Anders Ydstedt; Hur används skattemiljarderna i trafikpolitiken


2002


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Paret Clinton hade nämligen hittat två hål i regleringen av bidrag till
politiker. Det ena var att bidrag till
presidentbibliotek saknar restriktioner, det andra att bidrag till redan
valda senatorer innan de svurit eden
och tillträtt inte behöver redovisas.
En lång rad personer som benå-
dades dagarna före den 20 januari
2001 när Bush trädde till som president gav stora bidrag till det elintonbibliotek som byggs i Little Rock.
Och lämpligt nog byggs det en lyxlägenhet för Clintons högst upp på
taket.
Paret Clinton mottog också en
förbluffande mängd avskedspresenter från rika vänner och wannabees.
I boken finns hela listan med givare,
gåvor och dessas värde. Och gåvorna
följde en lista som inredningsarkitekten till Clintons nya New
York-bostad cirkulerade. TV, dvdspelare, porslin, fåtöljer, tavlor, mattor, rese-cigarrhumidor, kläder, soffor och golfklubbor. Många golfklubbor till Bill blev det.
Välkänt är ju också att såväl Bills
som Hillarys bröder debiterade konsultarvoden i miljonklassen för
några av benådningarna. Enligt Barbara Olson efter Bills uppmaning till
sin bror att passa på och utnyttja
relation så länge det gick.
Men presidentmakten omfattar
också möjligheten att genom dekret
skapa lag, så kallade executive orders.
De sista veckorna vid makten utfärdade Clinton sådana i högt tempo.
Och för att ställa till problem för
efterträdaren. Flera nya myndigheter skapades och styrelser med flera
års mandattid tillsattes tio dagar
innan Bush tog över makten. Mest
anmärkningsvärt är kanske att han
fyra dagar innan han avgick avsatte
cirka 2,3 miljoner hektar mark som
nationalparker och skyddsområden.
Han förbjöd samma dag byggandet
av skogshyddor och vägar på drygt
24 miljoner hektar eller en tredjedel
av nationalparkerna runt hela USA.
Och så beslöt han om utökat livvaktskydd för sin dotter Chelsea.
GRANSKNING
Hur används sl<attemiljarderna i
trafil<politil<en?
Av Anders Ydstedt
Regeringens infrastruktursatsning på 364 miljarder
saknade kvalificerat beslutsunderlag utan byggde helt på
interna socialdemokratiska överväganden och förhandlingar med vänstern och miljöpartiet.
D
ET FINNS MINST två
anledningar att läsa
SNS skrift ”Skattemiljarder i trafikpolitiken
– till vilken nytta?”. I
boken beskriver åtta trafik- och
transportforskare ett antal systemfel
i svensk trafikpolitik. Systemfelen
gör att vi dels slösar med våra skattepengar på fel eller onödiga investeringar, dels förlorar i tillväxt och
miljö på grund av att vi inte väljer
de lönsammaste investeringarna.
Skall vi öka välståndet i Sverige
måste vi handskas smartare med våra
begränsade resurser. Varje krona vi
Två dagar innan Final Days skulle gå till trycket dog CNN-kommentatorn och juristen Barbara Olson i
det kapade plan som den 11 september kraschades in i Pentagon.
Om terrordåden inte inträffat och
Barbara Olson levt så hade marknadsföringen av boken och boken
själv orsakat paret Clinton välförtjänt skada.
Det är svårt att förstå att Göran
Persson och andra så gärna solar sig
i glansen av Bill Clinton. Om Olson
har rätt – och egentligen har ingen
sagt emot – så är antagligen Bill
Clinton den sjaskigaste amerikanske
presidenten någonsin.
Per Heister (pheister@europarl.eu.int)
är redaktör för Svensk Tidskrift.
BOKFAKTA
Författare: The Final Days: The last, desperate
abuses of power by the Clinton White House
Titel: Barbara Olson
Förlag: Regnery, Washington, DC 2001
kan spara på att undvika felaktiga
eller onödigt stora trafikinvesteringar ökar våra möjligheter att sänka
skatter och satsa på tillväxt.
I början av nittiotalet läste jag en
kurs i trafikekonomi på KTH där några
av författarna till denna bok föreläste.
Kursen gav mig en inblick i hur man
på olika sätt kan utforma beslutsunderlag för stora investeringar och hur
lite dessa underlag sedan används i
praktiken. Som fritidspolitiker i
Malmö har jag därefter haft möjlighet
att praktiskt verifiera hur förvånansvärt låga krav vi har på beslutsunderlag
för mycket stora beslut. Trots omfattande utredningar fattas beslut ofta på
helt andra bevekelsegrunder och helt
utan konsekvensanalyser. Därmed inte
sagt att de politiska besluten alltid är
felaktiga men man vet ofta inte alls vad
man beslutar- vilket måste betraktas
som en viss risk!
c:o
o:
n
A
ro

lSvensk Tidskrift l2oo2,nr 21 m
l….
(])
…:::.::
u
😮
co
skriften exemplifierar systemfel
i beslutsprocessen med en analys av
riksdagens senaste beslut om investeringar i transportinfrastruktur
egna direktiv att samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar skall
ligga till grund för prioriteringarna i
trafikpolitiken. Kalkylerna ger stöd
”Skall vi öka välståndet i Sveriför att välja lönsammare
projekt före olönsamma.
För det andra så fungerar
samhällsekonomiska kalkyler även som stöd för att
hantera avvägningar mellan politiska mål som till
ge måste vi handskas smartare
med våra begränsade resurser.”
(SOU 2001/02:20). Beslutet omfattar 364 miljarder kronor, mest satsningar på järnvägs och vägnätet,
under en tioårsperiod. Även i förhållande till annan offentlig verksamhet handlar det om mycket stora
pengar.
OLÖNSAMMA jÄRNVÄGAR
Tidigare beslut om trafikinvesteringar har fått hård kritik för att de
inte överensstämt med de mål som
satts upp, för att kostnaderna överskridit budget och för att den samhällsekonomiska lönsamheten varit
låg eller obefintlig. I boken konstaterar samtliga författare från olika
utgångspunkter att politikerna även
denna gång struntat i att ta fram
adekvata underlag eller beslutat i
strid med underlagen. Trots att väginvesteringar överlag är samhällsekonomiskt mer lönsamma avsätts
avsevärt större belopp till nyinvesteringar i järnväg. De olönsamma
järnvägsinvesteringarna bidrar inte
heller till att uppnå andra trafikpolitiska mål. Totalt går 100 miljarder
till nyinvesteringar i järnväg och 69
miljarder till nyinvesteringar i vägar.
Beslutet innehåller över 26 miljarder
för att fullfölja bygget av tunneln
genom Hallandsåsen, Citytunneln i
Malmö samt Botniabanan. Dessa tre
projekt har tidigt dömts ut som samhällsekonomiskt olönsamma och
tillkommande fördyringar har ytterligare försämrat kalkylerna.
Vän av ordning frågar sig varför
man överhuvudtaget skall använda
sig av samhällsekonomiska kalkyler.
För det första så säger regeringens
exempel god tillgänglighet, hög trafiksäkerhet, god miljö med flera mål.
Kalkylerna kan fungera som väckarklocka för politiker och visa på hur
orimliga vissa mål är och förhoppningsvis leda till omprövningar av
uppställda mål. I boken utpekar
professor Lars Hultkrantz riksdagens
mål att halvera antalet trafikdödade
från 1996 till 2007 som exempel
på ett orealistiskt mål som bör omarbetas.
LOKALT MEDANSVAR
Starka lokala och regionala påtryckningar är en förklaring till att de
politiska infrastrukturbesluten innehåller objekt som saknar samhällsekonomisk lönsamhet och som inte
uppfyller andra trafikpolitiska mål.
Många projekt gör främst nytta
lokalt men investeringen görs nationellt. Botniabanan finansieras till tio
procent av berörda kommuner och
Citytunneln finansieras
med tjugo procent av
Malmö Stad och Region
Skåne. Problemet när lokala och regionala politiker
försöker tillskansa sig
medel ur en nationell pott
brukar kallas för ”the law of l/n” där
n är antalet regionala intressen. Ju
fler som tar för sig desto större blir
utgifterna i förhållande till nyttan.
Forskningschef Jan-Eric Nilsson vid
Väg och Trafikinstitutet VTI menar
att det borde utarbetas riktlinjer för
lokal och regional medfinansiering.
Ett sådant system skulle ge lokala
intressenter skäl att överväga sitt
intresse för olika projekt.
lm lSvensk Tidskrift l2oo2,nr 21
Från min egen skånska horisont
misstänker jag att vi med regional
medfinansiering redan för femtio år
sedan skulle ha haft minst en fast
Öresundsförbindelse. Och förbindelserna hade gjorts på ett sådant
sätt att det inte skulle behövas ytterligare tunnlar för anslutande bil- och
järnvägstrafik (som till exempel
Citytunneln).
Regeringen betecknar järnvägen
som ett miljövänligt transportslag i
propositionen. Ansvariga statsråd
har i debatten också pekat ut Citytunneln och tågtunneln genom Hallandsåsen som miljöprojekt Miljö-
konsulten Per Kågeson går i ett kapitel igenom hur propositionen uppfyller riksdagens miljömåL Kågesson
konstaterar att den stora satsningen
på järnvägar inte med automatik
kommer att leda tilllägre koldioxid
utsläpp. Väsentligt ökad andel järnvägstransporter belastar kraftsystemet på marginalen vilket Kågeson
anger som kolkondens med fyrtio
procents verkningsgrad. Ett skifte av
en godstransport från väg till järnväg kan enligt Kågeson ge allt från
minskning med 67 procent till en
ökning med 58 procent!
För politiker är förmodligen
kapitlet av Carl Melin särskilt intressant. Melin hävdar att regeringens
senaste infrastrukturproposition inte
”Bra beslutsunderlag är
ett underskattat hjälpmedel
i svensk politik.”
i samma utsträckning som tidigare
beslut påverkats av ickepolitiska särintressen. Propositionen har arbetats fram internt inom socialdemokraterna och diskuterats i en sluten
grupp med vänsterpartiet och miljöpartiet. Något större utredningsarbete har inte föregått propositionen. I de underlag som regeringen
fick av Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA), Banverket
och Vägverket fanns inget stöd för
den kraftiga satsningen pä järnväg.
storsatsningen på järnväg är ett
resultat av regeringens förhandlingar med vänsterpartiet och miljöpartiet och inte av rationella övervä-
ganden.
LOKAL MEDFINANSIERING
Vad kan vi dä göra för att förbättra
beslutsprocesserna vid stora politiska investeringsbeslut? Birgitta Swedenborg frän SNS föreslär en oberoende granskning av objekten bäde
före och efter beslut. Dessutom föresläs ett regionalt ansvar i medfinansiering av för den regionala nyttan
av trafikinvesteringar.
Jag instämmer i SNS förslag och
rekommenderar alla politiskt verksamma läsning av skriften. Beslutsunderlag och samhällsekonomiska
kalkyler kan tyckas vara tråkiga
ämnen men i grunden handlar politik om att göra avvägningar mellan
olika intressen och att hushälla med
medborgarnas begränsade resurser.
Bra beslutsunderlag är ett underskattat hjälpmedel i svensk politik.
Och när politiker gör avsteg frän
SATIR
Politisl<t inl<orrel<t
Av Per Heister
PJ O’Rourke skriver nyliberal slapstick som ingen annan.
Men den går inte att översätta eller återberätta.
P
J o’ROURKES senaste bok
– The Ceo of the Sofa –
kom ut i höstas. Den har
legat högst i högen för
böcker att recensera
sedan dess. Jag har nu slutligen
bestämt mig för att jag inte klarar av
att recensera den.
Jag har bestämt mig för att jag
inte har en chans att göra varken PJ
eller hans bok rättvisa.
PJ O’Rourke är ansvarig för utrikesbevakningen i tidskriften The
Rolling Stone och är dessutom fast
skribent i The Atlantic Monthly. Den
nya boken, är som de flesta av hans
nio böcker, en samling av i huvudsak tidigare publicerade, lätt bearbetade, artiklar.
PJ är rolig. Politisk och rolig.
Han ser och noterar vardagen med
öppet sinne och är skeptisk till alla
konventionella visdomar och sanningar. Med självdistans och glimten i ögat. Allt handlar inte om politik. Men han är hela tiden skeptisk
till politik och politiker. Och politikens resultat.
Han är det mest politiskt inkorrekta man kan tänka sig- eller inte
kan tänka sig.
Republikaner gör mer för etnisk
och rasmässig mångfald än demokrater, skriver han i ett öppet brev
till demokrater. Kolla bara vem som
städar republikanernas hem, klipper
deras gräsmattor, lagar deras mat
och tar hand om deras barn. Svarta,
bruna gula, you name it. Och varenda en av dem är i landet olagligt.
Och för övrigt vill republikanerna inte att alla skall bli republikaner.
Det är svårt som fan att fä tid pä
golfbanan redan som det är…
Det är PJ O’Rourke som förklarat att 100 miljarder dollar till missilförsvar ju inte är något att bräka
om, det skulle ju inte ens täcka kostsamhällsekonomisk lönsamhet eller
frän andra politiska mäl borde de
motivera varför.
Anders Ydstedt (anders@ydstedt.com)
är biträdande regionchef vid Svenskt
Näringsliv och ordförande i Kungliga Automobil Klubbens expertråd.
BOKFAKTA
Författare: Birgitta Swedenborg (red)
Titel: skattemiljarder i trafikpolitiken
-till vilken nytta?
Förlag: SNS, 2002
naderna för att fylla igen hålet där
San Fransisco en gång låg…
Han kallar Hillary Clinton för
republikanernas mest effektiva
bidragsraggare, han kallar sociologi
för journalistik utan nyheter,
antropologi är reseberättelser för
ställen med usel roomservice och
han påpekar att det är stort att bli
far. Man känner sig lite som aktiemäklarna pä 80-talet. ”Det vill säga
man är lycklig att komma ut pä
permission, även om det bara är till
garaget.”
Och han skriver om senaten att i
sin vishet skapades den av grundlagsfädren som en metod för republiken att samla hundra av de främsta tokskallarna och hälla dem ifrån
den privata sektorn där de skulle
kunna göra verklig skada.
Jag räcker inte till att recensera
PJ O’Rourke. Och tyvärr blir han
väldigt mycket sämre av att översättas.
Men läs själv!
Per Heister (pheister@europarl.eu.int)
är redaktör för Svensk Tidskrift.
BOKFAKTA
Författare: PJ o·Rourke
Titel: The Ceo of the sota
Förlag: Atlantic Monthly Press, 2001
IJj
o :
n
”””ro
–.
lSvensk Tidskrift l2002, nr 2! ~~