Print Friendly

Aktuella problem inom den ekonomiska försvarsberedskapen

Av Redaktionen | 31 december 1959


1959


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

AKTUELLA PROBLEM INOM DEN EKONOMISKA FÖRSVARSBEREDSKAPEN
I förra numret inleddes en serie artiklar om den civila sektorn av vårt
totala försvar med en behandling av
civilförsvaret. Här följer deu andra
artikeln i serien.
MAN TORDE väl numera vara tämligen ense om, att utgången av
första och andra världskrigen i
hög grad betingades av de krigförande makternas ekonomiska
potential, baserad bl. a. på tillgången på råvaror, industriell kapacitet, energi, transporter, arbetskraft osv. I det kalla kriget är det
för stormakterna av största vikt
att rätt kunna bedöma motståndarens ekonomiska potential. Inom de
stora maktblocken ha sålunda under senare år publicerats uppgifter
och ställts prognoser om den ekonomiska utvecklingen på längre
sikt, vilka äro av största intresse
i detta sammanhang. Även i vårt
land ha dessa problem sedan länge
studerats i samband med planläggningen av den ekonomiska
försvarsberedskapen, som just tar
sikte på att stärka vår ekonomiska
potential.
Syftet med den ekonomiska för- 14- 593444 Svensk Tidskrift H. 41959
Au generaldirektör H. QVISTGAARD
svarsberedskapen är alltjämt att
tillgodose krigsmaktens och civilförsvarets behov liksom viktiga
samhälleliga behov i övrigt när det
gäller försörjningen vid krig eller
avspärrning. Även målsättningen
kan sägas vara i princip oförändrad: att genom en kombination
av industriell produktion och lagringsverksamhet samt vidtagandet
av administrativa förberedelser
skapa förutsättningar för att det
mesta möjliga av landets totala
värnkraft skall kunna uttagas. Det
ligger i sakens natur att planläggningen inom ett så vidsträckt och
mångskiftande fält som det ekonomiska alltid måste överses i takt
med samhällsutvecklingen. En
ständig rörlighet och strävan efter
smidig anpassning är sålunda en
normal företeelse inom det ekonomiska planläggningsarbetet Under
senare år har emellertid en helt
ny faktor alltmera kommit in i
bilden: hotet från massförstörelsevapnen.
Den syn på det nutida kriget,
som blivit en följd av kärnvapnens tillkomst och som inom civilförsvaret bl. a. resulterat i nya
188
direktiv för planläggningen av utrymningen av våra större tätorter,
har medfört djupgående konsekvenser även inom den ekonomiska försvarsberedskapen. Planläggningen måste revideras och
detta har aktualiserat synnerligen
komplicerade och svårbemästrade
problem.
Vad först angår produktionen
har man hittills under planläggningen i fred sökt klarlägga de för
totalförsvaret viktigaste varorna
genom en serie s. k. krigsproduktionsbesked, vilka utlagts på lämpliga industriföretag och som för
dessa angivit de skilda statliga
myndigheternas produktionsönskemål och vad som bedömts oundgängligt för samhället i övrigt.
Till följd av vår industris struktur
och lokalisering har denna planläggning resulterat i att den tänkta
produktionen i krig i stor utsträckning kommit att förläggas
till större tätorter. För komplicerad materiel har man dessutom att
räkna med medverkan av industriföretag inom vitt skilda delar av
landet, vilket givetvis ställer stora
krav på transport- och förbindelseväsen. Dessa redan tidigare betydande svårigheter för krigsproduktionen komma att i hög grad skärpas, då man nu även måste räkna
med kärnvapenanfall och därav
betingade befolkningsomflyttningar.
Redan beredskapsutrymningarna
komma att medföra störningar
.”
för produktionen. När ca 50% av
de större tätorternas befolkning
flyttar ut till landsbygden, uppstå
givetvis betydande konsekvenser, i
första hand för transportväsendet,
handeln och serviceyrkena; men
också produktionen kommer att
drabbas, icke minst av psykologiska skäl. De slutliga utrymningarna komma ju att leda till en
nästan fullständig avfolkning av
de större tätorterna, vilket medför
att produktionen där avstannar
praktiskt taget helt.
Den härigenom påkallade revideringen av tidigare krigsindustriplanläggning, som i viss mån alltjämt pågår i samarbete mellan
riksnämnden och de militära förvaltningarna m. fl. myndigheter,
innebär, att produktion under
krig i möjligaste mån icke får planeras att komma till utförande i
större tätorter och andra särskilt
utsatta orter, t. ex. i närheten av
flygbaser och kommunikationscentra. Endast om en viss tillverkning avser speciellt viktig materiel och ej kan utläggas på företag i mindre orter, får en verklig
krigsproduktion planläggas i de
största tätorterna. I sådana fall är
avsikten att verksamheten skall
förläggas till bergrum eller att
personalen på ett eller annat sätt
skall få ett någorlunda godtagbart
skydd.
Den omläggning av planerna på
krigsproduktionsområdet, som för
närvarande pågår, innebär som synes en avsevärd minskning av den
hittills såsom möjlig betraktade
produktionen under ett krig, som
vi själva deltaga i.
Sedan den här skisserade omläggningen av produktionsplanläggningen slutförts och därtill anslutande konkreta åtgärder i form
av skyddsrum o. dyl. färdigställts,
tillkomma emellertid ytterligare
faktorer, som kunna förhindra eller försvåra produktionen. Man
vet sålunda aldrig, var och hur
kärnvapen komm:\ att sättas in
och kanske ännu mindre hur den
radioaktiva beläggningen kommer
att utveckla sig. Även om det i allmänhet knappast är möjligt att på
förhand in concreto bedöma verkningarna på produktionen av kärnvapenanfall, kunna dock några
principiella synpunkter anläggas.
Ett avbrott i produktionen för
en kortare tid innebär i allmänhet
knappast annan olägenhet än att
den blir försenad, vilket ju i och
för sig kan vara betydelsefullt. Allvarligare konsekvenser kunna
emellertid uppstå, om ett driftsavbrott drabbar en kontinuerlig
tillverkning, ex.vis ugnar eller kemisk-tekniska processer, då även
ett tillfälligt avbrott kan leda till
en partiell förstöring av produktionsapparaten. Frågan om en viss
produktion skall kunna vidmakthållas i krig innebär sålunda en avvägning mellan å ena sidan de risker det innebär för de däri engagerade människorna, och å andra
sidan de värden, som kunna nås
genom verksamhetens upprätthål- 189
lande med dess konsekvenser för
försörjning och krigföring.
Inför de ovissa utsikterna att
kunna upprätthålla en produktion i krig är det nödvändigt att
planlägga viss tillverkning före ett
krigsutbrott, om våra behov skola
kunna tillgodoses. En dylik produktion blir med säkerhet forcerad; den brukar därför benämnas
F-produktion och planläggning
härav pågår för fullt. En bekymmersam faktor i sammanhanget är,
att man aldrig vet hur lång tid vi
komma att få på oss för att genomföra en F-produktion. Ett
krigsutbrott kan komma efter en
tämligen kort period av utrikespolitisk skärpning, och även om
denna period blir längre, innebär
igångsättningen av den planlagda
produktionen alltid ett svårt avgö-
rande för statsmakterna på grund
av de ekonomiska och psykologiska konsekvenserna av ett dylikt
beslut. När det gäller materiel av
försvarsavgörande betydelse måste
man därför- då man varken kan
förlita sig på en krigsproduktion
eller en F -produktion – inrikta sig
på en tillfredsställande fredsanskaffning.
Som ett viktigt led i vår alliansfria politik ingår den av riksnämnden bedrivna beredskapslagringen
av för samhället viktiga varor.
Syftet härmed är att genom statlig
upplagring av försörjningsviktiga
och särskilt känsliga varor skapa
möjligheter att i ett skärpt läge
190
stödja de tillgångar, som finnas
inom industrien och näringslivet i
övrigt. Med hänsyn till den svenska
politikens inriktning på neutralitet har man vid lagrens sammansättning hittills främst inriktat
sig på att stärka försörjningsläget
vid en avspärrning. Målsättningen
i stort har därvid varit att söka varumässigt överbrygga den tid, det
bedömes taga att få igång en inhemsk ersättningsproduktion. Även
om man sålunda i lagringsverksamheten framför allt tagit sikte
på avspärrningsfallet, har man givetvis i möjligaste mån också sökt
beakta den lagerhållning, som på-
kallas för krigsfallet. större delen
av riksnämndens lager utgöres
emellertid av råvaror och bränslen, utspridda på ett mycket stort
antal platser i landet.
Oavsett vilken position man intager till den mycket omdiskuterade frågan om våra chanser att
stå utanför en eventuell krigisk
konflikt mellan maktblocken, måste man i planläggningen alltid
räkna med den eventualiteten att
den politiska utvecklingen kan
leda till att vi dragas in i kriget.
Som tidigare framhållits har man
numera att räkna med starkt begränsade produktionsmöjligheter
under krig. Det överväges därför
att ändra sammansättningen av
beredskapslagren och i större utsträckning övergå till halvfabrikat
och färdigprodukter, bl. a. för den
utrymda befolkningens behov.
Dessa spörsmål studeras för när·”
varande inom riksnämnden och
det förefaller sannolikt att en reviderad lagersammansättning i
viss utsträckning blir nödvändig.
På varnområdet äro drivmedlen
och de flytande bränslena av speciellt intresse med hänsyn till vårt
starka beroende av tillförsel utifrån. Konsumtionen av dessa varor har som känt ökat mycket
starkt efter kriget och förbrukningen är nu bortåt tio gånger så
stor som under förkrigstiden. Utbyggnaden av cisterner har emellertid icke kunnat ske i takt med
konsumtionsökningen. En viss lagringsskyldighet har alltsedan 1938
ålegat oljehandeln och oljeraffinaderierna. Genom beslutet vid
1957 års riksdag om ökad reservlagring av flytande bränslen har
frågan om vår lagerhållning och
försörjning kommit i ett förbättrat
läge. Målet är att successivt få till
stånd en ökad försörjningsreserv.
I detta syfte har lagringsskyldigheten avsevärt skärpts och omfattar numera förutom oljehandeln
och oljeraffinaderierna jämväl
större industriella förbrukare.
För att beredskapskraven på
skyddad lagring skola kunna tillgodoses ha cisternutrymmen i berg
i större enheter färdigställts, bl. a.
i importhamnar. Med hänsyn till
faran för kärnvapenanfall äro
emellertid våra bergtäckningar under vissa betingelser icke till fyllest. Man måste som komplettering inrikta sig på att få till stånd
mindre enheter, utspridda på ett
stort antal platser och med lämplig belägenhet i förhållande till förbrukningen. Här komma både
krigsmaktens strategiska önskemål och försörjningsbehoven för
inkvarteringsområdena in i bilden.
I ett skärpt läge måste man vid
behov med tämligen kort varsel
kunna genomföra en reglering av
förbrukningen främst utav drivmedel i syfte att nedbringa konsumtionen. Inom riksnämnden har
därför utarbetats ett ransoneringssystem för i första hand bensin.
Ransoneringskort äro tryckta och
åtgärder ha vidtagits så att utdelning av korten till allmänheten
skall kunna ske snabbt.
Särskilt i en avspärrningssituation aktualiseras frågan om övergäng så snart som möjligt till gengasdrift. Som en förberedelse härför ha lämpliga aggregat främst
för lastbilar, bussar och traktorer
konstruerats, vilka i riksnämndens
regi provköras vid statens maskinprovningar i Ultuna. Vissa företag
i landet, som ha möjlighet att tillverka aggregat, ha planlagt att
snabbt kunna upptaga serietillverkningar. Lämpliga ugnstyper för
tillverkning av gengaskol ha konstruerats och vidare har en organisation skisserats för försörjningen
med gengasbränsle.
I ett avspärrningsläge kommer
givetvis även den olja, som utvinnes vid Kvarntorp, att utgöra ett
betydelsefullt tillskott till vår försörjning;
191
Ä ven i vad gäller de fasta bräns~
lena ha ansträngningarna inriktats
på att söka få till stånd största
möjliga lager av importerade fossila bränslen. Av de inhemska ersättningsbränslena är det främst
veden och torven, som tidigare varit föremäl för intresse. För att
vedavverkningarna vid en kris
skola kunna underlättas, har man
sålunda med biträde av länsstyrelserna undersökt möjligheterna
att genomföra ett visst avverkningsprogram. I beredskapssyfte
söker man vidare på olika sätt för’-
bereda en intensifierad torvproduktion t. ex. genom rekognoscering och kartläggning av lämpligt
belägna mossar samt förbättring
av de maskinella resurserna.
Under senare år har uppmärksamheten även inriktats på ut’-
vecklingen av eldning med vedflis.
För beredskapen har detta bränsle
ett stort värde och man har numera kommit fram till från beredskapssynpunkt tillfredsställande
tekniska lösningar på hithörande
problem.
När det gäller livsmedlen brukar
det ju sägas, att vi med nuvarande
inriktning inom jordbruket i stort
sett äro självförsörjande om vi få
någorlunda normala skördar. Man
måste dock i detta sammanhang
komma ihåg, att självförsörjningen
på längre sikt förutsätter tillgång
på bl. a. konstgödsel. Härtill kommer att den höga mekaniseringsgraden inom jordbruket innebär
———————————————·——-
192
ett beroende av importerade drivmedel.
För att stärka vår beredskap inför en kris ha betydande reservlager av konstgödsel lagts upp på
olika platser i landet. Dessutom ha
förråd av lagringsbeständiga livsmedel uppla,gts, främst i underskottsområdena. För att underlätta
jordbruksdriften förbereder man
vidare en arbetsblockorganisation.
Denna syftar i princip till ett rationellt utnyttjande av vad som efter
inkallelser och uttagningar för
krigsmaktens räkning blir kvar av
mänsklig arbetskraft och dragkraft. Som en ytterligare beredskapsåtgärd har jordbruksnämnden låtit trycka särskilda beredskapskort. Härigenom har man
fått möjlighet att vid behov kunna
snabbt genomföra ransoneringar
på livsmedelsområdet
Livsmedelsproduktionens nuvarande lokalisering och struktur
medför i krig åtskilliga besvärliga
problem. I fråga om produktionen
av jordbruksprodukter ha vi ju
här i landet markerade överskottsoch underskottsområden. Betydande kvantiteter livsmedel måste så-
lunda i ett skärpt läge överföras
t. ex. till Norrland. Härtill kommer
allmänt sett att lagrings- och förädlingsplatserna för produkterna
till mycket stor del äro belägna i
större tätorter. Beträffande importvaror, t. ex. kaffe och andra kolonialvaror, finnas de stora lagren
i regel i importhamnar och större
orter i inlandet.
.,,
Det blir av största vikt att vi i
god tid få börja undanföra de mycket stora lager, som sålunda normalt ligga i tätorter. Den fredsmässiga distributionen handhaves
som känt i betydande omfattning
av stora näringsorganisationer,
t. ex. mejericentraler, slakteriföreningar och stora koncerner såsom
KF och ICA, vilkas verksamhetsområden äro upplagda uteslutande
med hänsyn till konsumtionens
fredstida struktur. Inför ett krig
måste distributionsapparaten helt
omläggas och anpassas till befolkningens nya bosättningsområden.
Samtliga nu antydda problem
medföra, att vi på livsmedelsområdet måste räkna med en radikal
ändring av konsumtionsvanorna.
Vi få ställa in oss på en väsentligt
lägre standard och även tillämpa
primitiva metoder, såsom hemslakt, utnyttjande av föråldrade
småkvarnar osv.
Bilden av de svårigheter, som
komma att möta på livsmedelsförsörjningens område, skulle icke
vara fullständig, om man ej erinrade om de faror och problem, som
kunna uppstå genom radioaktiv
beläggning på livsmedel och växande gröda. I sammanhanget får
ej heller den eventualiteten uteslutas, att biologiska stridsmedel och
stridsgaser kunna komma till användning.
Såsom serviceorgan är transportväsendet av fundamental betydelse
för det totala försvaret i krig. Den
självklara målsättningen i planläggningen på detta område är därför att skapa möjligheter för ett
effektivt utnyttjande av tillgängliga
resurser, främst till lands och vatten. Trots en väl utbyggd reparationsberedskap är vårt järnvägssystem mycket sårbart och möjligheterna att framföra stora transporter landsvägsledes äro av olika
skäl begränsade. Detta medför att
sjötransporterna, främst med kusttonnage, få ökad betydelse. Sedan
de stora hamnstäderna utrymts,
komma de mindre hamnarna att
behöva utnyttjas i vidgad omfattning. En ökning av dessa hamnars
kapacitet förefaller därför välbetänkt.
Mycket stora krav på transportapparaten komma att ställas i samband med utrymningarna, undanförseln och den omläggning av
distributionsapparaten, som måste
ske med hänsyn till samhällets nya
struktur. Bl. a. måste fordon i stor
omfattning överföras från de större
tätorterna till de län, där den inkvarterade befolkningen hamnat.
Svårigheterna för transportvä-
sendet under krig komma i hög
grad att öka, därest man också
måste ta hänsyn till radioaktiv beläggning. Inom områden, där dylik
beläggning konstaterats, kunna
transporterna bli stoppade för
längre eller kortare tid eller också
tvingas man att göra tidsödande
kringgångsrörelser, om sådana
över huvud taget gå att genomföra
i det aktuella läget.
193
Även på arbetsmarknadsomrddet
har man att räkna med åtskilliga
svårbemästrade problem i samband
med de stora befolkningsflyttningarna. En första uppgift blir att så
snart som möjligt söka få ett grepp
över den utflyttade befolkningen.
Detta medför bl. a. ett registreringsarbete av mycket stor omfattning. Särskilt i de landsdelar, där
de största befolkningsanhopningarna kunna förväntas, måste en
förstärkning av de regionala
och lokala arbetsmarknadsorganen
snabbt kunna genomföras. Dessa
organ måste vara beredda att under en övergångstid genom improvisationer kunna tillgodose akuta
större behov av arbetskraft. Så
snart en registrering kunnat genomföras, är det givetvis av ekonomiska, sociala och psykologiska
skäl särskilt viktigt att personer i
de arbetsföra åldrarna så snabbt
omständigheterna medgiva det
kunna beredas någon form av arbete, varvid man givetvis bör söka
utnyttja deras yrkeskunskap.
Den här ovan lämnade redogö-
relsen har endast avhandlat några
av de viktigaste områdena av den
ekonomiska försvarsberedskapen.
Av densamma torde dock ha framgått, vilka utomordentligt allvarliga problem, som tillkomsten av
massförstörelsevapnen fört in i bilden även på det ekonomiska området. Utan att förfalla till övertro
på värdet av planläggning i och för
194
sig, måste man genom studier av
olika typfall och uppgörande av alternativa handlingsprogram söka
åstadkomma underlag inom myndigheter och beredskapsorgan för
de improvisationer, som i svåra lä-
gen kunna bli nödvändiga. Härigenom skapar man också förutsättningar för den samordning av landets resurser i försvarsansträngningarna och för tillgodoseendet av
befolkningens försörjning i krig,
som är den ekonomiska försvarsberedskapens viktigaste uppgift.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner