Värde-lösheten


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

<
;c
REDAKTIONENs INTRODUKTION TILL TEMAT: o
Värde-lösheten
E
n intressant iakttagelse
i Sören Holmbergs
och Mikael Giljarns
analys av valet 1994 är
att svenskarnas politycks bli allt mer ”privata” och
mindre ”allmänna”: Jag har mitt eget
tyckande om allt ifrån dagis
öppettider och rökning på jobbet till
Frankrikes kärnvapen och freden i
tiska intresse stadigt vuxit de senaste Bosnien. Och det är inte så himla
decennierna, medan det parti- kvistigt om det ”hänger ihop” eller
politiska intresset är avtagande. Man inte. Jag har ändå inte tänkt att
ska naturligtvis vara forsiktig med pracka åsikterna på någon annan.
alltfor enkla forklaringar. Orsakerna
är säkert flera: misstron mot politiker Gruppegoism
som grupp, besvikelsen över politi- Politik har ju traditionellt och
kens oforn1åga att leverera önskade officiellt varit något annat och mer
resultat etc. allmänt. Antingen i forn1 av politisk
ideologi, byggd på en uppsättning
Krympande ideologimarknad värden som gjort anspråk på att vara
Men skillnaden beror fonnedligen inbördes konsistenta (”hänga ihop”),
baksidor är självklart: forödande
rorenklingar av verkligheten och rå
gruppegoism är bara några exempel.
Men är en värld utan ideologier
verkligen att foredra? När politiken
verkligen blivit ”privat” – är det då
inte bara den nakna styrkan och
makten som avgör utfallet?
Särintresse
För oss i Svensk Tidskrifts redaktion
känns i varje fall detta som ett
problem. Men kanske är
idetidskrifter bara ett särintresse bland
andra i den diskussionen…
Är Vl på väg m ett
värderelativistiskt skede – eller till
också på att marknaden for och som påståtts gynna alla. Eller och med ett värde-löst samhälle? Är
ideologier och systemtänkande också har politiken manifesterats i ett kanske därfor de upphaussade
krymper. Inte i Tingstens mening, särintresse (bönder, arbetare etc) som skinheadsen mer ett uttryck for
dvs att alla är överens om värdebasen framställts som synonymt med attityden att ”anything goes” snarare
och resten är politisk teknik. Utan i allmänintresset. än en renässans for fascismens
den bemärkelsen att politiska åsikter Att den synen på politiken haft sina ideologi?
8 SVENSK TIDSKRIFT
z