Per Heister; Populismen bor redan här


2002


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Populismen
bor redan här
l av Per Heister
Expressens Per Wendel har satt socialdemokraternas
partiledare på hans svåraste prov hittills. Han har tvingat
honom att svara på sakfrågor. Ja eller nej, men med en
liten utväg. Genom att klassa frågorna som mer eller
mindre viktiga kunde svaren kalibreras så att de inte förpliktade till något. Marginalskatterna ned till 50 procent
är ingen viktig fråga, det finns inga krav på sänkningar
på gator och torg, sa Persson.
E
XPRESSENS FRÅGELEK visade att Persson var socialdemokrat. ”Tur, det är ju jag som är facit.”.
Men ingen partiledare hade så svag partiidentitet som socialdemokraternas. När
andra tyckte som sitt parti till 86, 92 eller
96 procent så var socialdemokraternas
nere i 78. Och det är meningen. Han
skall helst inte ha några bestämda
åsikter.
”Den tredje vägen” är valtaktik som
ideologi. Fokusgrupper och opinionsinstitut mäter vad som är populärt och
så är man för det. Värderingar har man
inga andra än att vinna makten. Och folkrörelsen finns inte längre. Det viktigaste är
att behålla jobbet, vunnet genom direkt val
eller genom förläning från partikamraterna.
Visst finns det en hel del som har värderingar
men de röstar ju ändå på s. Så länge de håller
käften gör det inget att de har åsikter.
VISST KAN MAN VINNA val med den metoden, det får
anses bevisat i Storbritannien, USA och Tyskland.
Men på lite sikt är det renodlade fokusgruppspartiet ett
hot mot grundläggande värden.
Le Pens, Pims, Hagens och Haiders valresultat har inte
lämnat den tredje vägen någon ro. För den maktfixerade
lockar ju framgångar till efterföljd. Eftersom socialdemokraterna i Europa länge hävdat att Le Pen och Haider
representerar främlingsfientlighet blir deras slutsatser av
vad som går hem hos väljarna läskiga. Blair skall sätta in
krigsfartyg för att stoppa invandringen, Schröder verkar
vilja skjuta på utvidgningen av EU och socialdemokraIIISvensk Tidskrift 12002, nr 3-41
tema här är snabba att säga nej till arbetskraftsinvandring.
Med samma argument som Pim och Le Pen.
M EN T~NK OM DET INTE EN~ är främlin?sfientJi_ghet
som ar lockelsen for Haiders och Ptms välpre?
Tänk om det är leda vid att manipuleras av politiker som
lovar men sedan inte levererar utan bara snackar? Det är
ju i länder med ”stora koalitioner” under lång tid som
Pim, Haider, Le Pen och Vlams Blok vuxit. Det kräver
andra svar än främlingsfientliga åtgärder. Det är andra
krav som ställs om alternativen växer ur en leda vid att de
traditionella politikerna är manipulativa och maktgalna.
Socialdemokraterna är bäst i Sverige på valrörelser.
De besväras inte av onödiga, hämmande värderingar. De
kan anta valfri åsikt fokusgrupperna visar är populär.
Hårda tag mot invandrare om så krävs. Populismen
får inte fotfäste bland nya partier eftersom rollen redan
är fylld.
Det är viktigt att valrörelsen handlar om verkligheten
och bygger på värderingar. För demokratins skull. Populismen måste motarbetas.
SvT med sina 89 år har ett längre perspektiv men
publicerar några artiklar om valet. Nils-Eric Sandberg
undrar om medborgarna skulle acceptera skatterna om
de inte göms. Den som fick ut totala månadslönen på
30.000 kronor och ombads att genast betala 19.500 i skatt
kanske skulle vara skeptisk till ytterligare löften som hon
skulle få betala. Jan Freese visar hur illa det går för Sverige och hur viktigt det är med nya tag. Ann-Sofie Dahl
visar hur valen sällan handlar om viktiga frågor: EU,
EMU och Nato har inte diskuterats i valrörelser.
STEVE HILTON SKRIVER Om kapitalismens välgörande
krafter och hur näringslivet måste räta på ryggen.
Och kanske lite mer. Gunnar Strömmer efterlyser ett
rejält försvar för de rättigheter vi faktiskt har sedan EDmedlemskapet. Peter Stein har läst två viktiga böcker
om Islam och Nils Andren, som skrev i SvT första gången strax efter andra världskriget har läst en bok om
Sveriges främsta diplomater det förra århundradet.
Till sist, den som inte röstar gillar läget. Vill man
ha förändring måste man rösta bort regeringen.