JanErik Larsson; Krönika


1999


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Janerik Larsson om USA OCH FACKFÖRENINGAR
S
NS Förlag har gett ut en bok somheter Krigetmot fackföreningarna. Boken handlar inte om detta. Bokens undertitel är ”En studie av
den amerikanska modellen”. Inte heller detta är ämne för boken, om man nu
inte sätter likhetstecken mellan ”den amerikanska modellen” och förhållandena för
de amerikanska fackföreningarna.
SNS Förlag har nog med titeln sökt skapa intresse för
en bok som trots den felaktiga etiketten är intressant.
Svante Nycander är en spännande skribent. I likhet
med många sådana vet man aldrig riktigt var man har
honom. I SNS-boken prövar Nycander
flera olika infallsvinklar och på sidan
105 suckar han:
”Amerikansk arbetsmarknad är
inte så fri som många tror. Att
den till stor del regleras av
delstaterna, var och en med
sina lagar och prejudikat, fördystrar tillvaron för företag
med verksamhet i flera stater. Bara i Kalifornien lär det
finnas 400 lagar om arbetslivet.
Att försöka beskriva den amerikanska modellen är att skjuta mot ett
rörligt mål, den är ständigt något annat
än vi nyss tyckte oss se.”
F
ÖR MIG ÄR ”den amerikanska modellen”
något betydligt vidare än regleringarna
på arbetsmarknaden. Kanske är det största
felet med ”den svenska modellen” att den så hårt
kopplats till just arbetsmarknadsparternas relationer.
Nyeanders bok är en ibland spännande, ibland tröttande vandring mellan Lesefriichte och besök i verkligheten. Det faktum att böcker om amerikanska
arbetsmarknadsrelationer skrivs av en liten grupp akademiker med starka vänsteråsikter gör att deras
beskrivningar inte är riktigt så tillförlitliga som Nyeander tycks tro. Men det värsta är att de blundar för helheten.
För mig är den amerikanska modellen den starka, fundamentala friheten i det amerikanska samhället. Det finns idiotiska lagar (som Nycander pekar på
i citatet ovan), både företag och människor kommer
då och då i kläm, men i huvudsak arbetar både företag och individ i ett rörligt, dynamiskt, flexibelt och
I!J lSvensk Tidskrift 11999, nr 2l
välståndsskapande system. skillnaden mot den ”svenska modellens” passiviserande inlåsningsmekanismer
är total.
Det har inte förts något krig mot de amerikanska
fackföreningarna men i likhet med alla andra försök
att skapa maktmonopol har också dessa fått sina törnar under decennierna. Hade medborgarna i större
utsträckning ställt upp skulle läget varit ett annat. I
längden är det ju politiken och valen som avgör.
OM NYCANDER OCH ANDRA vill förstå hur förfä-
rande ett perspektiv med större facklig makt i
USA är kan jag rekommendera sociologiprofessorn
Stanley Aronowitz bok From the ashes of the old –
American labor and America’sJuture (Houghton Mifflin, 1998). Aronowitz står den nye AFL- CIO-ordfö-
randen John Sweeney nära. Den amerikanska LOTCO-rörelsen har förflyttats långt till vänster; på
samma sätt som svenska LO håller på att röra sig från
SAP-sfären till vänsterpartiet.
Facket är på frammarsch i USA- inom den offentliga sektorn. Idag är det ca 15 o/o av arbetskraften som
är organiserad. Inom den privata sektorn är det färre
än lOo/o. När jag nyligen besökte USA läste jag nästan
dagligen om nya fackliga segrar inom offentlig sektor. Samtidigt finns det starka krafter som verkar för
en privatisering av större delar av denna; men vad
gäller sådana förändringar går det ofta betydligt långsammare i USA än vad det exempelvis gått i Sverige.
I ”goda tider” finns det givetvis alltid starka skäl att
inte förändra. Och det har nu varit goda tider i USA
under en unikt lång period, vilket inneburit ett svagare förändringstryck.
Sådant förändras och kanske kommer i en konjunktursvacka facket, isolationismen och protektionismen att stärkas i USA. Bäva månde då resten av
världen.
Janerik Larsson Oanerik.larsson@gsinfo.se) är förtattare
och VD för Gamla Stans Information AB.