Print Friendly

Året som gick

Av redaktionen | 1 januari 2010

2009 blev återkomstens år på nätet för denna tidskrift, den enda liberalkonservativa kulturtidningen på nätet. Snart ska vi fira hundraårsjubileum (2011) och hoppas då att läsekretsen växt ytterligare; från nästan inga läsare alls till som mest 7 000 unika besökare under den gångna hösten och tiotusentals nedladdade sidor i veckan.

Några nyheter för det kommande året:

–I samarbete med Arvid Lindmans 60-årsfond ordnar vi åter en skrivartävling. Tidigare teman har varit ”Politikens nya villkor” och ”Ny start för Europa”.

Årets essätema lyder ”Efter finanskrisen: Marknadsekonomins renässans eller …?”. Inriktningen kan vara global eller behandla mer avgränsade svenska problem. Närmare detaljer om stipendieansökningar kommer i nästa nummer.

–Vi söker en yngre medarbetare som assistent till vår redaktionssekreterare Maria Eriksson. Kontakta henne om du är intresserad: maria.h.eriksson@gmail.com

2010 blir ett spännande politikår, med val i bland annat Sverige och Storbritannien. Kommer en andra våg i finanskrisen när kreditbubblan spricker efter räntehöjningar? Hur går det med freden i Irak och kriget i Afghanistan? Tar Ryssland tillbaka Lettland och Ukraina? Eller går världen under i svininfluensa eller koldioxidförgiftning?

Till dess några noteringar från det som nyss varit – Svensk Tidskrifts tiolista över personer att minnas även efter tolvslaget:

Årets president: Barack Obama

En självklar nominering, om än inte riktigt av de skäl han själv hade önskat. Av vallöftena bidde inte ens en tumme, klimatmötet i Köpenhamn kapsejsade, Chicago fick inte vinter-OS och han har ännu inte lyckats baxa sjukvårdsreformen genom kongressen (se spalten i vänsterkant).

Värst av allt: DN:s ledarsida har insett att han inte är Jesus. Men Nobels fredspris, som tidigare delats ut till fredsälskande människor som Yasser Arafat, Henry Kissinger, Le Duc Tho och – finast av dem alla, Al Gore – är väl en liten tröst.

Årets språkrör: Maria Wetterstrand

Populärare bland socialdemokrater än Mona Sahlin, åtminstone som statsministerkandidat. Frågan är vem det säger mest om: Wetterstrand, Sahlin eller socialdemokratiska väljare.

Mediernas uppgift att kritiskt granska är behändigt bortglömd – någon som minns när Wetterstrand senast fick en besvärlig fråga? Numera är hon också modeikon efter Nobelfeststylingen i den chica lilla svarta. Vad är nästa steg: ”Laga mat med Maria” i TV? ”Marias bästa grytlappsmönster” i Hemmets Veckotidning? Där ligger Mona i lä!

Årets statsminister: Fredrik Reinfeldt

Internationell statsman med pondus – vem hade trott det? EU-ordförandeskapet har låtit honom visa nya sidor, bra för Sveriges internationella status, men inte fullt så bra inrikespolitiskt, där frånvaron satt avtryck i opinionen.

Nu kan statsministern börja regera igen. Det finns en del att göra: den usla kommunikationen kring sjukförsäkringsreglerna, ett frispelande folkparti, en opposition som inte är överens om någonting men ändå leder stort – se där några småsaker att ta itu med.

Årets författare: Jan Guillou

Skickligt att skriva en memoar och glömma att berätta det viktigaste, att man varit ombud för KGB. Och så onödigt, istället för att spinna en bra historia om det – vilket han ju kan.

Hur var det nu med propagandaboken för Saddam Husseins Irak 1977?

Årets filmare: Ingmar Bergman

Till slut löste det sig i alla fall med kvarlåtenskapen, som ägnades mer publicitet än hans samlade produktion under ett halvsekel. Mästaren skulle ha garvat baskern av sig, om han levt.

Årets filmare 2: Fredrik Gertten

Den skånske dokumentärskaparen berättade om fruktjätten Dole i mindre fördelaktig dager i filmen ”Bananas”, stämdes av bolaget för förtal i amerikansk domstol, fick opinionen och ICA med sig i en aktion för yttrandefrihet – och vann! En bättre PR-kampanj från motståndaren kunde han inte ha önskat sig.

Årets journalist: Dawit Isaak

Sällan har så få skrivit så lite under så många år och ändå betytt så mycket för så många. Med rätta. På åttonde året i fängelse hos Eritreas diktator Afewerki är hans frisläppande en nåd att stilla bedja om.

Årets frånvarande: Thomas Bodström

Avslöjad av Fyrans Kalla fakta för underskott på närvaro som ordförande i riksdagens justitieutskott och överskott på frånvaro under mer än hälften av voteringarna under våren 2009. Svarade med att kräva tjänstledigt under nästa höst, även om han skulle bli justitieminister igen.

Advokat eller politiker? Kalla killen tjänar i alla fall kalla kulor.

Årets förlorare: Jan Åke Jonsson

Hårfint mellan ägarna till Pirate Bay och Saab-chefen. Den senare har dock kämpat med hedern i behåll. Och än är årets följetong inte slut; kanske överlever gamla Saaben till och med illegal fildelning?

Årets Anka: Kalle

Vad var det nu hon hette, den där andra?

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner