Print Friendly

Anders Arfwedson; Om vår bristfälliga bildning

Av Redaktionen | 31 december 1975


1975


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

vår bristfälliga
bildning
Med ”bildning” avser vi i regel huma· d
nistisk bildning. Obildad är t ex den
som saknar det historiska perspektivet
och som inte känner till ens de största av
de klassiska författarna, filosoferna och
kompositörerna. För att vara bildad bör
man också gärna behärska något mer
främmande språk än engelska.
Man kan däremot godtas som bildad
utan att ha ens rudimentära kunskaper i
naturvetenskapliga ämnen. Vad en transistor egentligen är, hur röntgenstrålar
framställs, vad binära tal är för något eJ.
ler vad den principiella skillnaden meJ.
lan fissions- och fusionsenergi är, utgfl
alltsammans frågor för experter.
ting hör arbetet till, inte fritiden
umgängeslivet. Den
skolade, som inte har utpräglad
vetenskaplig-pedagogisk talang,
i att inte ta upp en
om naturvetenskapliga ting.
Att bildning traditionellt varit
digt med humanistisk bildning är
ligtvis lätt att förklara. Systematisk
turvetenskaplig och teknisk kunskap
historiskt sett av sent datum. Att
ränker, börja anfallskrig eller
rika mäns nyckfulla döttrar är emelleJ•
urgamla sysslor, där språkkunskaper,
toriska erfarenheter och litterär
het kunnat vara till stor nytta.
klassiska bildningstradition har
förhärskande långt in i modern tid.
brittiska generalerna vid Balaklava
sålunda säkert bättre inlästa på
och Shakespeare än på
trots att krigsteknikens utveckling
i
då entydigt talade för kanonkunskaper.
Serlan mitten av 1800-talet har visserligen mycket ändrats. Det har skett en teknisk och naturvetenskaplig kunskapsexplosion av helt enastående slag. Samtidigt
har vårt traditionella bildningsbegrepp
undergått endast mindre förändringar.
Vad som har skett är närmast en förskjutning från humanistiska till samhällsvetenskapliga aspekter. Sociologiska,
psykologiska och ekonomiska synsätt har
gradvis trängt ut de klassiskt humanistiska. De sätter nu sin prägel på såväl
skolans undervisning som debatten i
press, radio och TV. Dagens studenter är
ofta föga bevandrade i den europeiska
historia och litteraturhistoria, som ännu
på 1950-talet var centrala delar i läroverkens undervisning. I gengäld har de helt
andra kunskaper och ett vaknare sinne för
t ex sociala sammanhang.
~aturligtvis innebär denna förskjutning en ”modernisering” av vårt bildoingsbegrepp. Ändå är moderniseringen
på något sätt halvdan. Ty samhällsintresset går ofta hand i hand med en närmast
provokativ okunnighet i naturvetenskapliga frågor. Samhällsdebatten handlar i
stor utsträckning om följderna av den
snabba tekniska och ekonomiska utvecklingen, om miljöförstöring, om stress, om
dataregister och kärnenergi. Men just geDOm många debattörers brist på insikt i
tekniska och naturvetenskapliga sammanhang får debatten ett drag av vidskepelse och hysteri. Många tror på fullt allvar att giftutsläpp och stress i arbetslivet
169
är en kapitalistisk företeelse, trots att precis samma problem förekommer i alla industrialiserade länder.
Vi har fått ett förändrat bildningsideal – men det är ett politiskt ideal,
inte ett naturvetenskapligt. Naturvetenskap är mer ”ute” än något annat, det gäller både i skolan och på högskolenivå, där
man inte hittar studenter att fylla de
spärrade linjernas utbildningsplatser.
Det må vara att denna attityd är förklarlig. Vi har nog tvingats genomleva alltför
stora och alltför snabba tekniska omvälvningar för att riktigt finna oss tillrätta.
Lokalsamhällets tillskyndare, de som längtar efter att få ägna sig åt fredlig grönsaksodling och nyttiga handaslöjder, representerar den yttersta reaktionen mot
den tekniska utvecklingen. Men är det
den typen av reaktion vi behöver?
Jag tror att vi länge har begått ett fundamentalt fel, när vi i skolundervisningen betraktat de naturvetenskapliga
ämnena som elitämnen, som specialämnen för blivande civilingenjörer. Naturvetenskapen borde i stället ingå som en
självklar, integrerad del i vårt bildningsideal. Vi borde ge en gedigen naturvetenskaplig utbildning åt alla och börja
med det redan på lågstadiet. Nu är vår
bildning inte på ett rimligt sätt relaterad
till den verklighet vi lever i. Därav främlingsskapet, därav hysterin att plombera
kärnkraftverk och bryta med industrisamhället.
Anders A rfwedson

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner