Bo Aulin; Etik i etikdebatten
2001
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Etik i etikdebatten?
l av Bo Aulin
Är det etiskt att sälja aktier i oetiska företag? Vem skall köpa dem?
Vore det etiskt om banken skänkte mina besparingar till välgörande ändamål?
Det är nog bäst om företagen strävar efter lönsamhet snarare än politisk korrekthet.
ÄRINGSLIVET HAR NOG ALDRIG varit så
N
”påpassat” som nu. Av företag krävs inte
bara att de ska ge avkastning till sina ägare.
De ska också vara goda arbetsgivare, värna
om miljön, se till kulturen och de ska i
största allmänhet uppträda politiskt korrekt. Strävan att
vara – eller åtminstone uppfattas som – en så kallad
Good Citizen har flyttats upp på företagens agendor.
Moral och etik är svåra, sammansatta och komplicerade begrepp. Det som förvånar är att verkligheten
blir så enkel när just näringsliBlev verksamheten oetisk när den privatiserades?
Var det i så fall oetiskt att privatisera den? Och bör
företaget och dess nuvarande ledning klandras för
privatiseringen?
Men, låt oss lämna historien därhän. Vi har ett antal
företag i vad som allmänt uppfattas som oetiska branscher. Den som vill vara en god samhällsmedborgare
uppmanas att inte äga aktier i sådana företag. Alltså bör
innehavet säljas. Det har också ett antal seriösa svenska
institutioner, försäkringsbolag, banker med flera gjort.
Jag undrar: vem ska de sälja till?
vet ska granskas från etiska
utgångspunkter. Här fungerar
helt plötsligt enkla checklistor
på rubriknivå. Alla nyanser
tycks oväsentliga. Det är svart
eller vitt.
”Om det är olämpligt att
Om det är olämpligt att seriösa
svenska institutioner äger aktier i
företag med kontroversiella –
men lagliga- produkter, vem ska
då äga företagen? Är det bättre
att de här företagen har ”oseriösa”
ägare? Vem vinner på det?
seriösa svenska institutioner
äger aktier i företag med
Vissa branscher ska helt
enkelt inte göra sig besvär. De
är nämligen redan klassade som
oetiska, oavsett hur de bedriver
sin verksamhet.
kontroversiella- men lagligaprodukter, vem ska då
J
AG HAR ställt dessa fråga~ ti~l
företrädare för dem som Ivngast jagat iväg ägare från ”mitt”
företag. Men jag har aldrig fåttVilka branscher anses då äga företagen?”
oetiska?
Ja, det kan variera, men några är givna: alkohol,
vapen, spel och tobak. Vad är det som förenar dessa
branscher? Jo, det är staten som ägnar- eller har ägnat
-sig åt dem.
Själv har jag varit verksam i en kontroversiell och
”oetisk” bransch i många år, i tobaksbranschen, i Swedish
Match och tidigare Tobaksbolaget Företaget är ett av de
svenska företag som är bojkottat av placerare i etiska fonder, men också av andra, större aktörer där spararna inte
bett om bojkotten (etiken i detta är värd ett särskilt kapitel).
Swedish Matchs tobaksverksamhet bedrevs tidigare av
staten. Ett antal frågor inställer sig:
Var det oetiskt också när staten bedrev verksamheten?
-Tanken att samhälleliga institutioner skulle vara oetiska
ter sig väl ändå svåra att förena med det demokratiska
styrelseskicket, eller?
några svar. Föga förvånande, för
det finns ju inga svar. Det vill säga inga anständiga svar.
Men hur är det med etiken i etikdebatten i övrigt?
Kravet på politisk korrekthet gör sig gällande över allt.
Företagen måste se bortom det snöda vinstintresset och
uppträda som goda samhällsmedborgare, heter det.
Det finns mycket positivt att hämta ur denna utveckling. Men vad man måste komma ihåg är den uppgift som
alla företag har: att generera avkastning till aktieägarna.
Sviker man den uppgiften gör man inte sitt jobb. Det
betyder inte att varje åtgärd ett företag vidtar bör kännetecknas av vinstmaximering. Det finns nämligen ett kort
och ett långt perspektiv. Vad som ter sig lönsamt i det korta
perspektivet kan vara olönsamt i det långa och omvänt.
Lönsamhet är förutsättningen för att ett företag ska
kunna erbjuda arbetstillfällen, betala skatt och förse
kunderna med de produkter eller tjänster de efterfrågar.
z
OJ:
::J
lO
(/)
<
lSvensk Tidskrift l2001, nr s lfl
I privata, onoterade bolag kan naturligtvis ägaren
avstå från att beakta lönsamhetsaspekten om han vill
och har råd med det. Men styrelsen och ledningen för
ett publikt, noterat företag har ett överordnat uppdrag:
att ge ägarna största möjliga avkastning på satsade medel.
Bolaget måste självklart följa de lagar som styr verksamheten – men den dag styrelsen och ledningen av
rädsla för DN debatt väljer en väg som är oförmånlig för
företaget och dess ägare har den glömt vilket uppdrag
den har. Om inte aktieägarna på bolagsstämma bestämt
sig för att prioritera följsamhet mot allmän opinion
högre än lönsamhet har inte heller företagets ledning
rätt att göra detta.
OM STYRELSEN ocH ledningen exempelvis av rädsla
för kritik avstår från ett förmånligt, men möjligen
utmanande skatteupplägg kan ifrågasättas om de inte
överskridit sitt mandat. I Sverige torde detta inte kunna
leda till annan påföljd än att styrelse och ledningen byts
ut. I företag med utländskt- och i synnerhet ameriEJlSvensk Tidskrift [2001, nr s l
kanskt – ägande och särskilt med notering på börs i
annat land kan vare sig enskilda styrelseledamöter eller
VD bortse från risken också för skadeståndsrättsliga
konsekvenser.
Att ledningen i alla sina göranden och låtanden
vägleds av sunt affärstänkande och inte av tillfälliga
politiska humöryttringar är i själva verket den enda
garanti som ägarna – småspararna såväl som de professionelle investerarna – har.
När vi sätter in sparslantar på banken måste vi kunna
lita på att banken förvaltar pengarna på bästa sätt och
inte skickar iväg dem till nödlidande i Långtbortistan
om än behovet där är aldrig så stort. På samma sätt måste
vi som aktiesparare kunna lita på att företagen styrs av
lönsamhetssträvanden och ingenting annat.
Allt annat är oetiskt.
Bo Aulin (bo.aulin@swedishmatch.com) är chefsjurist och
informationsdirektör i Swedish Match.
l av Bo Aulin
Är det etiskt att sälja aktier i oetiska företag? Vem skall köpa dem?
Vore det etiskt om banken skänkte mina besparingar till välgörande ändamål?
Det är nog bäst om företagen strävar efter lönsamhet snarare än politisk korrekthet.
ÄRINGSLIVET HAR NOG ALDRIG varit så
N
”påpassat” som nu. Av företag krävs inte
bara att de ska ge avkastning till sina ägare.
De ska också vara goda arbetsgivare, värna
om miljön, se till kulturen och de ska i
största allmänhet uppträda politiskt korrekt. Strävan att
vara – eller åtminstone uppfattas som – en så kallad
Good Citizen har flyttats upp på företagens agendor.
Moral och etik är svåra, sammansatta och komplicerade begrepp. Det som förvånar är att verkligheten
blir så enkel när just näringsliBlev verksamheten oetisk när den privatiserades?
Var det i så fall oetiskt att privatisera den? Och bör
företaget och dess nuvarande ledning klandras för
privatiseringen?
Men, låt oss lämna historien därhän. Vi har ett antal
företag i vad som allmänt uppfattas som oetiska branscher. Den som vill vara en god samhällsmedborgare
uppmanas att inte äga aktier i sådana företag. Alltså bör
innehavet säljas. Det har också ett antal seriösa svenska
institutioner, försäkringsbolag, banker med flera gjort.
Jag undrar: vem ska de sälja till?
vet ska granskas från etiska
utgångspunkter. Här fungerar
helt plötsligt enkla checklistor
på rubriknivå. Alla nyanser
tycks oväsentliga. Det är svart
eller vitt.
”Om det är olämpligt att
Om det är olämpligt att seriösa
svenska institutioner äger aktier i
företag med kontroversiella –
men lagliga- produkter, vem ska
då äga företagen? Är det bättre
att de här företagen har ”oseriösa”
ägare? Vem vinner på det?
seriösa svenska institutioner
äger aktier i företag med
Vissa branscher ska helt
enkelt inte göra sig besvär. De
är nämligen redan klassade som
oetiska, oavsett hur de bedriver
sin verksamhet.
kontroversiella- men lagligaprodukter, vem ska då
J
AG HAR ställt dessa fråga~ ti~l
företrädare för dem som Ivngast jagat iväg ägare från ”mitt”
företag. Men jag har aldrig fåttVilka branscher anses då äga företagen?”
oetiska?
Ja, det kan variera, men några är givna: alkohol,
vapen, spel och tobak. Vad är det som förenar dessa
branscher? Jo, det är staten som ägnar- eller har ägnat
-sig åt dem.
Själv har jag varit verksam i en kontroversiell och
”oetisk” bransch i många år, i tobaksbranschen, i Swedish
Match och tidigare Tobaksbolaget Företaget är ett av de
svenska företag som är bojkottat av placerare i etiska fonder, men också av andra, större aktörer där spararna inte
bett om bojkotten (etiken i detta är värd ett särskilt kapitel).
Swedish Matchs tobaksverksamhet bedrevs tidigare av
staten. Ett antal frågor inställer sig:
Var det oetiskt också när staten bedrev verksamheten?
-Tanken att samhälleliga institutioner skulle vara oetiska
ter sig väl ändå svåra att förena med det demokratiska
styrelseskicket, eller?
några svar. Föga förvånande, för
det finns ju inga svar. Det vill säga inga anständiga svar.
Men hur är det med etiken i etikdebatten i övrigt?
Kravet på politisk korrekthet gör sig gällande över allt.
Företagen måste se bortom det snöda vinstintresset och
uppträda som goda samhällsmedborgare, heter det.
Det finns mycket positivt att hämta ur denna utveckling. Men vad man måste komma ihåg är den uppgift som
alla företag har: att generera avkastning till aktieägarna.
Sviker man den uppgiften gör man inte sitt jobb. Det
betyder inte att varje åtgärd ett företag vidtar bör kännetecknas av vinstmaximering. Det finns nämligen ett kort
och ett långt perspektiv. Vad som ter sig lönsamt i det korta
perspektivet kan vara olönsamt i det långa och omvänt.
Lönsamhet är förutsättningen för att ett företag ska
kunna erbjuda arbetstillfällen, betala skatt och förse
kunderna med de produkter eller tjänster de efterfrågar.
z
OJ:
::J
lO
(/)
<
lSvensk Tidskrift l2001, nr s lfl
I privata, onoterade bolag kan naturligtvis ägaren
avstå från att beakta lönsamhetsaspekten om han vill
och har råd med det. Men styrelsen och ledningen för
ett publikt, noterat företag har ett överordnat uppdrag:
att ge ägarna största möjliga avkastning på satsade medel.
Bolaget måste självklart följa de lagar som styr verksamheten – men den dag styrelsen och ledningen av
rädsla för DN debatt väljer en väg som är oförmånlig för
företaget och dess ägare har den glömt vilket uppdrag
den har. Om inte aktieägarna på bolagsstämma bestämt
sig för att prioritera följsamhet mot allmän opinion
högre än lönsamhet har inte heller företagets ledning
rätt att göra detta.
OM STYRELSEN ocH ledningen exempelvis av rädsla
för kritik avstår från ett förmånligt, men möjligen
utmanande skatteupplägg kan ifrågasättas om de inte
överskridit sitt mandat. I Sverige torde detta inte kunna
leda till annan påföljd än att styrelse och ledningen byts
ut. I företag med utländskt- och i synnerhet ameriEJlSvensk Tidskrift [2001, nr s l
kanskt – ägande och särskilt med notering på börs i
annat land kan vare sig enskilda styrelseledamöter eller
VD bortse från risken också för skadeståndsrättsliga
konsekvenser.
Att ledningen i alla sina göranden och låtanden
vägleds av sunt affärstänkande och inte av tillfälliga
politiska humöryttringar är i själva verket den enda
garanti som ägarna – småspararna såväl som de professionelle investerarna – har.
När vi sätter in sparslantar på banken måste vi kunna
lita på att banken förvaltar pengarna på bästa sätt och
inte skickar iväg dem till nödlidande i Långtbortistan
om än behovet där är aldrig så stort. På samma sätt måste
vi som aktiesparare kunna lita på att företagen styrs av
lönsamhetssträvanden och ingenting annat.
Allt annat är oetiskt.
Bo Aulin (bo.aulin@swedishmatch.com) är chefsjurist och
informationsdirektör i Swedish Match.