Carl Johan Ljungberg; Staden som gemenskap
2000
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
KOMMUNALISM Frug ger fler råd för att bryta upp
dagens lamslagna städer. Dessas service kan avsiktligt användas för att
integrera människor. Kommunala
tjänster bör t ex inte som nu bara få
tas i anspråk av de ”bofasta”, en term
som i dagens rörliga värld blir alltmera fiktiv. Tjänsterna bör vara till
också för dem som långpendlar eller
använder flera närorter, föreslår
Frug. Skattemedel bör i rimlig mån
få delas mellan en storstads kommuner.
staden som gemensl<ap
Av Carl Johan Ljungberg
O
M MAN TROR att det
är svårare att öka friheten för kommunerna, fräscha upp stadsmiljön och bekämpa
brott i Sverige än på andra håll ger
Harvardrättsvetaren Gerald E Frugs
bok City making. Building communities without building walls något att
tänka på.
Det Frug säger om Amerika är
delvis dystert. Där delas nu stora stä-
der upp längs ekonomiska, sociala
och etniska skiljelinjer. En förmögen
medelklass drar sig tillbaka till vissa
förorter, medan stadskärnorna och
mer nedgångna stadsdelar får hysa
fattiga och avvikande. Ökade klyftor
och försämrad gemenskap är dock
ingen naturlag, menar Frug. Det är
en trend som beror på att naiva makthavares reformprogram stängt många
medborgare ute från den gemenskap
som staden skulle kunna vara.
NYLIBERAL STADSSYN
De befogenheter som myndigheterna i USA:s städer har avgörs av den
statliga (och federala) makten, liksom av stränga allmänna regelverk
Den kringskurna makten präglar
såväl boende som skolor och kommunikationer. Det finns egentligen
inte så mycket en stad ”lagligt” kan
företa sig. Det den får göra, inverkar
i sin tur ofta negativt på gemenskapen, menar Frug.
Frug godtar inte den nyliberala
synen på städernas utveckling. Att
marknaden bör ta över fler av stä-
dernas uppgifter, den kommunala
makten inskränkas, har nyliberalerna menat. Likaså att städer skall öka
sin makt genom en vidgad skattebas,
d v s locka bra företag och förmögna
privatpersoner.
Frug ifrågasätter detta synsätt.
Han ser en stad som en medborgerlig, inte en rent ekonomisk, gemenskap. Staden måste äga stor generell
frihet. Den bör få fatta beslut som är
”gemenskapsbyggande”. Under
århundraden ansåg många att städer
mår väl av sådan frihet. Städerna
ansågs företräda olika invånargruppers intressen. De lydde i England
och USA under samma lagar som
företagen (the corporations). Härigenom kom städerna att blomstra.
Den moderna åsikten att städerna är
en del av, eller nära beroende
GRADERA RÖSTERNA
Många av USA:s förstäder isolerar
kvinnorna, och missgynnar individer utan bil. Städer som i öppna
boendeområden låter olika slags
människor och olika aktiviteter blandas kan öka livskvaliteten. Om man
av, statsmakten kom i bruk på
1800-talet och blev än vanligare med de progressiva reformerna i vår tid.
Men vad som skulle öka
Frug ser en stad som en
medborgerlig, inte en rent
ekonomisk, gemenskap.
rättvisan verkade snarare tvärtom. Idag är städerna i USA mer
legalt kringskurna än facket, kyrkan
och fria sammanslutningar och får
inte agera efter behov. Statliga tillstånd krävs för det mesta. Städer får
inte ens vidta åtgärder som effektivt
kan stävja våld och segregation,
menar Frug.Varje beslut av en stad
kan rivas upp av (del)staten. Rätten
för en stad att låna pengar är även
snäv. Istället måste städer påta sig
många obligatoriska, uniforma program som avses utjämna livsvillkoren. Dessa program passar inte självklart varje stads förutsättningar.
OFFENTLIG AKTÖR
USA:s städer borde nu renodlas, inte
bli mer privata utan snarare genuint
offentliga aktörer. Stärktes denna roll
kunde städerna lättare avhjälpa sina
problem, och ge fler chanser att
utvecklas. Städer behövde heller inte
spela ut varandra i tävlan om statliga favörer.
lät röstmetoder prövas, där man fördelar t ex fem röster på olika närområden, skulle mer rörlighet vinnas. Den röstande ”graderar” då sin
hemhörighet.
Genom att ifrågasätta flera av de
skolor som hittills angett tonen i
USA:s samhällsdebatt allt från klassiska socialdemokrater till kommunitärer känns Gerald Frugs bok frisk
och välkommen. På minussidan står
en viss vaghet. Tankarna skulle klart
vinna på att konkretiseras i nästa
bok.
Carl Johan Ljungberg (ebr265b
@tninet.se) är författare och konsult.
Författare: Gerald E Frug
Titel: City making. Building communities without building walls
Förlag: Princeton University Press,
1999
l
r-tr-t- ([)
……
OJ
r-tc
……
lSvensk Tidskrift l2ooo, nr 2-31 ~~
dagens lamslagna städer. Dessas service kan avsiktligt användas för att
integrera människor. Kommunala
tjänster bör t ex inte som nu bara få
tas i anspråk av de ”bofasta”, en term
som i dagens rörliga värld blir alltmera fiktiv. Tjänsterna bör vara till
också för dem som långpendlar eller
använder flera närorter, föreslår
Frug. Skattemedel bör i rimlig mån
få delas mellan en storstads kommuner.
staden som gemensl<ap
Av Carl Johan Ljungberg
O
M MAN TROR att det
är svårare att öka friheten för kommunerna, fräscha upp stadsmiljön och bekämpa
brott i Sverige än på andra håll ger
Harvardrättsvetaren Gerald E Frugs
bok City making. Building communities without building walls något att
tänka på.
Det Frug säger om Amerika är
delvis dystert. Där delas nu stora stä-
der upp längs ekonomiska, sociala
och etniska skiljelinjer. En förmögen
medelklass drar sig tillbaka till vissa
förorter, medan stadskärnorna och
mer nedgångna stadsdelar får hysa
fattiga och avvikande. Ökade klyftor
och försämrad gemenskap är dock
ingen naturlag, menar Frug. Det är
en trend som beror på att naiva makthavares reformprogram stängt många
medborgare ute från den gemenskap
som staden skulle kunna vara.
NYLIBERAL STADSSYN
De befogenheter som myndigheterna i USA:s städer har avgörs av den
statliga (och federala) makten, liksom av stränga allmänna regelverk
Den kringskurna makten präglar
såväl boende som skolor och kommunikationer. Det finns egentligen
inte så mycket en stad ”lagligt” kan
företa sig. Det den får göra, inverkar
i sin tur ofta negativt på gemenskapen, menar Frug.
Frug godtar inte den nyliberala
synen på städernas utveckling. Att
marknaden bör ta över fler av stä-
dernas uppgifter, den kommunala
makten inskränkas, har nyliberalerna menat. Likaså att städer skall öka
sin makt genom en vidgad skattebas,
d v s locka bra företag och förmögna
privatpersoner.
Frug ifrågasätter detta synsätt.
Han ser en stad som en medborgerlig, inte en rent ekonomisk, gemenskap. Staden måste äga stor generell
frihet. Den bör få fatta beslut som är
”gemenskapsbyggande”. Under
århundraden ansåg många att städer
mår väl av sådan frihet. Städerna
ansågs företräda olika invånargruppers intressen. De lydde i England
och USA under samma lagar som
företagen (the corporations). Härigenom kom städerna att blomstra.
Den moderna åsikten att städerna är
en del av, eller nära beroende
GRADERA RÖSTERNA
Många av USA:s förstäder isolerar
kvinnorna, och missgynnar individer utan bil. Städer som i öppna
boendeområden låter olika slags
människor och olika aktiviteter blandas kan öka livskvaliteten. Om man
av, statsmakten kom i bruk på
1800-talet och blev än vanligare med de progressiva reformerna i vår tid.
Men vad som skulle öka
Frug ser en stad som en
medborgerlig, inte en rent
ekonomisk, gemenskap.
rättvisan verkade snarare tvärtom. Idag är städerna i USA mer
legalt kringskurna än facket, kyrkan
och fria sammanslutningar och får
inte agera efter behov. Statliga tillstånd krävs för det mesta. Städer får
inte ens vidta åtgärder som effektivt
kan stävja våld och segregation,
menar Frug.Varje beslut av en stad
kan rivas upp av (del)staten. Rätten
för en stad att låna pengar är även
snäv. Istället måste städer påta sig
många obligatoriska, uniforma program som avses utjämna livsvillkoren. Dessa program passar inte självklart varje stads förutsättningar.
OFFENTLIG AKTÖR
USA:s städer borde nu renodlas, inte
bli mer privata utan snarare genuint
offentliga aktörer. Stärktes denna roll
kunde städerna lättare avhjälpa sina
problem, och ge fler chanser att
utvecklas. Städer behövde heller inte
spela ut varandra i tävlan om statliga favörer.
lät röstmetoder prövas, där man fördelar t ex fem röster på olika närområden, skulle mer rörlighet vinnas. Den röstande ”graderar” då sin
hemhörighet.
Genom att ifrågasätta flera av de
skolor som hittills angett tonen i
USA:s samhällsdebatt allt från klassiska socialdemokrater till kommunitärer känns Gerald Frugs bok frisk
och välkommen. På minussidan står
en viss vaghet. Tankarna skulle klart
vinna på att konkretiseras i nästa
bok.
Carl Johan Ljungberg (ebr265b
@tninet.se) är författare och konsult.
Författare: Gerald E Frug
Titel: City making. Building communities without building walls
Förlag: Princeton University Press,
1999
l
r-tr-t- ([)
……
OJ
r-tc
……
lSvensk Tidskrift l2ooo, nr 2-31 ~~