Carl-Johan Westholm; Kontitutioners begränsade makt
2003
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Konstitutioners l
1 av Carl -Johan Westholm
Rätt många frågeställningar kring Europas framtid
kan besvaras med att ”det beror på”.
B
ÖR TURKIET BLI MED I Eu? Hur bör EVs framtida konstitution se ut?
På Svensk Tidskrifts önskemål om en artikel i det senare ämnet, svarar jag med en liten
annorlunda vinkel. (För en mer traditionell
genomgång, se mitt anförande ”A Constitution or a Construetian for Europe”, Barcelona, 29 Aprill996, finns på
skatter, utom möjligen för sina uppdragsgivare, men
oftare mer bidrag till dessa.
En stor brist i Europa är att ideutvecklingen för frihet och mot särintressen är dåligt organiserad och finansierad. Näringslivets egen EV-organisation är inget mer
än i bästa fall summan av sina delar, men ofta en minsta
gemensam nämnare, som kommenterar EV-kommiswww.google.com under mitt namn)
Om Turkiet och EV tror jag att
många, vid närmare eftertanke,
”Det beror på.”
sionens förslag. De olika tankesmedjor som finns är med något
undantag nationella, och med blygskulle resonera så här. Om EV utvecklas bra, med mindre byråkrati, mer marknadsekonomi och ingen överpolitisering – då vore det önskvärt om Turkiet snabbt
blir medlem. Men om EV utvecklas dåligt, då skulle Turkiets bidrag till EV kanske till och med driva på i fel riktning, förutom att EV skulle försämra för Turkiet.
Så vad blir slutsatsen? ”Det beror på”.
På samma sätt ser jag alltmer på EV:s konstitutionsdebatt. En eller två presidenter, en eller två kamrar, mer
makt åt kommissionen eller ministerrådet? Det beror
på.
Avgörande är de ideer som styr tankar och beslut hos
politiker, media och väljare.
Om dagens ideklimat i Västeuropa fortsätter, kommer politiken att förbli en arena för särintressen – det
samma resurser.
Slutsats 2: Sä länge företagsamheten i Europa inte
bryr sig om att genomtänkt organisera försvaret för
marknadsekonomi och näringsfrihet, finns ingen motverkande kraft som balanserar fackliga och branschmässiga särintressen.
INTE ALL MAKT I EN KORG
Det sammanlagda resultatet blir dåligt inte bara för
investerare utan också för andra medborgare. Enskilda
företagare kan vara free riders. Men företagsamheten i
Europa borde hellre frivilligt avstå en peng till ett effektivt försvar för till exempellägre skatter än att tvingas
betala högre skatter.
Ett gott räd lyder, att inte lägga alla ägg i samma korg.
På samma sätt är det klokt att inteblir själva definitionen på politik,
en dominerande ide sä paradoxal ”Fördelen med Katrineholm lägga all makt i samma enhet. Det
gäller både maktdelningen inom en
stat, och mellan stater. EV bör inte
”harmonisera” eller ”likrikta” (välj
själv ordet) allt – det kräver ingen
-men olika ambitionsnivåer finns.
eftersom den förnekar ideernas
betydelse. Politik ses som ytterst
eller bara en maktkamp mellan
olika ekonomiska grupperingar,
inom stater eller mellan stater eller
är att det finns flera andra
kommuner att flytta till.”
över nationsgränser.
Slutsats 1: Ideerna är avgörande. Om den konstitutionella debatten kan föra fram bra ideer, men inget
annat händer, då har ändå något gott kommit ur EVkonventet.
FRIHETEN DÅLIGT ORGANISERAD
Det finns 8 000 lobbyister i Bryssel. De arbetar inte på
uppdrag av allmänintresset. De driver sällan fram lägre
mlSvensk Tidskrift l2oo3, nr 21
Ju större utrymme för avvikelser i politiken mellan olika
nationer, desto mindre risk för en harmoniserad kollaps
– och desto större utrymme för ”mänsklig utveckling i
sin rikaste mångfald”, som Berlinuniversitetets grundare
Wilhelm von Humboldt en gäng formulerade det.
Aandra sidan. Individens frihet kan bli lika inskränkt
av samma beslut i Bryssel som i Stockholm eller Katrineholm. Men fördelen med Katrineholm är att det finns
flera andra kommuner att flytta till.
egränsade makt
Slutsats 3: Låt talet om”subsidiaritet” materialiseras
i en konstitutionellt tydligt reglerad maktdelning.
De finns en inneboende centraliseringstendens i både
näringsliv och politik. De storföretag som är dåliga går
sitt öde snabbare till mötes än dåliga storslagna politiska
institutioner. Politiska församlingar
Slutsats 4: Maktdelning är bra. Maktbegränsning är
nödvändig.
Ett praktiskt förslag, som är mitt eget, är följande.
En regering inom EU bör ges rätten att inte ta emot subsidier till en viss verksamhet i det egna landet. I stället ska
lär vara bland de mest trögrefor- ”Det finns anledning att vara
merade av alla skapelser.
EU är det största pågående både positiv OCh skeptisk till
experimentet inom public choicemotsvarande belopp alltid kunna
användas av varje lands regering för
att minska avgiften till EU. Om till
exempel Sverige inte vill ta emot
jordbruksstöd idag, förlorar Sverige
på det i icke-returnerade avgifter till
EU. Istället borde regeringen kunna
låta dessa pengar gå direkt tillbaka
till statskassan.
teorin. Bryssel blir toppen av kar- EU, på samma sätt som det
riären för den som vill expandera
politiken, men undviks av den som finns anledning att vara det
vill jobba på marknaden som företagare eller i fria yrken. Denna
mentala snedrekrytering har
till staten Sverige.” De franska bönderna skulle paradoxalt nog gilla detta – de skulle få
mycket entydiga effekter på EUs kultur, som tas som
självklar av de närmast berörda, vilket sannolikt betyder lika mycket, minst, som konstitutionella formuleringar. Varje sak, stor som liten, tolkas i politiserande
riktning. Det är som på ett svenskt departement, fast
grandiosare och segare.
MAKT KORRUMPERAR
Det finns alltså anledning att vara både positiv och skeptisk till EU, på samma sätt som det finns anledning att
vara det till staten Sverige.
mindre konkurrens av svenska subsidierade bönder. En
god spiral skulle sättas i verket. Det franska jordbruket
skulle kunna behållas på samma nivå, men till lägre
bidrag även till franska bönder. (För ett utförligare resonemang, se min artikel i Wall Street Journal Europe, 26
March 2002)
Ett delvis nytt argument rör förhållandet till USA.
EU måste bli en motvikt till den enda supermakten, heter
det. Är det ett starkt argument? Det beror också på.
Tänk tanken att Chiracs andlige kusin sitter i Vita
huset om tio år. De som idag vill ha en motvikt till USA,
Makt korrumperar, och mer
makt korrumperar mer. Det rådande
ideklimatet styr både hur ett Europa
med EU och utan EU skulle se ut.
”Maktbegränsning
skulle kanske inte vilja det då- och
tvärtom.
är nödvändig.”
Från internationell maktbalanssynpunkt borde i så fall EU vara
som svagast inrikespolitiskt, ochEuropa utan EU skulle sannolikt inte
vara mindre politiserat än med EU, men sakna överstatligheten. EU- och Sverige- blir vad vi gör det till. Dessvärre är ”vi” alltså överrepresenterat av den politiska klassen, som både utgörs av och i lyckliga stunder ska balansera särintressena. Hur kan en författning motverka denna
överrepresentation? Genom entydiga gränser för beslutsfattandet och beskattningen, till exempel ett skattevärn i
grundlagen, som förbjuder skatter över en viss nivå.
starkast utrikespolitiskt. Det militärpolitiska samarbetet borde vara eftersträvansvärt. Men det är lätt att falla
i 1815 års fälla, eller fastna i Henry Kissingers tankevärld
om balans mellan de stora staterna eller världsmakterna.
Balans är verkligen bättre än underkastelse under
förtryck. Men ännu bättre är inga förtryckande makter
alls. Återigen alltså ”det beror på”- på vilka ideer som
råder.
lSvensk Tidskrift i2oo3,nr 21 fl
Slutsats 5: Där frihetens ideer härskar, där härskar ingen
makt.
Nationalism används ofta i kollektiva politiska syften.
Ju mer EU kan anknyta till de frihetens värden som
förenar Europas och USA:s historia, desto större är chansen att dessa värden inte försvagas. Europa mot USA
vore därför ingen lycklig utveckling, oavsett alla makt- ”Europas Förenta Stater” och ”federalism” har blivit
termer utan motsvarande entydiga begrepp. Det senare
betyder decentralisering i Tyskland och motsatsen i Storbritannien. ED-konventet ska balansteorier, för det antyder att
” Där frihetens ideer härskar, något fundamentalt förlorats på enaenligt något förslag skriva in ”federalism” i konstitutionen men det
förvirrar mer än förenar. Om något
slags ”Europas Förenta Stater” blir
sidan.
där härskar ingen makt.” Som Winston Churchill sade i ett
verklighet, vilket är troligt så småningom, får vi hoppas
att såväl USA som USE blivit mindre politiserade än idag
– och mer än idag präglade av allmänanda och frivilligt
samarbete mellan medborgare, kommersiellt och ideellt.
tal mitt under brinnande krig: ”The
empire of the future is the empire of ideas”. Konstitutioner följer av ideer, inte tvärtom. Men konstitutioner
kan skydda och stärka ideer.
Europa har för några blivit en ideologi, adjektivet Fil. dr. Carl-Johan Westholm (carl-johan.westholm
”europeisk” tycks försona det mesta. På en annan kon- @gallup.se) är ansvarig för opinionsanalyser vid TNS Gallup Svetinent fyller ”amerikansk” ibland samma funktion. rige och har tidigare bland annat varit VD i Näringslivets EkonomiAndra hatar lika onyanserat. fakta, Företagarna och Svensk Handel.
DJlSvensk Tidskrift !2oo3, nr 21
1 av Carl -Johan Westholm
Rätt många frågeställningar kring Europas framtid
kan besvaras med att ”det beror på”.
B
ÖR TURKIET BLI MED I Eu? Hur bör EVs framtida konstitution se ut?
På Svensk Tidskrifts önskemål om en artikel i det senare ämnet, svarar jag med en liten
annorlunda vinkel. (För en mer traditionell
genomgång, se mitt anförande ”A Constitution or a Construetian for Europe”, Barcelona, 29 Aprill996, finns på
skatter, utom möjligen för sina uppdragsgivare, men
oftare mer bidrag till dessa.
En stor brist i Europa är att ideutvecklingen för frihet och mot särintressen är dåligt organiserad och finansierad. Näringslivets egen EV-organisation är inget mer
än i bästa fall summan av sina delar, men ofta en minsta
gemensam nämnare, som kommenterar EV-kommiswww.google.com under mitt namn)
Om Turkiet och EV tror jag att
många, vid närmare eftertanke,
”Det beror på.”
sionens förslag. De olika tankesmedjor som finns är med något
undantag nationella, och med blygskulle resonera så här. Om EV utvecklas bra, med mindre byråkrati, mer marknadsekonomi och ingen överpolitisering – då vore det önskvärt om Turkiet snabbt
blir medlem. Men om EV utvecklas dåligt, då skulle Turkiets bidrag till EV kanske till och med driva på i fel riktning, förutom att EV skulle försämra för Turkiet.
Så vad blir slutsatsen? ”Det beror på”.
På samma sätt ser jag alltmer på EV:s konstitutionsdebatt. En eller två presidenter, en eller två kamrar, mer
makt åt kommissionen eller ministerrådet? Det beror
på.
Avgörande är de ideer som styr tankar och beslut hos
politiker, media och väljare.
Om dagens ideklimat i Västeuropa fortsätter, kommer politiken att förbli en arena för särintressen – det
samma resurser.
Slutsats 2: Sä länge företagsamheten i Europa inte
bryr sig om att genomtänkt organisera försvaret för
marknadsekonomi och näringsfrihet, finns ingen motverkande kraft som balanserar fackliga och branschmässiga särintressen.
INTE ALL MAKT I EN KORG
Det sammanlagda resultatet blir dåligt inte bara för
investerare utan också för andra medborgare. Enskilda
företagare kan vara free riders. Men företagsamheten i
Europa borde hellre frivilligt avstå en peng till ett effektivt försvar för till exempellägre skatter än att tvingas
betala högre skatter.
Ett gott räd lyder, att inte lägga alla ägg i samma korg.
På samma sätt är det klokt att inteblir själva definitionen på politik,
en dominerande ide sä paradoxal ”Fördelen med Katrineholm lägga all makt i samma enhet. Det
gäller både maktdelningen inom en
stat, och mellan stater. EV bör inte
”harmonisera” eller ”likrikta” (välj
själv ordet) allt – det kräver ingen
-men olika ambitionsnivåer finns.
eftersom den förnekar ideernas
betydelse. Politik ses som ytterst
eller bara en maktkamp mellan
olika ekonomiska grupperingar,
inom stater eller mellan stater eller
är att det finns flera andra
kommuner att flytta till.”
över nationsgränser.
Slutsats 1: Ideerna är avgörande. Om den konstitutionella debatten kan föra fram bra ideer, men inget
annat händer, då har ändå något gott kommit ur EVkonventet.
FRIHETEN DÅLIGT ORGANISERAD
Det finns 8 000 lobbyister i Bryssel. De arbetar inte på
uppdrag av allmänintresset. De driver sällan fram lägre
mlSvensk Tidskrift l2oo3, nr 21
Ju större utrymme för avvikelser i politiken mellan olika
nationer, desto mindre risk för en harmoniserad kollaps
– och desto större utrymme för ”mänsklig utveckling i
sin rikaste mångfald”, som Berlinuniversitetets grundare
Wilhelm von Humboldt en gäng formulerade det.
Aandra sidan. Individens frihet kan bli lika inskränkt
av samma beslut i Bryssel som i Stockholm eller Katrineholm. Men fördelen med Katrineholm är att det finns
flera andra kommuner att flytta till.
egränsade makt
Slutsats 3: Låt talet om”subsidiaritet” materialiseras
i en konstitutionellt tydligt reglerad maktdelning.
De finns en inneboende centraliseringstendens i både
näringsliv och politik. De storföretag som är dåliga går
sitt öde snabbare till mötes än dåliga storslagna politiska
institutioner. Politiska församlingar
Slutsats 4: Maktdelning är bra. Maktbegränsning är
nödvändig.
Ett praktiskt förslag, som är mitt eget, är följande.
En regering inom EU bör ges rätten att inte ta emot subsidier till en viss verksamhet i det egna landet. I stället ska
lär vara bland de mest trögrefor- ”Det finns anledning att vara
merade av alla skapelser.
EU är det största pågående både positiv OCh skeptisk till
experimentet inom public choicemotsvarande belopp alltid kunna
användas av varje lands regering för
att minska avgiften till EU. Om till
exempel Sverige inte vill ta emot
jordbruksstöd idag, förlorar Sverige
på det i icke-returnerade avgifter till
EU. Istället borde regeringen kunna
låta dessa pengar gå direkt tillbaka
till statskassan.
teorin. Bryssel blir toppen av kar- EU, på samma sätt som det
riären för den som vill expandera
politiken, men undviks av den som finns anledning att vara det
vill jobba på marknaden som företagare eller i fria yrken. Denna
mentala snedrekrytering har
till staten Sverige.” De franska bönderna skulle paradoxalt nog gilla detta – de skulle få
mycket entydiga effekter på EUs kultur, som tas som
självklar av de närmast berörda, vilket sannolikt betyder lika mycket, minst, som konstitutionella formuleringar. Varje sak, stor som liten, tolkas i politiserande
riktning. Det är som på ett svenskt departement, fast
grandiosare och segare.
MAKT KORRUMPERAR
Det finns alltså anledning att vara både positiv och skeptisk till EU, på samma sätt som det finns anledning att
vara det till staten Sverige.
mindre konkurrens av svenska subsidierade bönder. En
god spiral skulle sättas i verket. Det franska jordbruket
skulle kunna behållas på samma nivå, men till lägre
bidrag även till franska bönder. (För ett utförligare resonemang, se min artikel i Wall Street Journal Europe, 26
March 2002)
Ett delvis nytt argument rör förhållandet till USA.
EU måste bli en motvikt till den enda supermakten, heter
det. Är det ett starkt argument? Det beror också på.
Tänk tanken att Chiracs andlige kusin sitter i Vita
huset om tio år. De som idag vill ha en motvikt till USA,
Makt korrumperar, och mer
makt korrumperar mer. Det rådande
ideklimatet styr både hur ett Europa
med EU och utan EU skulle se ut.
”Maktbegränsning
skulle kanske inte vilja det då- och
tvärtom.
är nödvändig.”
Från internationell maktbalanssynpunkt borde i så fall EU vara
som svagast inrikespolitiskt, ochEuropa utan EU skulle sannolikt inte
vara mindre politiserat än med EU, men sakna överstatligheten. EU- och Sverige- blir vad vi gör det till. Dessvärre är ”vi” alltså överrepresenterat av den politiska klassen, som både utgörs av och i lyckliga stunder ska balansera särintressena. Hur kan en författning motverka denna
överrepresentation? Genom entydiga gränser för beslutsfattandet och beskattningen, till exempel ett skattevärn i
grundlagen, som förbjuder skatter över en viss nivå.
starkast utrikespolitiskt. Det militärpolitiska samarbetet borde vara eftersträvansvärt. Men det är lätt att falla
i 1815 års fälla, eller fastna i Henry Kissingers tankevärld
om balans mellan de stora staterna eller världsmakterna.
Balans är verkligen bättre än underkastelse under
förtryck. Men ännu bättre är inga förtryckande makter
alls. Återigen alltså ”det beror på”- på vilka ideer som
råder.
lSvensk Tidskrift i2oo3,nr 21 fl
Slutsats 5: Där frihetens ideer härskar, där härskar ingen
makt.
Nationalism används ofta i kollektiva politiska syften.
Ju mer EU kan anknyta till de frihetens värden som
förenar Europas och USA:s historia, desto större är chansen att dessa värden inte försvagas. Europa mot USA
vore därför ingen lycklig utveckling, oavsett alla makt- ”Europas Förenta Stater” och ”federalism” har blivit
termer utan motsvarande entydiga begrepp. Det senare
betyder decentralisering i Tyskland och motsatsen i Storbritannien. ED-konventet ska balansteorier, för det antyder att
” Där frihetens ideer härskar, något fundamentalt förlorats på enaenligt något förslag skriva in ”federalism” i konstitutionen men det
förvirrar mer än förenar. Om något
slags ”Europas Förenta Stater” blir
sidan.
där härskar ingen makt.” Som Winston Churchill sade i ett
verklighet, vilket är troligt så småningom, får vi hoppas
att såväl USA som USE blivit mindre politiserade än idag
– och mer än idag präglade av allmänanda och frivilligt
samarbete mellan medborgare, kommersiellt och ideellt.
tal mitt under brinnande krig: ”The
empire of the future is the empire of ideas”. Konstitutioner följer av ideer, inte tvärtom. Men konstitutioner
kan skydda och stärka ideer.
Europa har för några blivit en ideologi, adjektivet Fil. dr. Carl-Johan Westholm (carl-johan.westholm
”europeisk” tycks försona det mesta. På en annan kon- @gallup.se) är ansvarig för opinionsanalyser vid TNS Gallup Svetinent fyller ”amerikansk” ibland samma funktion. rige och har tidigare bland annat varit VD i Näringslivets EkonomiAndra hatar lika onyanserat. fakta, Företagarna och Svensk Handel.
DJlSvensk Tidskrift !2oo3, nr 21