370 NAMN ATT MINNAS INGRID SUNDBERG En allvarlig och oroväckande konsekvens av borgerlighetens splittring med ty åtföljande politiska vanmakt, är de borgerliga partiernas rekryteringssvå- righeter. Det blir alltmer vanligt att begåvade borgerliga ungdomar vänder politiken ryggen i missmod, förakt eller rentav vämjelse inför de borgerliga partiernas oförmåga att samsas. Eller också, om deras moraliska resp. politiska motståndskraft är svagare, söker de sig till socialdemokratin. Att bli borgerlig politiker är ju nämligen ingen framtid, men att bli socialdemokratisk politiker kan bana väg till en rad välavlönade ämbeten. Kort sagt: opportunisterna blir socialdemokrater, idealisterna blir apolitiker. Undantag finns dock, som väl är, från denna nedslående regel och ett av de mest glädjande heter för högerns vidkommande Ingrid Sundberg. Hon är född i New York har tillbragt sin mesta skoltid i Stockholm, men tagit studenten i Västerås. År 1944 började hon studera naturvetenskap vid då- varande Stockholms Högskola och tog 1950 en fil. kand. med kemi som huvudämne. Under tiden hade hon gift sig och fått flera barn och hamnade småningom som direktörsfru i Bjuv i Skåne, vilket allt försvårade de planerade fortsatta studierna. År 1951 studerade hon visserligen som stipendiat fysikalisk kemi vid University of California, men sedan krävde familjen sitt och i stället för att forska vidare ägnade hon sig åt undervisning. Hon tjänstgjorde som lärarinna först vid flickläroverket i Hälsingborg och sedan vid folkskolan i Bjuv. Det gav värdefulla erfarenheter, som livligt stimulerade hennes intresse både för undervisningsfrågor och socialpolitik. Hennes man hade på henne överlåtit uppdraget att starta en unghögerförening i Bjuv och på den vägen kom hon direkt in i politiken. Hon blev snart medlem av ungdomsförbundets distriktsstyrelse och kom samtidigt in i barnavårdsnämnd och skolstyrelse. Från distriktsstyrelsen avancerade hon till förbundsstyrelsen och invaldes i ungdomsförbundets programkommitte, där hon gjorde en värdefull insats som expert på skoloch familjepolitik. Partiledningens uppmärksamhet fästes på denna intelligenta och energiska unga högerkvinna och hon invaldes först i partirådet och sedan, vid 1962 års partistämma i Linköping, i partistyrelsen där hon sedan dess i alla avseenden pryder sin plats. Hon är nämligen inte bara klok och kunnig utan också vacker och välklädd. Samma år som partistämman i Linköping, alltså 1962, gjorde hon ett behjärtat inlägg i Svensk Tidskrift, under rubriken "Kvinnor- en mänsklig variant" där hon livfullt polemiserade mot Eva Mobergs egenartade kvinnouppfattning. Hon invaldes också prompt i högerpartiets familjepolitiska kommitte och har bidragit till dess arbete med många friska och självständiga synpunkter. Inför höstens val Janeeras hon som första namn på en ungdomslista i Malmöhus län. På lediga stunder förfriskar hon sin själ med att läsa arbetsmarknadsstyrelsens må- nadsrapporter och bankernas kvartalsskrifter varvtals med Robbe-Grillet, Nathalie Sarraute, Sartre och Heidegger! Hennes stora intressen - vid sidan av naturvetenskapen - är ekonomi, socialpolitik, kulturpolitik, skönlitteratur och filosofi. Det räcker en stund. Vad skulle hon främst vilja verka för om hon bleve invald i riksdagen? Vad vill hon överhuvudtaget främja med sina politiska insatser? Först och främst en reform av skattepolitiken, som ger näringslivet större möjligheter. Hon är varm anhängare av en 10 %-gräns, när det gäller uttaget till AP-fonderna; då bör man enligt hennes mening vara väl garderad. Att den ekonomiska makten i samhället mer eller mindre totalitärt skulle koncen- 371 treras i statens hand betraktar hon som ett fruktansvärt framtidsperspektiv. Om det inte längre finns vilja och möjlighet att ta risker kommer det efter hennes åsikt att betyda näringslivets död och därmed förmodligen också folkets. Därnäst vill hon verka för en reform av undervisningsväsendet. De toppbegåvade gör sig gällande under vilket skolsystem som helst, menar hon. Men de begåvade behöver starkare stöd än grundskolan i sin nuvarande utformning kan ge. Den är inte färdig och man måste råda bot på dess svagheter, liksom på kvalitetsförsämringen inom universitetsutbildningen. Och på lång sikt? Vad anser hon om de borgerliga samlingssträvandena? Hon anser, liksom varje förnuftig människa måste göra, att om vi vill undvika ett enpartisystem här i landet måste vi skapa ett tvåpartisystem. G. U. SVENSKA HANDELSBANKEN 450 kontor över hela Sverige