MÄNNISKOR MÅSTE FÅ BETYDA NÅGOT


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

MÄNNISKOR MÅSTE FÅ
BETYDA NÅGOT
CHRIS HEISTER
En av vår tids viktigaste politiska uppgifter måste vara att öka människors beroende av varandra.
Ett politiskt system kan aldrig ersätta den trygghet som bjuds genom verkliga sociala relationer.
et grundläggande löser upp kittet. Eller som Gunnar kommer inte att bli vare s1g
problemet i den Fredriksson uttrycker det: ”Bilden av
svenska familje- familjen som hjälper de sina är
politiken är att vacker. I grunden är den ett sätt att
den har gjort splittra solidariteten.”
människor oberoende av varandra
och beroende av politiken. Medborgarna har antagits kunna forverkliga sig själva och utvecklas som
människor bara om de slipper mer
betydelsefulla bindningar till varandra. Gemenskap troddes växa fram
genom allas beroende till den
offentliga sektorn, och det som alla
hade del av skulle alla komma att
stödja. ”Egoismen är kittet som håller
systemet sanunan”, som Olof Palme
sade.
En social samvaro konm1er enligt
detta synsätt växa fram på ett
samhälleligt plan. Socialt liv utanfor
den offentliga sektorn blir ett hot, det
C HRI S HEISTER är riksdagsledamot
för moderaterna i Stockholm s län .
36
Öka beroendet av varandra
Det oberoende som man trott sig
kunna skapa genom atomiseringen av
medborgarna kommer alltid att vara
en chimär. Människan är som bekant
ingen ö och de flesta av oss uppfattar
sannolikt att våra liv tvärtom far både
mening och innehåll just i det faktum
att vi är beroende av varandra – som
medmänniskor. Den strävan efter
oberoende som genomsyrar dagens
välfärdspolitiska system i allmänhet
och familjepolitiken i synnerhet far
inte sanm1anblandas med frihet. Att
vara fri är inte att vara vakumforpackad. En av vår tids viktigaste
politiska uppgifter måste vara att öka
människors beroende av varandra.
Ett samhälle där sociala relationer
utvecklas till en sorts ytliga fikamöten
är vara vare sig tryggt eller stabilt, det
SVENSK TID SKR.IFT
ekonomiskt, kulturellt eller socialt
rikt.
I ett fritt och öppet samhälle är vi
alla i mycket hög grad beroende av
andra. Men forhoppningsvis kan vi
själva bättre styra över vilka vi skall
vara beroende av och i vilken grad. I
dag har v1 skapat ett enda
övergripande beroende av den
offentliga sektorn. Politikers formåga
att leverera bidrag har blivit viktigare
for människor än viljan till arbete,
företagande och förkovran.
Det svenska samhället håller på att
bli otryggt. Många känner osäkerhet
om hur de skall klara försörjningen,
till och med på kort sikt. Stora
grupper lever i situationer som i allt
högre grad präglas av en knapphet
som pressar dem från flera håll. De
höga skatterna, arbetslösheten och en
produktion som allt sämre bär upp
välfärdssystemen utgör tre sköldar
mellan vilka människors trygghet
sätts under press.
Avsaknaden av marginaler blir
smärtsamt tydligt då socialbyråerna
märker en ökad tillströmning när
regeringen fattar beslut om att flytta
utbetalningen av barnbidragen med
fem dagar. När välfården hänger på
fem dagars offentligt administrerat
kassaflöde är allt tal om social
trygghet hånfullt. När är ett politiskt
detaljbeslut kan vända uppochner på
tillvaron, och när vanliga familjer och
individer lever ur hand i mun,
framstår vårt samhälle som allt annat
kunna känna den trygghet som
bygger på annat än lag eller bidrag,
men också på annat än ekonomi och
affärsmässiga förbindelser.
En ny trygghet handlar om att
ställa rillit till människors förmåga att
ta ett övergripande ansvar för sitt eget
och andra människors liv. I nöden
prövas vännen, men naturligtvis
också den egna förmågan att själv lösa
de problem man möter. I dag är det
inte så. Ett drygt halvt sekels politiska
familjen vi upplever livets verkligt
betydelsefulla glädjeämnen och tragedier.
Att känna sig trygg i en fungerande
familjerelation är inte sällan en
utomordentligt stark grund för ett
rikt och utvecklande arbetsliv och ett
i övrigt fungerande socialt och
kulturellt liv. Att leva tillsammans
med en annan person och sätta barn
till världen är det mest betydelsefulla
livsprojektet för det absoluta flertalet.
än det välfärdssamhälle som dess ambition att försöka slå sönder Attitydundersökningar bland unga
byggare berömmer det för att vara. människors beroende av varandra har människor visar tydligt att de ser
lett till en situation där våra sociala familjelivet som den viktigaste delen
Social otrygghet
Sveriges sociala problem är till stor
del ekonomiska. Närn1are 30 år av
sviktande produktion tar sig förr eller
senare uttryck i social otrygghet.
Men otryggheten är naturligtvis
också resultatet av andra faktorer.
Det som framför allt gör den svenska
situationen så orättfårdig är att de
relationer saknar verkligt innehåll. I
dagens nöd prövas Maj-Inger
Klingwall, men hennes och andras
politikers förmåga att erbjuda den
trygghet människor efterfrågar är
begränsad, för att inte säga obetydlig.
Det handlar inte om den ekonomiska
krisen, budgetunderskottet eller om
en välfärdsstat som i huvudsak består
som lever i den saknar realistiska av sina skal och sin retorik. Framför
möjligheter att med egen krafr lyfta
sig upp till en bättre tillvaro.
De verkliga källorna till trygghet är
inte den politiskt administrerade
omfördelningen eller den kommunalt producerade välfärden.
Verklig social trygghet växer ur självbestämmande, växt och dynamik,
inte ur statsberoende och rigiditet.
Trygghet är att leva i en växande
ekonomi, ha tillgång till en fungerande arbetsmarknad, att kunna
försörja sig på sin egen lön, att ha ett
eget sparande och så vidare. Men en
annan viktig källa till trygghet är ett
stabilt och fungerande socialt liv, att
allt handlar det om att ett politiskt
system aldrig, hur väl det än vill och
hur mycket resurser det än tar i
anspråk, kan tillhandahålla den
trygghet som bjuds genom verkliga
sociala relationer.
En av saniliällets starkaste och mest
värdefulla sociala institutioner är
farniljen- sannolikt den starkaste och
den mest värdefulla. Det är i familjen
som trygghet och värderingar mellan
föräldrar och barn kan förmedlas, det
är i familjen som vi kan känna den
närhet och kärlek som vi behöver för
att kunna gå vidare i andra skeden
och i andra delar av livet. Det är i
SVEN SK TID SKRIFT
i deras framtida liv. Ryktet om
familjens död är betydligt överdrivet.
Det är utomordentligt viktigt att
komma iliåg för att inte drabbas av
en destruktiv moralisk panik som
riskerar resultera i reaktion eller i ett
moraliserande över sociala
missförhållanden som inte finns och
som människor inte upplever.
Misslyckade livsprojekt
Men detta innebär inte att allting är
problemfritt. På samma sätt som
människor misslyckas med annat,
misslyckas de i sina centrala livsprojekt. Människor glider ifrån
varandra och i en del fall är skilsmässa
och separation nödvändig eller till
och med önskvärd. Att bryta upp
från en familj är naturligtvis smärtsamt för de allra flesta och ett stort
nederlag. Vi kan dock inte blunda för
att det faktiskt finns hundratusentals
människor som lever liv utanför den
traditionella kärnfamiljen. För många
fungerar detta alldeles utmärkt. Barn
37
r
m
o
r
c
Vl
z
z
C)
växer upp till trygga och hela vuxna genomgripande forändringar av en
trots att de endast lever med sin mor
eller sin far. Tillgänglig statistik visar
att barn vanligtvis umgås med båda
sina föräldrar efter en separation. För
många ensamstående föräldrar är
situationen dock synnerligen pressad,
vilket illustreras av att en tredjedel av
alla ensamstående mödrar är
beroende av socialbidrag och att två
tredjedelar av alla yngre ensamstående mödrar är arbetslösa.
ett modernt samhälle vill
människor kunna leva så väl ett
fungerande familjeliv som ha ett
fungerande yrkesliv. Man vill inte
välja bort det ena eller det andra. En
av de viktigaste frågorna for att stärka
familjens möjligheter att vara familj
är därfor att öka samhällets allmänna
grad av flexibilitet, men också att låta
medborgarna ta ett betydligt större
ansvar for det egna handlandet.
Arbetstider, barnomsorg, tjänsteproduktion och så vidare skiljer sig i
dag i relativt liten grad från hur de
såg ut for två-tre decennier sedan.
Människors möjligheter att fungera i
familjerpåverkas av att det inte finns
ett utbud av arbetstillfållen, omsorgsformer och hushållstjänster.
Politik för modernisering
Många viktiga familjepolitiska forändringar handlar om att modernisera det svenska samhället så att det
svarar mot de krav som människor
ställer i dag. Om vi skall kunna skapa
möjligheter for människor att organisera sina liv efter deras forutsättningar
och önskemål är det nödvändigt att
38
rad sektorer av samhället genomfors.
Det handlar om att sänka skatterna
och öka hushållens möjligheter och
fom1åga att forsölja sig själva. Den
fria världens högsta skattetryck leder
till att svenskar tvingas betala mycket
höga skatter redan vid låga inkomster. Enligt min uppfattning är
det inte rimligt att vanliga löntagare
betalar så höga skatter att olika
fom1er av offentliga bidrag utgör en
”Det handlar om att
sänka skatterna och öka
hushållens möjligheter
och förmåga att försörja
sig själva.

helt nödvändig del av deras försäljning.
Det handlar om att avreglera
arbetsmarknaden så att vi kan organisera våra yrkesliv på ett mer flexibelt sätt. Det handlar om att avreglera
den privata tjänstemarknaden så att
det kan växa fram en fungerande
sektor for kommersiellt och lagligt
hemarbete, för att det däm1ed skall
bli enklare att kombinera ett
funger’!nde arbets- och familjeliv.
Det handlar om att öppna upp en
rejäl konkurrens inom barnomsorgen
som utvecklar nya onlSorgsformer
och ny pedagogik. Dagens barnomsorg bygger på antagandet att alla
föräldrar efterfrågar sarm:na typ av
barnomsorg och att alla barn i åldern
SVENSK TIDSKRIFT
1-6 år har exkt samma behov.
Men det handlar också om
föräldrars ansvar för sina barn. Det
gäller ekonomiskt – ett uppbrutet
forhållande eller en ny familj far
aldrig innebära att man som förälder
kan slippa ifrfn sitt ekonomiska
ansvar. Men ansvaret är framfor allt
positivt och socialt. Ett ansvar som
bygger på att vi som föräldrar åläggs
och ges möjligheter att fatta de
avgörande besluten när våra barn är
små och växer upp. Möjligheten och
ansvaret att välja skola visar vilken
kraft det finns i människors vilja och
formåga att ta ansvar. Runt om i vårt
land ser vi hur rätten att välja skola
skapar ett nytt engagemang från
föräldrarna i barnens utbildning.
stödjande inte styrande
Familjepolitik i traditionell mening
beskriver något som egentligen inte
borde vara särskilt politiskt reglerat.
Utifrån den grundläggande uppfattningen att sociala forhållanden
mellan människor inte bör vara
föremål for politisk styrning är det
svårt att motivera att det skall finnas
en speciell familjepolitik. A andra
sidan är familjepolitiken for smal for
att ge uttryck for ens en bråkdel av
alla de ekonomiska, legala och sociala
faktorer som påverkar familjelivets
förutsättningar.
Principerna for en framtida
familjepolitik bör vara att den skall
utgå från att människor skall sölja for
den egna livssituationen. Politikens
skall ha en stödjande och inte en
styrande roll. Om vi menar allvar
>
r
m
o
r
c
r
z
z
med att familjen är stark och att den
fYller en viktig roll i ett civiliserat
samhälle måste vi ha modet att låta
familjen vara familj och låta dess
betydelse vila på dess egen
inneboende styrka. Om vi tror på
familjen måste vi våga låta den stå på
egna ben.
SVENS K T IDS KR.I FT
Det är inte fackets pengar som
betalas ut genom a-kassan, som .-
många tror. Facket administrerar
a-kassorna men det finns inget
tvång på att vara med i facket för
att få del av pengarna.
Understödet är statligt.
Jag undrar ändå hur många,
främst ute i landsorten , som
slipper undan facket om de skulle
vilja. Vad jag säger är att det
finns en tvångsrekrytering till
facket och att mobbning är ett för
svagt ord för att beskriva fackets
metoder för att lista in folk.
l DN berättade en kille om hur
han hade försökt ansluta sig till
Transports a-kassa. Det gick helt
enkelt inte. Växeln kopplade bort
honom. Någon blankett för
inträde i a-kassan gick inte att få.
Det enda de skickade var
ansökan om inträde i Transport.
Jag kan inte förstå hur en
rättsstat kan tolerera att ett
statligt bidrag förmedlas via en
organisation som genom utpressning tvångsuttaxerar medborgarna för egen räkning.
Den egendomliga tystnad som
breder ut sig omkring fackets
tvångsmetoder talar sitt tydliga
språk. Skulle vi av någon anledning plötsligt ha vägspärrar
här i landet, där självutnämnd
milis avgjorde vem som fick
passera och vem inte, så skulle
det vara fackets folk vi hittade
där. Att spärra vägen och kuva är
fackets sätt att göra sig förstått.
Helena Riviere
39
o
….
c
z
z
Cl