Alexander Sanchez; den reaktionära försiktigheten
2004
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Den reaktionära
försiktigheten
l av Alexander Sanchez
Försiktighetsprincipen, nu också inskriven i förslaget till konstitution för EU,
är utvecklingsfientlig genom sin institutionliserade rädsla för förändring och förnyelse.
EU:s nya kemikaliepolitik beräknas minska ekonomin i EU med tre procent de
närmaste tio åren.
F
ÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN säger att Om konsekvenserna av en handling inte är kända, men
det finns en risk för negativa följder, så är det
bättre att avstå från att handla. Det innebär
att omvända bevisbördan från att man måste
bevisa att det finns negativa konsekvenser av en handling
för att förbjuda den, till att man måste bevisa att en
handling saknar negativa konsekvenser för att den skall
tillåtas.
mänbeten synliga miljöproblem för grannländerna. Det
är ur den västtyska legala debatten kring begreppet
”Vorsorge” som tankarna kring försiktighetsprincipen
har sitt ursprung. Redan under slutet av 60-talet kom de
flesta svenska partier att ha någon form av miljöfråga på
programmet. Redan 1964 antogs naturvårdslagen och
1967 bildades Naturvårdsverket.
Det är viktigt att komma ihåg att många av miljörö-
Frågan om försiktighetsprincipen började i miljödebatten på 60-talet genom miljörörelsens kritik mot det
industriella samhället, teknikens påverkan och expertstyret. Vetenskapen (läs naturvetenskapen) som profession
förlorade mycket av sin prestige när de nya samhällsfrå-
gorna kom in i den politiska
diskursen. Främst menade
många att vetenskapen hade
mycket att vinna genom att
visa sig mer ödmjuk i sina
förutsägelser, och ge uttryck
för osäkerhet och försiktighet. Ibland är det bra att smyga försiktigt.
relsens ideologer på 70-talet
hade ordentligt strikta ideal av
ett decentraliserat, småskaligt
och självförsörjande samhälle
i tankarna, där motståndet
definierades med kapitalism,
sopberg, fågeldöd och allmänna utsläpp som hotade
själva existensen för liv på jorden. Därför krävde man en
fullständig omställning av
samhället. När gröna aktivister kom att agera inom de
vanliga institutionerna blev
det tämligen tufft. Ideerna
lyckades inte genomföra marschen genom institutionerna,
just för att de handlade om att
ta bort hela systemet. För attMiljön som politiskt dragplåster, blev tidigt introducerad i svensk debatt. Sverige
kom att följa Europa och speciellt den tyska miljödebatten. I Västtyskland kom miljön att bli ett handfast
diskussionsämne, trots att de stora miljöproblemet med
de försurade skogsmarkerna i huvudsak inte var ett självförvållat problem. I Östtyskland och Polen skapade förbränningen av svavelhaltig brunkol stora och för allmöta detta dilemma uppstod den gröna reformismen,
först när man omformulerade sig så att ideerna passade
in i det administrativa samtalet kunde de få genomslag.
Många av den gröna reformismens ideer blev så integrerade i den politiska dagordningen att många nu uppfattar dem som neutrala och objektiva tankar.
Försiktighetsprincipen började användas i internaz
)> :
;;o
>-<
z
Gl
Vl
r- >-<
<
lSvensk Tidskrift 12oo4, nr sl Em
Landskapet i Cotswolds, en sinnebild för det naturliga, är helt skapat av
människan och hennes husdjur. Notera den blå märkningen på lammet.
form kan principen förvisso vara bra för
att medvetandegöra forskare om de möjliga konsekvenser ett handlande kan få
och mana till försiktighet i hur man
applicerar nya rön, men om man inte tar
rationell riskanalys och riskhantering på
allvar, så används lätt principen bara till
att avfärda allt nytt som för riskabelt.
Från att ha varit mer av en praxis har försiktighetsprincipen kommit att framstå
som ett värde i sig, i många fall som ett
hinder för rationella lagbeslut inom
främst miljöområdet, där drastiska appliceringar har begränsat tekniska framsteg.
Försiktighetsprincipen har applicerats på
nya tekniska inovationer, inte existerande
teknik som den nya tekniken skulle
kunna ersätta. Teknik som skulle kunna
vara både säkrare och mer miljövänlig
än det existerande alternativet kan alltså
stoppas just för att den är ny. Man tar
alltför sällan hänsyn till alternativkostnaden för de potentiella fördelar en teknik som man avstår från kan ge, och man
räknar sällan med att det faktiskt också
kan kosta att avstå från en ny teknik eller
att utföra en handling. Eller vad det
skulle kosta att ändra ett beslut fattat på
bas av principen. Men sådana faktorer är
svårare att verifiera och får därför ofta
tionella sammanhang på 80-talet, och fick sitt stora
genombrott 1992 i FN:s Rio-deklaration om miljö och
utveckling. Försiktighetsprincipen har undan för undan
applicerats på fler områden: föroreningar och utsläpp,
utrotningshotade arter och biodiversitet, klimatkontroll,
hälso- och sjukvård, matsäkerhet, mikrobiologi, högenergifysik, byggnadsteknik, produktionskedjor och så
vidare, till de flesta områden för mänsklig verksamhet.
STARK OCH SVAG
De finns två huvudsakliga huvudsakliga varianter av hur
försiktighetsprincipen appliceras: den starka och den
svaga definitionen.
Den starka definitionen menar att försiktighetsprincipen skall användas fullt ut som en överordnad princip för lagstiftning på alla innovationer som på något
sätt påverkar miljön eller mänsklig väl och ve.
Den svaga definitionen av försiktighetsprincipen
menar att det utifrån principen skall föras en ordentlig
offentlig debatt där fördelar och nackdelar noga övervägs och där debatten tjänar som beslutsunderlag.
I Sverige har myndigheter och verk applicerat den
starka formen, ofta med politiska förtecken. I sin svaga
~~ ! svensk Tidskriff l2oo4, nr s i
stå tillbaka till förmån för riskaversion.
Därmed inte sagt att riskanalysen är lätt att utföra, då
man ofta diskuterar potentiella eller upplevda risker, vilket gör bedömningen osäker och subjektiv. Normalt
inom all vetenskaplig verksamhet så leder forskning till
data, som i sin tur genom den vanliga processen i det
vetenskapliga samfundet omvandlas till en kunskapsmängd- vilken kan ligga till grund för lagstiftning. Men
forskare kritiserar att försiktighetsprincipen har sänkt
kvaliteten på den forskning som ligger till grund för
policy, då man går på urval av osäkra data direkt till policybeslut
ALLTID RISK
All implementering av teknik och mänsklig handlingar
innebär någon form av risk eller miljöpåverkan, och det
är omöjligt att med fullständig säkerhet visa alla konsekvenser. Många förespråkare svarar på detta genom att
retirera till den svaga definitionen att försiktighetsprinicipen inte är en absolut regel, utan bara ett enkelt verktyg för att förtydliga argument, det vill säga man kan
opponera sig något på basis av försiktighetsprincipen,
utan att nödvändigtvis åberopa principen på alla områ-
den. En sådan selektivitet visar dock att principen oftast
åberopas för vissa specifika tekniker som inte gillas av
ideologiska skäl, som till exempel. kärnkraft och genteknik. Exempelvis har den nuvarande massiva utbyggnaden av vindkraftverk i Europa inte stämts av mot försiktighetsprincipen, trots att den bevisligen har en stor
miljöpåverkan. Ofta används dessutom försiktighetsprincipen som en förevändning för handelsprotektionism, som när EU inte ville importera genförädlad majs
som togs upp av WTO för en tid sedan.
Försiktighetsprincipen lockar också politiker med att
man genom den kan skjuta över kostnaden för att upprätthålla miljöregleringar till företagen. Mängden regleringar
har nu växt så mycket att det är en stor inbesparing för statroligt är att vi inom World Trade Organisation kommer att se flera rättsfall för att vinna klarhet för kemifö-
retag baserade utanför EU vad som egentligen gäller.
… OCH NU DÅ
Hur är det med Sverige och REACH? Den svenska regeringen har som alltid varit en av dem som kraftigast förordat att introducera den starka definitionen av försiktighetsprincipen i miljösammanhang. Visserligen berör
REACH l Omiljoner arbetstillfällen i Europas kemiska
industri, men svensk kemisk industri har länge varit liten
och hårt tyngd av regleringar. För regeringen kostar det
inte så mycket politiskt att lägga ytterligare tyngd på bördan för en liten bransch, som ändå är illa sedd. Tyvärr
Försiktighetsprincipen ser
ten om företagen får sköta övervakningen själva och bevisa att de inte
skadar miljön. Naturligtvis gynnar
detta stora företag, som kan klara av människans handlingar som
verkar man resonera att några förlorade arbetstillfällen kan väl miljöprestigen i EtJ vara värd.
Hur ser framtiden ut för försiktighetsprincipen? I EU verkar den
användas i allt fler sammanhang
och har nu också tagits med i förslaget till EU:s konstitution.
de höjda affärsomkostnaderna att
själva agera Naturvårdsverk, men för
små och medelstora företag innebär
ett problem vars skador
o • •
maste mm1meras.det problem.
Ett tydligt exempel på hur
appliceringen av försiktighetsprincipen och dess konsekvenser ser ut i praktiken är EU:s Registration Evaluatian
and Authorization of Chemicals, (REACH) miljökommissionär Margot Wallströms favoritprojekt.
I REACH bestämdes att producenten av kemiska produkter skall betala kostnaden för att testa och bevisa att
deras produkter är ofarliga enligt en stark definition av
försiktighetsprincipen. Även vidareförädlarna av kemiska
produkter skall utföra egna tester på de produkter de i sin
tur tillverkar. Sålunda kommer direktivet inte bara att
kräva producentansvar enligt försiktighetsprincipen i
själva industritillverkningen men även ”nedströms” i
vardagliga konsumentvaror som använts i årtionden i
läkemedel, kosmetika, bilar, byggnadsmaterial. Listan
kan göras längre. Man beräknar att industrin kommer att
behöva registrera och testa mer än 30 000 olika kemikalier. Kommissionen själv beräknar att implementeringen
av REACH kostar mellan 18 till 32 miljarder euro och
kan minska EU:s BNP med 3 procent under det kommande årtiondet.
I en redan överreglerad bransch tillkommer på så sätt
en merkostnad som är svår för de små producenterna.
Kostnader för forskning och utveckling är sedan tidigare
en av de stora utgifterna.
Rockweil Schnabel, USA:s ambassadör till EU, ser
REACH som en ny from av handelshinder mellan USA
och EU: ”även om regelverket inte är explicit utformat
för att hindra handel, så kommer skillnader i regleringsansatser lätt att bli handelshinder” sade han vid en
konferens om REACH i Stockholm år 2003. Vad som är
Det finns de som menar att det numer
går så dåligt för Europas gröna partier just därför att EU
har internaliserat deras politik och för den som sin egen.
Försiktighetsprincipen har varit ett problem, den har
ju hindrat den radikala omställningen av samhället
genom sin reformism. Hur skall man offentligt diskutera miljöhoten, då man inte ser påtagliga miljökatastrofer? Det är svårt att hålla samma höga tonläge när
debatten istället handlar om antal tiondels milligram av
kemikalier eller tiondels grader av temperatur höjningar
i atmosfären. För det är med starka bilder och med globala konkreta hotbilder som frågan om miljön blir viktig. När debatten istället förs ner i den dagliga politiska
maskineriet försvinner intresset och abstraktionsnivån
höjs och en svekdebatt i de egna leden kan bli följden.
Expertstyret, som följde på försiktighetsprincipen, kan
skada de gröna värdegrunder den står på.
Försiktighetsprincipen gav miljörörelsen en möjlighet att kraftfullt påverka politiken med sina ideer. Dess
betoningen på risker och faror gör vår syn på omvärlden dualistiskt allt blir ofarligt eller farligt, och vi får
svårt att bedöma vad som är ”tillräckligt säkert”.
Det huvudsakliga problemet med försiktighetsprincipen, är att den ser människans handlingar som ett problem vars skador måste minimeras. Vad kan vi göra för
att handlingar skall ha bästa möjliga utkomst för människan? Det borde vara den relevanta frågan för samhällsdebatten.
Alexander Sanchez (alexander.sanchez@eudoxa.se) är
miljödebattör vid tankesmedjan Eudoxa.
z
):>:
;o
……
z
Gl
(/)
’……
<
lSvensk Tidskrift l2oo4, nr si m
försiktigheten
l av Alexander Sanchez
Försiktighetsprincipen, nu också inskriven i förslaget till konstitution för EU,
är utvecklingsfientlig genom sin institutionliserade rädsla för förändring och förnyelse.
EU:s nya kemikaliepolitik beräknas minska ekonomin i EU med tre procent de
närmaste tio åren.
F
ÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN säger att Om konsekvenserna av en handling inte är kända, men
det finns en risk för negativa följder, så är det
bättre att avstå från att handla. Det innebär
att omvända bevisbördan från att man måste
bevisa att det finns negativa konsekvenser av en handling
för att förbjuda den, till att man måste bevisa att en
handling saknar negativa konsekvenser för att den skall
tillåtas.
mänbeten synliga miljöproblem för grannländerna. Det
är ur den västtyska legala debatten kring begreppet
”Vorsorge” som tankarna kring försiktighetsprincipen
har sitt ursprung. Redan under slutet av 60-talet kom de
flesta svenska partier att ha någon form av miljöfråga på
programmet. Redan 1964 antogs naturvårdslagen och
1967 bildades Naturvårdsverket.
Det är viktigt att komma ihåg att många av miljörö-
Frågan om försiktighetsprincipen började i miljödebatten på 60-talet genom miljörörelsens kritik mot det
industriella samhället, teknikens påverkan och expertstyret. Vetenskapen (läs naturvetenskapen) som profession
förlorade mycket av sin prestige när de nya samhällsfrå-
gorna kom in i den politiska
diskursen. Främst menade
många att vetenskapen hade
mycket att vinna genom att
visa sig mer ödmjuk i sina
förutsägelser, och ge uttryck
för osäkerhet och försiktighet. Ibland är det bra att smyga försiktigt.
relsens ideologer på 70-talet
hade ordentligt strikta ideal av
ett decentraliserat, småskaligt
och självförsörjande samhälle
i tankarna, där motståndet
definierades med kapitalism,
sopberg, fågeldöd och allmänna utsläpp som hotade
själva existensen för liv på jorden. Därför krävde man en
fullständig omställning av
samhället. När gröna aktivister kom att agera inom de
vanliga institutionerna blev
det tämligen tufft. Ideerna
lyckades inte genomföra marschen genom institutionerna,
just för att de handlade om att
ta bort hela systemet. För attMiljön som politiskt dragplåster, blev tidigt introducerad i svensk debatt. Sverige
kom att följa Europa och speciellt den tyska miljödebatten. I Västtyskland kom miljön att bli ett handfast
diskussionsämne, trots att de stora miljöproblemet med
de försurade skogsmarkerna i huvudsak inte var ett självförvållat problem. I Östtyskland och Polen skapade förbränningen av svavelhaltig brunkol stora och för allmöta detta dilemma uppstod den gröna reformismen,
först när man omformulerade sig så att ideerna passade
in i det administrativa samtalet kunde de få genomslag.
Många av den gröna reformismens ideer blev så integrerade i den politiska dagordningen att många nu uppfattar dem som neutrala och objektiva tankar.
Försiktighetsprincipen började användas i internaz
)> :
;;o
>-<
z
Gl
Vl
r- >-<
<
lSvensk Tidskrift 12oo4, nr sl Em
Landskapet i Cotswolds, en sinnebild för det naturliga, är helt skapat av
människan och hennes husdjur. Notera den blå märkningen på lammet.
form kan principen förvisso vara bra för
att medvetandegöra forskare om de möjliga konsekvenser ett handlande kan få
och mana till försiktighet i hur man
applicerar nya rön, men om man inte tar
rationell riskanalys och riskhantering på
allvar, så används lätt principen bara till
att avfärda allt nytt som för riskabelt.
Från att ha varit mer av en praxis har försiktighetsprincipen kommit att framstå
som ett värde i sig, i många fall som ett
hinder för rationella lagbeslut inom
främst miljöområdet, där drastiska appliceringar har begränsat tekniska framsteg.
Försiktighetsprincipen har applicerats på
nya tekniska inovationer, inte existerande
teknik som den nya tekniken skulle
kunna ersätta. Teknik som skulle kunna
vara både säkrare och mer miljövänlig
än det existerande alternativet kan alltså
stoppas just för att den är ny. Man tar
alltför sällan hänsyn till alternativkostnaden för de potentiella fördelar en teknik som man avstår från kan ge, och man
räknar sällan med att det faktiskt också
kan kosta att avstå från en ny teknik eller
att utföra en handling. Eller vad det
skulle kosta att ändra ett beslut fattat på
bas av principen. Men sådana faktorer är
svårare att verifiera och får därför ofta
tionella sammanhang på 80-talet, och fick sitt stora
genombrott 1992 i FN:s Rio-deklaration om miljö och
utveckling. Försiktighetsprincipen har undan för undan
applicerats på fler områden: föroreningar och utsläpp,
utrotningshotade arter och biodiversitet, klimatkontroll,
hälso- och sjukvård, matsäkerhet, mikrobiologi, högenergifysik, byggnadsteknik, produktionskedjor och så
vidare, till de flesta områden för mänsklig verksamhet.
STARK OCH SVAG
De finns två huvudsakliga huvudsakliga varianter av hur
försiktighetsprincipen appliceras: den starka och den
svaga definitionen.
Den starka definitionen menar att försiktighetsprincipen skall användas fullt ut som en överordnad princip för lagstiftning på alla innovationer som på något
sätt påverkar miljön eller mänsklig väl och ve.
Den svaga definitionen av försiktighetsprincipen
menar att det utifrån principen skall föras en ordentlig
offentlig debatt där fördelar och nackdelar noga övervägs och där debatten tjänar som beslutsunderlag.
I Sverige har myndigheter och verk applicerat den
starka formen, ofta med politiska förtecken. I sin svaga
~~ ! svensk Tidskriff l2oo4, nr s i
stå tillbaka till förmån för riskaversion.
Därmed inte sagt att riskanalysen är lätt att utföra, då
man ofta diskuterar potentiella eller upplevda risker, vilket gör bedömningen osäker och subjektiv. Normalt
inom all vetenskaplig verksamhet så leder forskning till
data, som i sin tur genom den vanliga processen i det
vetenskapliga samfundet omvandlas till en kunskapsmängd- vilken kan ligga till grund för lagstiftning. Men
forskare kritiserar att försiktighetsprincipen har sänkt
kvaliteten på den forskning som ligger till grund för
policy, då man går på urval av osäkra data direkt till policybeslut
ALLTID RISK
All implementering av teknik och mänsklig handlingar
innebär någon form av risk eller miljöpåverkan, och det
är omöjligt att med fullständig säkerhet visa alla konsekvenser. Många förespråkare svarar på detta genom att
retirera till den svaga definitionen att försiktighetsprinicipen inte är en absolut regel, utan bara ett enkelt verktyg för att förtydliga argument, det vill säga man kan
opponera sig något på basis av försiktighetsprincipen,
utan att nödvändigtvis åberopa principen på alla områ-
den. En sådan selektivitet visar dock att principen oftast
åberopas för vissa specifika tekniker som inte gillas av
ideologiska skäl, som till exempel. kärnkraft och genteknik. Exempelvis har den nuvarande massiva utbyggnaden av vindkraftverk i Europa inte stämts av mot försiktighetsprincipen, trots att den bevisligen har en stor
miljöpåverkan. Ofta används dessutom försiktighetsprincipen som en förevändning för handelsprotektionism, som när EU inte ville importera genförädlad majs
som togs upp av WTO för en tid sedan.
Försiktighetsprincipen lockar också politiker med att
man genom den kan skjuta över kostnaden för att upprätthålla miljöregleringar till företagen. Mängden regleringar
har nu växt så mycket att det är en stor inbesparing för statroligt är att vi inom World Trade Organisation kommer att se flera rättsfall för att vinna klarhet för kemifö-
retag baserade utanför EU vad som egentligen gäller.
… OCH NU DÅ
Hur är det med Sverige och REACH? Den svenska regeringen har som alltid varit en av dem som kraftigast förordat att introducera den starka definitionen av försiktighetsprincipen i miljösammanhang. Visserligen berör
REACH l Omiljoner arbetstillfällen i Europas kemiska
industri, men svensk kemisk industri har länge varit liten
och hårt tyngd av regleringar. För regeringen kostar det
inte så mycket politiskt att lägga ytterligare tyngd på bördan för en liten bransch, som ändå är illa sedd. Tyvärr
Försiktighetsprincipen ser
ten om företagen får sköta övervakningen själva och bevisa att de inte
skadar miljön. Naturligtvis gynnar
detta stora företag, som kan klara av människans handlingar som
verkar man resonera att några förlorade arbetstillfällen kan väl miljöprestigen i EtJ vara värd.
Hur ser framtiden ut för försiktighetsprincipen? I EU verkar den
användas i allt fler sammanhang
och har nu också tagits med i förslaget till EU:s konstitution.
de höjda affärsomkostnaderna att
själva agera Naturvårdsverk, men för
små och medelstora företag innebär
ett problem vars skador
o • •
maste mm1meras.det problem.
Ett tydligt exempel på hur
appliceringen av försiktighetsprincipen och dess konsekvenser ser ut i praktiken är EU:s Registration Evaluatian
and Authorization of Chemicals, (REACH) miljökommissionär Margot Wallströms favoritprojekt.
I REACH bestämdes att producenten av kemiska produkter skall betala kostnaden för att testa och bevisa att
deras produkter är ofarliga enligt en stark definition av
försiktighetsprincipen. Även vidareförädlarna av kemiska
produkter skall utföra egna tester på de produkter de i sin
tur tillverkar. Sålunda kommer direktivet inte bara att
kräva producentansvar enligt försiktighetsprincipen i
själva industritillverkningen men även ”nedströms” i
vardagliga konsumentvaror som använts i årtionden i
läkemedel, kosmetika, bilar, byggnadsmaterial. Listan
kan göras längre. Man beräknar att industrin kommer att
behöva registrera och testa mer än 30 000 olika kemikalier. Kommissionen själv beräknar att implementeringen
av REACH kostar mellan 18 till 32 miljarder euro och
kan minska EU:s BNP med 3 procent under det kommande årtiondet.
I en redan överreglerad bransch tillkommer på så sätt
en merkostnad som är svår för de små producenterna.
Kostnader för forskning och utveckling är sedan tidigare
en av de stora utgifterna.
Rockweil Schnabel, USA:s ambassadör till EU, ser
REACH som en ny from av handelshinder mellan USA
och EU: ”även om regelverket inte är explicit utformat
för att hindra handel, så kommer skillnader i regleringsansatser lätt att bli handelshinder” sade han vid en
konferens om REACH i Stockholm år 2003. Vad som är
Det finns de som menar att det numer
går så dåligt för Europas gröna partier just därför att EU
har internaliserat deras politik och för den som sin egen.
Försiktighetsprincipen har varit ett problem, den har
ju hindrat den radikala omställningen av samhället
genom sin reformism. Hur skall man offentligt diskutera miljöhoten, då man inte ser påtagliga miljökatastrofer? Det är svårt att hålla samma höga tonläge när
debatten istället handlar om antal tiondels milligram av
kemikalier eller tiondels grader av temperatur höjningar
i atmosfären. För det är med starka bilder och med globala konkreta hotbilder som frågan om miljön blir viktig. När debatten istället förs ner i den dagliga politiska
maskineriet försvinner intresset och abstraktionsnivån
höjs och en svekdebatt i de egna leden kan bli följden.
Expertstyret, som följde på försiktighetsprincipen, kan
skada de gröna värdegrunder den står på.
Försiktighetsprincipen gav miljörörelsen en möjlighet att kraftfullt påverka politiken med sina ideer. Dess
betoningen på risker och faror gör vår syn på omvärlden dualistiskt allt blir ofarligt eller farligt, och vi får
svårt att bedöma vad som är ”tillräckligt säkert”.
Det huvudsakliga problemet med försiktighetsprincipen, är att den ser människans handlingar som ett problem vars skador måste minimeras. Vad kan vi göra för
att handlingar skall ha bästa möjliga utkomst för människan? Det borde vara den relevanta frågan för samhällsdebatten.
Alexander Sanchez (alexander.sanchez@eudoxa.se) är
miljödebattör vid tankesmedjan Eudoxa.
z
):>:
;o
……
z
Gl
(/)
’……
<
lSvensk Tidskrift l2oo4, nr si m