningsrå- den existerade uträttades en hel del nyttiga saker: småföretag avvecklades och det bildades specialiserade interbranschföretag för repa- 114 rationer, m. m. instrumenttillverkning, Genom att nu bilda branschministerier bibehåller regeringen dessa nyttiga förbindelser och förhindrar därmed den branschuppsplittring från föregående år, som var den största bristen hos de tidigare ministerierna. På grund av utrymmesbrist kan jag inte hena upp alla inexaktheter och förvrängningar som artikelförfattaren gjort sig skyldig till. .Jag Läste ni skall blott beröra den avslutande delen av hans artikel. Av någon helt obegriplig anledning drar han den ologiska slutsatsen, att den ekonomiska reformen beror på en strävan att intensifiera kapprustningen. Denna slutsats är så abstud, att varje fördomsfri person efter att ha studerat reformens innehåll hänfiir den till det kalla krigets metoder, som artikelförfattaren inte kan ci!Pr vill avstå från. i förra numret av Svensk Tidskrift om MARE BALTICUM, den nya kvartalstidskriften? MARE BALT/CUM vänder sig till alla som har en positiv inställning till tanken på samarbete mellan de gamla kulturfolken kring östersjnn. PRENUMERERA! 25 :-/helår Samfundet Marc Balticum • Box 16042 • Stoekholm 16 Postgiro 40 25 33