Kajsa Wilhelmsson; Parasit-TV
2001
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Parasit-TV
l av Kajsa Wilhelmsson
SVT använder varje år 3,5 miljarder för att visa TV-program som
inte tillför något som inte annars skulle visas. I huvudsak gratis för tittarna.
Kan man kalla mobbnings-TV för särskilt allmännyttig?
Måste Skoj i Hanoi och Parasit-TV tvångsfinansieras?
I
TV TABLÅN FÖR FREDAGEN den 2 februari återfinns Parasit-TV, som är ett hyllningsprogram till
SVT. Hyllar ingen annan en så får man hylla själv.
Parasit-TV återkommer varje vecka. Det innehåller kärleksfulla besök av den egna kanalens programledare. Programmen som den 2 februari hyllas är
bland annat Helgmålsbön, Dagens Visa och det i omröstningar och andra demokratiska finesser uppfostrande
programmet Robinson. Det känns som om TV4 samma
fredagskväll gör en bättre samhällstjänst med Gudrun
Schyman som gäst i pratshowen ”Sen kväll med Luuk”.
Sändningstid
Tyvärr begränsas inte parasiterandet till trettio minuter en gång i veckan med ett par repriser. Den som är
fattig idag kan få gratis tidningar utgivna av kapitalisten Stenbeck men den som vill ha TV-apparat tvingas
betala TV-avgift för ett så kallat ”brett utbud” av sändningar i den statliga televisionen oavsett om man vill se
Parasit-TV eller inte.
Public servicetelevisionen startade i Sverige den 4 september 1956, i en annan tid. Om den någon gång har haft
berättigande gäller det i alla fall inte längre. Det är hög
tid att avveckla Public service-TV. Det är poänglöst och
Timmar
2500- D Förstasändningar Repriser
2000-
1500-
,……….;:=~
1000 –~~=:t
500-~~=:fl
Fakta
mlSvensk Tidskrift j2oo1, nr 1 l
Nyheter Fiktion/långfilm Musik Nöje Sport Service
(hallå, trailers)
onödigt med obligatoriska TV kanaler i en tid då vi översköljs av alltmer kvalificerad information och ett alltmer
diversifierat nöjesutbud. En medveten och kritisk samhällsmedborgare håller inte tillgodo med en enda informationskälla. En vuxen person vill välja sina nöjen själv.
Blotta tanken att SVT skulle kunna tillgodose alla svenskars intressen och behov är löjlig. Eller att sändningarna
skulle motsvara någon sorts demokratisk samhällsnytta.
Likväl är vi från den dag vi skaffar oss tv-apparat skyldiga att betala vår licens till den svenska statstelevisionen.
LICENSJAKTEN
Avgiftsskyldigheten regleras i Lag (1989:41) om TVavgift. I paragraf l står det att läsa att ”Den som innehar
timmar om året. Ökningen består dock i princip endast
av flera repriser. Av de 9 448 programtimmar som sändes 1999 var 3 734, det vill säga nästan 40 procent, repriser. Om man räknar bort nyhetssändningarna, som av
naturliga skäl inte repriseras, är mer än hälften av sändningstiden repriser.
Vad innehåller då dessa timmar? På bästa sändningstid mellan klockan 18 och 23 blir det inte så mycket repriser utan ”stor mångfald och bredd i utbudet”,
”olika publikgruppers behov och intressen ska tillgodo
ses’: Och ”utbudet ska vara en angelägenhet för alla’: Detta
är naturligtvis motsägelser och omöjligheter. Eftersom
82 o/o av folket tittar på SVT en vanlig kväll inser man lätt
att bredden måste vara enorm, intill meningslöshet. I de
en TV-mottagare skall betala TVavgift för mottagaren till Radiotjänst
i Kiruna Aktiebolag”. 7: e paragrafen
reglerar vidare att avgiften ska vara l
668 kronor för ett år och att den
skall betalas i fyra poster om 417
kronor. Lagen reglerar också hur
själva betalningen ska gå till: ”Varje
post avser en avgiftsperiod om tre
månader och skall betalas senast sista
vardagen före avgiftsperiodens början. För innehav av TV-mottagare
under tiden före den första avgifts- ”Om man räknar bort
flesta familjer behövs mer än en TV
för att man inte kan komma överens
om vad man skall titta på och det är
bara licensbetalningen som blir ”en
angelägenhet för alla”.
nyhetssändningarna,
som av naturliga skäl Men Radio- och TV-lagen (1996:
844) reglerar innehållet inte bara
för SVT utan för ”alla sändningar
av ljudradio- och TV-program som
är riktade till allmänheten och
avsedda att tas emot med tekniska
hjälpmedel. En sändning anses riktad till allmänheten endast om den
inte repriseras, är mer än
hälften av sändningstiden repriser. ”
perioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden.”
Visst känns det på ett Orwellskt sätt som ett modernt
sätt att komma överens med kunden?
Svensken brukar ju vara pragmatisk och strunta i
dumma lagar. Det har staten också insett och tvingar TV
uthyrare att bli angivare i den ovan nämnda lagens 8: e
paragraf. Om vi trots detta inte betalar föranstaltar lagen
om den så kallade pejlingen där Radiotjänst i Kiruna
Aktiebolag med teknikens hjälp och sitt kundregister
samkört med SPARs adressregister får försöka detektera
om vi har TV trots att vi inte betalar någon avgift. Fast
i anständighetens namn måste pejlingen förhandsannonseras via SVT.
Allt detta ger givetvis rätt stora intäkter. 1999 var de
totala intäkterna för SVT 3 495 000 000 kronor. Av dessa
3,5 miljarder betalade TV4 knappt 20 procent eller 452
626 000 kronor i koncessionsavgift.
REPRISERNA ÖKAR
De båda SVT-kanalernas sändningskostnader före bokslutsdispositioner och skatt var 312 000 kr per timme.
Vid en första titt på siffrorna i årsredovisningen verkar
SVT bli allt mera kostnadseffektivt. Kostnaden per producerad programtimme ökar bara marginellt och därtill har sändningarna ökat under 90 talet med hela 2 800
samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för vem
som helst som vill ta emot den.”
I samma lags 6: e kapitel regleras sändningarnas innehåll med bland annat ett politiskt krav på att TV ska
uppfostra oss alla till goda medborgare: ”programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundideer och principen om alla människors
lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”. Det låter ju fint på ett alldeles lagom sätt men
lagen gäller också TV4 och kräver således inte i sig ett
”public service” företag. Om vi kan ställa krav på vad
den privata TV:n ska innehålla är det ju ett argument
för att licenstvånget kan avskaffas.
ALLT ÄR REGLERAT
Våld, porr, reklam och korrektheten, ja i alla fall hur
man rättar inkorrekta uppgifter regleras i samma lag.
Opartiska ska programmen också vara. Opartiskheten
ska ju dock hållas inom ramen för portalkravet att programmen ska präglas av den svenska modellens anda
och grundide.
Vidare har EU gett direktiv bland annat om att mer än
hälften av sändningstiden ska upptas av program som
producerats i Europa. Vi får dock inte bli för europeiska
eller i alla fall inte för icke-svenska: ”TV-sändningar enligt
första stycket och ljudradiosändningar som sker med stöd
lSvensk Tidskritt l2oo1,nr 1lm
ro
’”O
Q)
~
av tillständ av regeringen skall, om det inte finns särskilda skäl mot det, i betydande omfattning innehälla program pä svenska språket, program med svenska artister
och verk av svenska upphovsmän.” Samtidigt som europeiska politiker bemödar sig om att försöka skydda de
nationella språken och kulturen inom den egna nationen försöker SVT: s underlätta för utlandssvenskar att
kunna fortsätta att se SVT också utomlands.
Skulle inte lagen följas sä finns granskningsnämnden.
SVT förklarar själva på sin hemsida att public service
är ”en enkel men demokratiskt genial ide”. Public service
definieras där som en oberoende och självständig television (eller radio), helt utan kommersiella, politiska eller
andra intressen. Intresselös TV låter väl intressant?
I årsrapporten för 1999 delas utbudet in i fem olika
programomräden: fakta, nyheter, fiktion/långfilm, nöje
och sport. Fakta står för en stor del av programtiden där
mer än hälften av timmarna är repriser. Faktaprogram är
också relativt billiga att producera. Fiktion/längfilm och
nöje har högre kostnader men också tittare i förhällande till hur mänga timmar som visas. Sportens kostnader och sändningstider varierar relativt mycket frän är till
är beroende pä vad som händer i sportens värld.
Totalt har SVT: s andel av det dagliga TV tittandet
sjunkit sedan konkurrens uppstått. Frän naturliga 100
procent av tittarnas TV-tid är man nu nere i 50 procent
trots oändligt mycket större resurser än konkurrenterna.
60 minuter per dag är vad licensbetalaren utnyttjar SVT.
Allt flera skaffar sig därtill andra alternativa media, som
Internetuppkoppling.
Ungdomar mellan 15 och 24 är den åldersgrupp som
tittar minst pä TV. I Publicservice-uppföljningen 1999
konstateras att utbudet riktat mot barn och ungdomar
ökat. ”En sammanhängande tid 18.00-20.00 har etablerats i SVT utan beröringspunkt med nyhetsprogram.”
Inställningen visar pä den typ av milt överseende med
publiken som den statliga televisionen häller sig med.
Inte vill väl unga se pä nyheter och sänt för vuxna!
SKOJ J HANOI
En hel generation har i vuxen ålder vänt sig mot att de
tvingades se det uppfostrande Vilse i pannkakan. Också
idag visas program som ”Skoj i Hanoi”. Annat som visas
under denna sammanhängande tid utan ”beröringspunkt med nyhetsprogram” är ”S Club 7 i Los Angeles”
som går i 13 delar varav det femte handlar om något sä
djupt som att ”Paul träffar en ny flickvän som är nyhetsuppläsare”. Förmodligen är det så att just den åldersgruppen inte ser lika mycket på TV som andra eftersom
det är just de som är de mest upproriska och minst
intresserade av att bli uppfostrade. Många av syftena
med det som SVT tillhandahäller skulle fä vilken tonå-
ring som helst att vända i dörren.
Em lSvensk Tidskrift jzoo1, nr 1 l
En rad förklaringar ges nämligen till vad SVT ska ge
för licensen. Till att börja medsäska public service TV
ge ”människor kunskap, insikter och stimulans att delta
som engagerade och ansvarstagande medborgare i den
demokratiska processen”.
Det anses också viktigt att SVT på ”mänga olika
områden pä ett lustfyllt sätt medverkar i folkbildningen
i vid bemärkelse.”
Formuleringen ”Ett särskilt ansvar för svenska språ-
ket och den svenska kulturen samtidigt som det moderna multietniska och multikulturella Sverige speglas” är
väl eftergiften till de europeiska försöken att lagstiftningsvägen skydda språken inom EU.
Viktigt är också att vi får ”underhållning som prä-
glas av mervärden där stundens förströelse inte är det
enda syftet”.
Att public service inte är bara är TV i allmänhetens
tjänst märks av formuleringen ”ansvar för särskilda
publikgrupper som i den kommersiella televisionen ställs
utanför”.
Slutligen sägs att ”sammansättningen av utbudet och
tilltalet vänder sig till hela befolkningen” .
NYHETER VIA CNN OCH TV 4
Det är fina ord. Men vad är det dä som rent faktiskt sänds
i SVT som är så viktig att det måste lagskyddas. Nyheter
kan vi idag fä via CNN, Sky News och BBC liksom mera
svenska varianter i TV4 och TV3. För att inte tala om
att nyheterna idag är snabbare pä Internet och mera
djuplodande i tidningar – både i sädana som vi får gratis och de som ännu kostar.
Sport kan man titta pä via flera andra kanaler, för att
inte tala om alla de underhällningsprogram som kabelkanalerna erbjuder. Och kanalernas stora succee de
senaste åren där licenspengarna används för handgripliga
instruktioner och uppmuntran till mobbning i Robinson
känns svåra att förena med syftet att ”på ett lustfyllt sätt
medverka(r) i folkbildningen i vid bemärkelse.” eller
”som präglas av mervärden där stundens förströelse inte
är det enda syftet”.
Söndagar är den mest seriösa dagen i SVT. Då kan
vi se Packat och Klart, kulturprogrammet Röda rummet
och den naturintressade kan titta pä Mitt i Naturen.
Söndagar är därmed den dag i veckan som SVT har
samma sorts program som de privata alternativen Discovery, K-World, National Geographic och TV6.
TORPED
Tisdagens den 6 februari visar TV2 programmet Torped som
sägs vara min ”muskulära rättshjälp” i en ond värld. Vid en
första titt kan man ju få intrycket att detta UR-program
sponsras av HellsAngels eller något företag från Sicilien. Vid
närmare kontroll visar det sig att det är LO som finansierat.
I TV1 ger Trafikmagasinet bilindustrin reklam och
Voxpop ger musikindustrin en skjuts. Allt på bästa sändningstid. Tvåan kör därutöver 2 timmar om sexmissbruk och frågor som rör sex har ju aldrig varit någon
stor säljare så det måste nog finansieras via licensen.
Tablån de andra dagarna går i samma stil. Det är
omöjligt att förstå SVT:s särart. Samtidigt som STV1
sänder ”Dokument inifrån: Eurokraterna” som handlar
om att EU: s byråkrati är mycket värre än vi kan tänka
oss, sänder TV4 granskningsmagasinet Kalla fakta. Men
antagligen ger Spin City, en komedi om borgmästaren i
New York, och går på 5: an djupare insikt om livet i samhällets tjänst. För den politiskt intresserade sänder dessutom TV8 samtidigt O som i Ortmark där Åke Ortmark
intervjuar makthavare.
Men SVT använder också licenspengarna i en intensiv satsning på Internet. Deras hemsidor tillhör de mest
besökta i Sverige om man får tro Publicserviceuppföljningen 1999. satsningen har gjorts parallellt med TV
verksamheten sedan 1996.
SAMMA VILLKOR SOM ANDRA
I Publicserviceuppföljningen 1999 skriver man också:
”Sveriges Television har i andra sammanhang understrukit att sär- och detaljreglering av företagets verksamhet inte bör bli aktuellt. Sveriges Television måste få
Svensk Tidskrift
Har du missat något nummer
av Svensk Tidskrift?
Vi har en begränsad upplaga av de tre senaste
årens utgivning (förutom nummer 4/1997) som
vi säljer billigt.
För enstaka nummer betalar du 20 kronor.
Vill du köpa utgivningen för ett helt år tar vi
100 kronor, och för två år 150 kronor. För 70
kronor får du också en inbindningspärm.
Skriv, ring eller faxa in din beställning. Adress och
telefonnummer finns i tidskriftens innehålssförteckning. Det går naturligtvis också bra att skicka
e-post till prenumeration@svensktidskrift.se.
Journalistik som inte dör
arbeta på samma villkor som andra företag, i konkurrens med dessa och med samma finansieringsformer.”
En granskning av hur företagets pengar används på
olika programformer, av tablåerna och den konkurrerande mediaverkligheten ställer just detta resonemang i fokus.
Public service- kan man tycka- borde visa något som
annars inte skulle visas, tillföra något som annars inte skulle komma till stånd. Och detta borde vara av oskattbart
värde som oundgängligen måste finnas i ett samhälle.
Om det vore så viktigt borde det naturligtvis finansieras av alla medborgare, via skatten, inte av dem som
har TV-apparat enbart. Är det ett allmänt intresse borde
det betalas av det allmänna. Licensfinansieringen är helt
obsolet och finns mest kvar av slentrian. När det finns
andra program än de licensfinansierade att titta på och
när TV-apparaten kan användas till så mycket annat än
att ta emot etersänd TV har licensen överlevt sig själv.
Men det TV-företag som kostar det svenska folket
3,5 miljarder kronor varje år tillför inte något som inte
annars skulle visas. skattefinansiering är därmed inte
heller motiverad. ”Samma villkor” kräver företaget själv.
Och då finns det två rimliga vägar att gå för att vi
skall slippa Parasit-TV: Sälj eller lägg ned.
Kajsa Wilhelmsson (kajsa.wilhelmsson@moderat.se)
arbetar för ett multinationellt amerikanskt företag
Tror du att ideer
spelar roll?
Då är det säkrast att du börjar prenumerera på
Svensk Tidskrift.
Vi ger dig inblick i samhällets idedebatt, en kvalificerad samtidsanalys och politisk journalistik.
Vår ide är enkel. Vi tror att människan spelar roll!
Vår åsikt är enklare. Vi tror på ett friare och
civilare Sverige!
S kT.d k”fl Prenumeration: 345 kr.
Vens l S rl Studentpris: 100 kr.
Tidskriften utkommer med sex nummer årligen.
Sätt in pengarna på post- eller bankgiro med namn
och adress påtalongen. Eller skicka ett e-post till:
prenumeration@svensktidskrift.se.
Postgiro: 727 44-6. Bankgiro: 575-7620.
lSvensk Tidskrift l2oo1,nr 1lEPJ
l av Kajsa Wilhelmsson
SVT använder varje år 3,5 miljarder för att visa TV-program som
inte tillför något som inte annars skulle visas. I huvudsak gratis för tittarna.
Kan man kalla mobbnings-TV för särskilt allmännyttig?
Måste Skoj i Hanoi och Parasit-TV tvångsfinansieras?
I
TV TABLÅN FÖR FREDAGEN den 2 februari återfinns Parasit-TV, som är ett hyllningsprogram till
SVT. Hyllar ingen annan en så får man hylla själv.
Parasit-TV återkommer varje vecka. Det innehåller kärleksfulla besök av den egna kanalens programledare. Programmen som den 2 februari hyllas är
bland annat Helgmålsbön, Dagens Visa och det i omröstningar och andra demokratiska finesser uppfostrande
programmet Robinson. Det känns som om TV4 samma
fredagskväll gör en bättre samhällstjänst med Gudrun
Schyman som gäst i pratshowen ”Sen kväll med Luuk”.
Sändningstid
Tyvärr begränsas inte parasiterandet till trettio minuter en gång i veckan med ett par repriser. Den som är
fattig idag kan få gratis tidningar utgivna av kapitalisten Stenbeck men den som vill ha TV-apparat tvingas
betala TV-avgift för ett så kallat ”brett utbud” av sändningar i den statliga televisionen oavsett om man vill se
Parasit-TV eller inte.
Public servicetelevisionen startade i Sverige den 4 september 1956, i en annan tid. Om den någon gång har haft
berättigande gäller det i alla fall inte längre. Det är hög
tid att avveckla Public service-TV. Det är poänglöst och
Timmar
2500- D Förstasändningar Repriser
2000-
1500-
,……….;:=~
1000 –~~=:t
500-~~=:fl
Fakta
mlSvensk Tidskrift j2oo1, nr 1 l
Nyheter Fiktion/långfilm Musik Nöje Sport Service
(hallå, trailers)
onödigt med obligatoriska TV kanaler i en tid då vi översköljs av alltmer kvalificerad information och ett alltmer
diversifierat nöjesutbud. En medveten och kritisk samhällsmedborgare håller inte tillgodo med en enda informationskälla. En vuxen person vill välja sina nöjen själv.
Blotta tanken att SVT skulle kunna tillgodose alla svenskars intressen och behov är löjlig. Eller att sändningarna
skulle motsvara någon sorts demokratisk samhällsnytta.
Likväl är vi från den dag vi skaffar oss tv-apparat skyldiga att betala vår licens till den svenska statstelevisionen.
LICENSJAKTEN
Avgiftsskyldigheten regleras i Lag (1989:41) om TVavgift. I paragraf l står det att läsa att ”Den som innehar
timmar om året. Ökningen består dock i princip endast
av flera repriser. Av de 9 448 programtimmar som sändes 1999 var 3 734, det vill säga nästan 40 procent, repriser. Om man räknar bort nyhetssändningarna, som av
naturliga skäl inte repriseras, är mer än hälften av sändningstiden repriser.
Vad innehåller då dessa timmar? På bästa sändningstid mellan klockan 18 och 23 blir det inte så mycket repriser utan ”stor mångfald och bredd i utbudet”,
”olika publikgruppers behov och intressen ska tillgodo
ses’: Och ”utbudet ska vara en angelägenhet för alla’: Detta
är naturligtvis motsägelser och omöjligheter. Eftersom
82 o/o av folket tittar på SVT en vanlig kväll inser man lätt
att bredden måste vara enorm, intill meningslöshet. I de
en TV-mottagare skall betala TVavgift för mottagaren till Radiotjänst
i Kiruna Aktiebolag”. 7: e paragrafen
reglerar vidare att avgiften ska vara l
668 kronor för ett år och att den
skall betalas i fyra poster om 417
kronor. Lagen reglerar också hur
själva betalningen ska gå till: ”Varje
post avser en avgiftsperiod om tre
månader och skall betalas senast sista
vardagen före avgiftsperiodens början. För innehav av TV-mottagare
under tiden före den första avgifts- ”Om man räknar bort
flesta familjer behövs mer än en TV
för att man inte kan komma överens
om vad man skall titta på och det är
bara licensbetalningen som blir ”en
angelägenhet för alla”.
nyhetssändningarna,
som av naturliga skäl Men Radio- och TV-lagen (1996:
844) reglerar innehållet inte bara
för SVT utan för ”alla sändningar
av ljudradio- och TV-program som
är riktade till allmänheten och
avsedda att tas emot med tekniska
hjälpmedel. En sändning anses riktad till allmänheten endast om den
inte repriseras, är mer än
hälften av sändningstiden repriser. ”
perioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden.”
Visst känns det på ett Orwellskt sätt som ett modernt
sätt att komma överens med kunden?
Svensken brukar ju vara pragmatisk och strunta i
dumma lagar. Det har staten också insett och tvingar TV
uthyrare att bli angivare i den ovan nämnda lagens 8: e
paragraf. Om vi trots detta inte betalar föranstaltar lagen
om den så kallade pejlingen där Radiotjänst i Kiruna
Aktiebolag med teknikens hjälp och sitt kundregister
samkört med SPARs adressregister får försöka detektera
om vi har TV trots att vi inte betalar någon avgift. Fast
i anständighetens namn måste pejlingen förhandsannonseras via SVT.
Allt detta ger givetvis rätt stora intäkter. 1999 var de
totala intäkterna för SVT 3 495 000 000 kronor. Av dessa
3,5 miljarder betalade TV4 knappt 20 procent eller 452
626 000 kronor i koncessionsavgift.
REPRISERNA ÖKAR
De båda SVT-kanalernas sändningskostnader före bokslutsdispositioner och skatt var 312 000 kr per timme.
Vid en första titt på siffrorna i årsredovisningen verkar
SVT bli allt mera kostnadseffektivt. Kostnaden per producerad programtimme ökar bara marginellt och därtill har sändningarna ökat under 90 talet med hela 2 800
samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för vem
som helst som vill ta emot den.”
I samma lags 6: e kapitel regleras sändningarnas innehåll med bland annat ett politiskt krav på att TV ska
uppfostra oss alla till goda medborgare: ”programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundideer och principen om alla människors
lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”. Det låter ju fint på ett alldeles lagom sätt men
lagen gäller också TV4 och kräver således inte i sig ett
”public service” företag. Om vi kan ställa krav på vad
den privata TV:n ska innehålla är det ju ett argument
för att licenstvånget kan avskaffas.
ALLT ÄR REGLERAT
Våld, porr, reklam och korrektheten, ja i alla fall hur
man rättar inkorrekta uppgifter regleras i samma lag.
Opartiska ska programmen också vara. Opartiskheten
ska ju dock hållas inom ramen för portalkravet att programmen ska präglas av den svenska modellens anda
och grundide.
Vidare har EU gett direktiv bland annat om att mer än
hälften av sändningstiden ska upptas av program som
producerats i Europa. Vi får dock inte bli för europeiska
eller i alla fall inte för icke-svenska: ”TV-sändningar enligt
första stycket och ljudradiosändningar som sker med stöd
lSvensk Tidskritt l2oo1,nr 1lm
ro
’”O
Q)
~
av tillständ av regeringen skall, om det inte finns särskilda skäl mot det, i betydande omfattning innehälla program pä svenska språket, program med svenska artister
och verk av svenska upphovsmän.” Samtidigt som europeiska politiker bemödar sig om att försöka skydda de
nationella språken och kulturen inom den egna nationen försöker SVT: s underlätta för utlandssvenskar att
kunna fortsätta att se SVT också utomlands.
Skulle inte lagen följas sä finns granskningsnämnden.
SVT förklarar själva på sin hemsida att public service
är ”en enkel men demokratiskt genial ide”. Public service
definieras där som en oberoende och självständig television (eller radio), helt utan kommersiella, politiska eller
andra intressen. Intresselös TV låter väl intressant?
I årsrapporten för 1999 delas utbudet in i fem olika
programomräden: fakta, nyheter, fiktion/långfilm, nöje
och sport. Fakta står för en stor del av programtiden där
mer än hälften av timmarna är repriser. Faktaprogram är
också relativt billiga att producera. Fiktion/längfilm och
nöje har högre kostnader men också tittare i förhällande till hur mänga timmar som visas. Sportens kostnader och sändningstider varierar relativt mycket frän är till
är beroende pä vad som händer i sportens värld.
Totalt har SVT: s andel av det dagliga TV tittandet
sjunkit sedan konkurrens uppstått. Frän naturliga 100
procent av tittarnas TV-tid är man nu nere i 50 procent
trots oändligt mycket större resurser än konkurrenterna.
60 minuter per dag är vad licensbetalaren utnyttjar SVT.
Allt flera skaffar sig därtill andra alternativa media, som
Internetuppkoppling.
Ungdomar mellan 15 och 24 är den åldersgrupp som
tittar minst pä TV. I Publicservice-uppföljningen 1999
konstateras att utbudet riktat mot barn och ungdomar
ökat. ”En sammanhängande tid 18.00-20.00 har etablerats i SVT utan beröringspunkt med nyhetsprogram.”
Inställningen visar pä den typ av milt överseende med
publiken som den statliga televisionen häller sig med.
Inte vill väl unga se pä nyheter och sänt för vuxna!
SKOJ J HANOI
En hel generation har i vuxen ålder vänt sig mot att de
tvingades se det uppfostrande Vilse i pannkakan. Också
idag visas program som ”Skoj i Hanoi”. Annat som visas
under denna sammanhängande tid utan ”beröringspunkt med nyhetsprogram” är ”S Club 7 i Los Angeles”
som går i 13 delar varav det femte handlar om något sä
djupt som att ”Paul träffar en ny flickvän som är nyhetsuppläsare”. Förmodligen är det så att just den åldersgruppen inte ser lika mycket på TV som andra eftersom
det är just de som är de mest upproriska och minst
intresserade av att bli uppfostrade. Många av syftena
med det som SVT tillhandahäller skulle fä vilken tonå-
ring som helst att vända i dörren.
Em lSvensk Tidskrift jzoo1, nr 1 l
En rad förklaringar ges nämligen till vad SVT ska ge
för licensen. Till att börja medsäska public service TV
ge ”människor kunskap, insikter och stimulans att delta
som engagerade och ansvarstagande medborgare i den
demokratiska processen”.
Det anses också viktigt att SVT på ”mänga olika
områden pä ett lustfyllt sätt medverkar i folkbildningen
i vid bemärkelse.”
Formuleringen ”Ett särskilt ansvar för svenska språ-
ket och den svenska kulturen samtidigt som det moderna multietniska och multikulturella Sverige speglas” är
väl eftergiften till de europeiska försöken att lagstiftningsvägen skydda språken inom EU.
Viktigt är också att vi får ”underhållning som prä-
glas av mervärden där stundens förströelse inte är det
enda syftet”.
Att public service inte är bara är TV i allmänhetens
tjänst märks av formuleringen ”ansvar för särskilda
publikgrupper som i den kommersiella televisionen ställs
utanför”.
Slutligen sägs att ”sammansättningen av utbudet och
tilltalet vänder sig till hela befolkningen” .
NYHETER VIA CNN OCH TV 4
Det är fina ord. Men vad är det dä som rent faktiskt sänds
i SVT som är så viktig att det måste lagskyddas. Nyheter
kan vi idag fä via CNN, Sky News och BBC liksom mera
svenska varianter i TV4 och TV3. För att inte tala om
att nyheterna idag är snabbare pä Internet och mera
djuplodande i tidningar – både i sädana som vi får gratis och de som ännu kostar.
Sport kan man titta pä via flera andra kanaler, för att
inte tala om alla de underhällningsprogram som kabelkanalerna erbjuder. Och kanalernas stora succee de
senaste åren där licenspengarna används för handgripliga
instruktioner och uppmuntran till mobbning i Robinson
känns svåra att förena med syftet att ”på ett lustfyllt sätt
medverka(r) i folkbildningen i vid bemärkelse.” eller
”som präglas av mervärden där stundens förströelse inte
är det enda syftet”.
Söndagar är den mest seriösa dagen i SVT. Då kan
vi se Packat och Klart, kulturprogrammet Röda rummet
och den naturintressade kan titta pä Mitt i Naturen.
Söndagar är därmed den dag i veckan som SVT har
samma sorts program som de privata alternativen Discovery, K-World, National Geographic och TV6.
TORPED
Tisdagens den 6 februari visar TV2 programmet Torped som
sägs vara min ”muskulära rättshjälp” i en ond värld. Vid en
första titt kan man ju få intrycket att detta UR-program
sponsras av HellsAngels eller något företag från Sicilien. Vid
närmare kontroll visar det sig att det är LO som finansierat.
I TV1 ger Trafikmagasinet bilindustrin reklam och
Voxpop ger musikindustrin en skjuts. Allt på bästa sändningstid. Tvåan kör därutöver 2 timmar om sexmissbruk och frågor som rör sex har ju aldrig varit någon
stor säljare så det måste nog finansieras via licensen.
Tablån de andra dagarna går i samma stil. Det är
omöjligt att förstå SVT:s särart. Samtidigt som STV1
sänder ”Dokument inifrån: Eurokraterna” som handlar
om att EU: s byråkrati är mycket värre än vi kan tänka
oss, sänder TV4 granskningsmagasinet Kalla fakta. Men
antagligen ger Spin City, en komedi om borgmästaren i
New York, och går på 5: an djupare insikt om livet i samhällets tjänst. För den politiskt intresserade sänder dessutom TV8 samtidigt O som i Ortmark där Åke Ortmark
intervjuar makthavare.
Men SVT använder också licenspengarna i en intensiv satsning på Internet. Deras hemsidor tillhör de mest
besökta i Sverige om man får tro Publicserviceuppföljningen 1999. satsningen har gjorts parallellt med TV
verksamheten sedan 1996.
SAMMA VILLKOR SOM ANDRA
I Publicserviceuppföljningen 1999 skriver man också:
”Sveriges Television har i andra sammanhang understrukit att sär- och detaljreglering av företagets verksamhet inte bör bli aktuellt. Sveriges Television måste få
Svensk Tidskrift
Har du missat något nummer
av Svensk Tidskrift?
Vi har en begränsad upplaga av de tre senaste
årens utgivning (förutom nummer 4/1997) som
vi säljer billigt.
För enstaka nummer betalar du 20 kronor.
Vill du köpa utgivningen för ett helt år tar vi
100 kronor, och för två år 150 kronor. För 70
kronor får du också en inbindningspärm.
Skriv, ring eller faxa in din beställning. Adress och
telefonnummer finns i tidskriftens innehålssförteckning. Det går naturligtvis också bra att skicka
e-post till prenumeration@svensktidskrift.se.
Journalistik som inte dör
arbeta på samma villkor som andra företag, i konkurrens med dessa och med samma finansieringsformer.”
En granskning av hur företagets pengar används på
olika programformer, av tablåerna och den konkurrerande mediaverkligheten ställer just detta resonemang i fokus.
Public service- kan man tycka- borde visa något som
annars inte skulle visas, tillföra något som annars inte skulle komma till stånd. Och detta borde vara av oskattbart
värde som oundgängligen måste finnas i ett samhälle.
Om det vore så viktigt borde det naturligtvis finansieras av alla medborgare, via skatten, inte av dem som
har TV-apparat enbart. Är det ett allmänt intresse borde
det betalas av det allmänna. Licensfinansieringen är helt
obsolet och finns mest kvar av slentrian. När det finns
andra program än de licensfinansierade att titta på och
när TV-apparaten kan användas till så mycket annat än
att ta emot etersänd TV har licensen överlevt sig själv.
Men det TV-företag som kostar det svenska folket
3,5 miljarder kronor varje år tillför inte något som inte
annars skulle visas. skattefinansiering är därmed inte
heller motiverad. ”Samma villkor” kräver företaget själv.
Och då finns det två rimliga vägar att gå för att vi
skall slippa Parasit-TV: Sälj eller lägg ned.
Kajsa Wilhelmsson (kajsa.wilhelmsson@moderat.se)
arbetar för ett multinationellt amerikanskt företag
Tror du att ideer
spelar roll?
Då är det säkrast att du börjar prenumerera på
Svensk Tidskrift.
Vi ger dig inblick i samhällets idedebatt, en kvalificerad samtidsanalys och politisk journalistik.
Vår ide är enkel. Vi tror att människan spelar roll!
Vår åsikt är enklare. Vi tror på ett friare och
civilare Sverige!
S kT.d k”fl Prenumeration: 345 kr.
Vens l S rl Studentpris: 100 kr.
Tidskriften utkommer med sex nummer årligen.
Sätt in pengarna på post- eller bankgiro med namn
och adress påtalongen. Eller skicka ett e-post till:
prenumeration@svensktidskrift.se.
Postgiro: 727 44-6. Bankgiro: 575-7620.
lSvensk Tidskrift l2oo1,nr 1lEPJ