Print Friendly

Anders Hultin; Från PC-förbud till internetanarki

Av Redaktionen | 31 december 1997


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

I
ntemets betydelse som skapare av cybermarknader är nog
större än vi anat, menar
Krister Thelin, Hovrättsråd i
Skånska Hovrätten och f d
statssekreterare i Justitiedepartementet. Han menar att två synsätt står
emot varandra, dels det amerikanska
som är starkt frihandelsinriktat och
som i princip motsätter sig lagliga begränsningar for utvecklingen. Dels
det europeiska synsättet där nationalstatens perspektiv står i förgrunden. –
Östros driver i EU och OECD linjen
om en samlad ökad statlig kontroll
över kapitalplaceringar och handel.
Han kommer att misslyckas, gudskelov, säger Thelin. -Vi kommer inte
att ra någon ”världsregering” som
kan hindra att ”elektroniska fristater”
uppstår. Inte heller tror han att världen kommer att ansluta sig till den
ANOERS HULTIN är redaktör för
Svensk Tidskrift.
ANDERS HUL T IN :
Från PC-förbud
till internetanarki
kubanska och irakiska linjen, att forbjuda innehav av PC:s och utöva
central kontroll av alla kommunikationslinjer. – Se bara på makarna
Ingelstam/ Theorins önskan för 15 år
sedan om att forbjuda innehavet av
parabolantenner!
s tatens databanverk
En som tror på central kontroll är
Johan Lönnroth, vänsterns talesman i
ekonomiska frågor. Han menar att
det måste finnas en ”demokratisk
kontroll över den informationsteknologiska infrastrukturen” och att
den måste ligga på FN-nivå med bå-
de mellanstatliga avtal och viss överstatlighet. Under parollen ”Inrätta ett
Statens Databanverk” menar vänsterpartiet att det är en politisk uppgift
att garantera medborgamas tillgång
till den nya tekniken. ”Staten kan bara i en mycket begränsad omfattning
styra den trafik som går på de elektroniska vägarna. Men man borde
etermedia etc – till att skapa en slags
motsvarighet till Statens Banverk på
IT-området. (—) Det måste vara en
politisk uppgift att se till att tillgängligheten till de olika näten inte forbehålls en informationsteknologisk elit
utan att alla kan använda den nya
tekniken till rimliga kostnader.
Principen bör vara: politiskt ansvar
och samhällsägande for maximal tillgänglighet – stor frihet att använda
denna samhälleliga sektor.” står det i
vänsterns motion Den ekonomiska
makten (1997/ 98:v703).
Han menar också att det måste finnas internationella miniminivåer på
kapitalskatter och moms for att inte
skatteunderlaget ska försvinna.
Krister Thelin pekar också på det
forhållande att intemet riskerar att
rycka undan viktiga skattebaser från
de nationella väWirdssystemen och att
”skattefantasin” då koncentreras på
det som inte går att flytta; fast egendom och människor som inte är tillkunna använda sitt ägande i sina olika räckligt rörliga, dvs mer fastighetsIT-företag – Telia, Teracom, inom skatt och konsumtionsskatt.
SVENSK TID SKRIFT
Men internethandeln har fler ef- !ar. Istället för att telefonera skickar vi
fekter än enbart de skattepolitiska.
Hela vår föreställning om vad nationalstaten förmår och inte förmår i
form av kontroll över rörlighet när
det gäller kapital och tjänster måste i
grunden ifrågasättas. Men inte bara
det. Krister Thelin menar att också
heliga kor som offentlighetsprincipen
och vår medialagstiftning har blivit
föråldrade. – Genom det framtida
giftermålet mellan internet och
TV/ radio/ telefon/ video upphör begrepp som ”sändare” och ”mottagare” att ha någon mening. Alla blir så-
väl sändare som mottagare och det är
befångt att då ha kvar våra ålderdomliga strukturer i Tryckfrihets-förordningen och YGL.
Vi vet för litet
Stig-Björn Ljunggren, samhällsdebattör och flitig användare av ”nätet”
för politiska diskussioner, är dock
mer försiktig när det gäller internethandelns konsekvenser för nationalstaterna. – Vi vet för litet ännu och
fortfarande befinner sig stora delar av
den nya informationstekniken på experimentstadiet, menar han. Många
menar att kontrollmöjligheterna
minskar och att kryphålen då blir fler.
Men kombinationen av exempelvis
”nätet” och ”streckkoderna” lär ge
enorma kontrollmöjligheter, menar
Stig-Björn Ljunggren som ett exempel på att vi ännu inte riktigt känner
till konsekvenserna av den nya tekniken.
mail. Istället för bara vanliga pappersblaskor far vi också nätburna ”tidningar”. Annonser puffas fram på
skärmen liksom mellan TV-programmen. Fabrikerna kan skicka ut
sina på nätet beställda produkter direkt till kunden – som postorder,
menar Ljunggren.
Vilka nya förändringar kan vi förvänta oss? Kommer butikerna att
samverka med nätföretagen så att
kunderna kan ”kolla in” prylarna innan de beställer dem? Kommer underhållningsindustrin att utveckla nya
produkter av typen spel, interaktiva
filmer, cypernetiska mötesplatser osv
som vi är beredda att betala för? –
Allt detta vet vi väldigt litet om.
Däremot kan vi redan nu se hur nätet
undergräver en paternalistisk politik.
Se på de möjligheter vanligt folk faktiskt har att kringgå tobaks- och alkoholskatterna genom att direktimportera produkter. Eller så kan nätet vara
kulturpolitiskt positivt – som när vi
beställer billiga, skattefria böcker från
utlandet. Men sprängkraften i dessa
förändringar vet vi ännu väldigt litet
om, menar Ljunggren.
En intressant fundering, menar
han, är om nätverket kan ses som en
teknologi för att koppla samman individernas hjärnor till en gigantisk
megahjärna? Den som på bästa sätt
lyckas seriekoppla sina anställdas biomassa kommer också att bli framgångsrik – på samma sätt som exempelvis Henry Ford lyckades utnyttja
– Men vad vi i första hand tycks se det löpande bandet för att effektiviseär att gammalt vin hälls upp i nya !äg- ra bilproduktionen.
Samtalsstil
SSU-ordföranden Niklas Nordström, NN, som det heter om det
utbytbara tomrum NN markerar,
aviserar att han ska ut och förfölja moderater igen. Det är ju ett
halvår sedan sist. Sist turade han
fram unga troskyldiga mediekändisar med antirasismen som lockbete och använde dem för att
hugga efter moderaterna. Han har
samma uppfattning om konsten
att övertyga som vilken Bandidosmedlem som helst, och ungefär
samma inställning till rätten att
mobba sig fram som LO:s avtalssekreterare Hans Karlsson, när
denne talar om vad som kommer
att hända med de socialdemokratiska riksdagsmännen om de förestår försämringar i arbetsrätten:
”De kommer att få det KOLLOSALT JOBBIGT” (DN 5/9 -96).
För en liberal är deras metoder
att göra sig attraktiva obegripliga.
Maktfullkomligheten är obegriplig. Varför driver de sin sak med
fusk, lögner och rått maktspråk?
Varför denna primitiva lust att
skada? Är det det som är klasskänsla? Att livet igenom vara
kränkt och fixera hämndlystnaden
vid någon sorts beläte som inte
har någonting med verkligheten
att göra? Det finns bara en förklaring, som jag ser det, och det är
att de kämpar ur underläge. De
vet att de ingenting har att ge
längre. De representerar fet grej.
Deras sak är obsolet. De är
champions of lost causes.
Hetena Riviere
i”
z
s:
o
.,
.,
;>
.,
z

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner