Thomas Gür; Frizoner banar väg för systemskiftet


1998


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

FRIZONER BANAR VÄG..
FOR SYSTEMSKIFTET
THOMAS GUR
Visst kan frizoner beskrivas som halvmesyrer, som en del moderater gör.
Men man ska inte underskatta det pedagogiska värdet av att kunna visa upp lyckade exempel på
skattesänkningar och avregleringar av arbetsmarknaden.
I
diskussionen om ekonomiska
frizoner på kommunal nivå
har uppmärksamheten främst
koncentrerats på de förslag
som moderaterna i Botkyrka
lagt fram. Naturligt nog, eftersom frizonstanken delvis emanerar därifrån
och också hunnit längst vad avser
konkreta förslag. Tanken på en frizon i Botkyrka verkar nu dessutom
ha lyfts till moderat politik på riksnivå genom en partimotion från oktober 1996.
Baksidan av denna stora uppmärksamhet är att tanken på frizoner ses,
utan Botkyrkamoderaternas förskyllan skall det sägas, som ett ”invandrarpolitiskt” inlägg, p g a den höga
andelen invandrare i kommunen.
Men efter Botkyrkamoderaternas
initiativ har både andra moderater
och andra partier och organisationer
THOMAS GUR är ledarskribent i
Svenska Dagbladet.
lagt fram egna förslag till olika slags
kommunala frizoner.
Moderaterna i Österåker motionerade i maj förra året om att omvandla
skärgården till en ekonomisk frizon.
Förslag om att avskaffa fastighetsskatten och avreglera arbetsmarknaden
motiverades med att behöva göra det
möjligt för människor att bo kvar i
skärgården samt att många i skärgården för sin överlevnad måste ägna sig
åt mångsyssleri varför andelen egenföretagare är hög. Moderaterna i
Solna motiverade sitt förslag till ekonomisk frizon i kommunen med en
hänvisning till det kända (och delvis
minska boendekostnaderna framförs
avskaffad fastighetsskatt, privatiseringar av offentligägda bostäder eller
åtminstone självförvaltning.
Frågan om Stockholm som ekonomisk frizon har drivits såväl på kommunalpolitisk nivå som från enskilda
moderata riksdagsledamöter på
Stockholmsbänken. Samspelet mellan initiativ på lokal nivå som följs
upp av riksdagsmotioner ökar uppmärksamheten på de hämmande regleringar som de kommunala frizonerna är tänkta att ge undantag från.
Gemensamt LO-SAF-förslag
ökända) bostadsområdet Blåkulla Ett initiativ bortom partipolitiken har
med 4.000 boende, där 20 procent av varit ett förslag som socialdemohainvånarna uppbär socialbidrag och temas ledare i Göteborg, Göran
endast hälften i åldersgruppen 16-64 Johansson, presenterade i april förra
år har ett arbete. Även i Solnamode- året tillsammans med ordföranden för
raternas förslag lyfter man fram bo- LO-distriktet och regionchefer för
stadspolitiken genom att betona nöd- SAF. Förslaget, som formulerades
vändigbeten av friare hyressättning, som ett brev till Göran Persson, går
vilket skulle ge lägre hyror i Blåkulla ut på att ägare till småföretag med
än den nivå som bruksvärdesprincipen nu medför. Som andra sätt att
SVENSK TIDSKRIFT
högst tio anställda och som nyanställer skall ges rätt att göra avdrag mot
5
r
;l”
z
>
r
o
sm personliga inkomst motsvarande ligt och med omfattande statistikmas- kar ha bestämt sig i frågan.
den inkomstskatt som dessa nyanställda betalar på sin lön.
Systemet är visserligen krångligt
och det är osäkert hur många nya
jobb det skulle generera, men intressantare än det konkreta förslagets förtjänster eller tillkortakommanden är
den grundläggande ansatsen: Att socialdemokraterna och LO är med
och betonar ägandets roll och ägarens
intressen i samband med företagande.
Eller som det står i brevet till
Persson: ”Det är viktigt att till ägaren
av företaget skapa starka ekonomiska
incitament för att nyanställa.” Men
utmaningen av de socialdemokratiska
partidogmerna blev för stark för regeringen. skatteminister Thomas
Östros återkom till förslagsställarna i
ett brevsvar i januari i år – ett svar
som alltså tog hans stab åtta månader
att författa. Där avvisade Östros förslaget om skattelättnader, som han
dessutom kallade för ”subventioner”.
Kritik mot volymmål
Ett annat mildare förslag från socialdemokratiskt håll var Malmö stads
önskan i december 1996 om att göra
Skåne till en arbetsmarknadspolitisk
frizon ”med möjlighet att utveckla
nya lösningar och stödformer utan
begränsning av befintliga regelsystem
och åtgärdsformer”. Denna kritik av
nuvarande arbetsmarknadspolitiska
regleringar riktade sig bl a mot regeringens så kallade volymmål för den
öppna arbetslösheten, alltså att den
öppna arbetslösheten skall döljas med
så stora och billiga åtgärder som möj- 6
sage.
I slutet av januari i år meddelades
att regeringen Persson förberedde ett
förslag om arbetsmarknadspolitisk
frizon i Skåne och att den sittande
storstadsutredningens socialdemokratiska majoritet skulle lägga ett förslag
att utvidga detta experiment även till
storstäderna Göteborg och Stockholm. Hur borgerligheten i allmänhet och moderaterna i synnerhet reagerar på urvattnade förslag av detta
slag blir inte bara avgörande för vilken roll frågan om ekonomiska frizoner i kommunerna kommer att spela
i framtiden. Reaktionerna kommer
också att ha stor betydelse för diskussionen om förändringen av Sverige. I
de olika förslagen om frizoner finns
inbäddad möjligheten till stora pedagogiska vinster vad gäller argument
för avregleringar och skattesänkningar. Att en arbetsmarknadspolitisk frizon som inte tar sikte på regleringar
Som jag noterade inledningsvis
kom moderaterna i en partimotion i
oktober 1996 att ställa sig bakom
kravet på en frizon i Botkyrka och
ansåg dessutom att regeringen i diskussioner med andra kommuner
borde ”pröva andra lämpliga områ-
den för frizoner”.
Hela Sverige som frizon
Mot denna hemställan i en partimotion till riksdagen står den moderata
partistyrelsens yrkande om avslag på
Österåkern1oderaternas motion om
att partistämman i augusti i fjol skulle
ställa sig bakom förslaget om
Stockholms skärgård som ekonomisk
frizon. Partistyrelsen motiverade sitt
yrkande om avslag med att ”hela
Sverige bör utvecklas till en ’frizon’, i
bemärkelsen ett land med lägre skatter, fårre störande regleringar och
med ökade möjligheter för människor och företag att verka… Inriktpå arbetsmarknaden samtidigt är en ningen för Moderata Samlingspartiet
halvmesyr är det inte tu tal om.
Emellertid kan ur ett principiellt perspektiv även ekonomiska frizoner
med djupgående avregleringar beskrivas som halvmesyrer. Såväl folkpartiets Karin Pilsäter som
stockholmsmoderaternas förra förbundsordförande Agneta Rehnvall
har gett uttryck för kritik av detta
slag, genom att framhålla att om frizoner med avregleringar är bra borde
hela landet ta komma i åtnjutande av
sådana reformer. Det anmärkningsvärda i sammanhanget är ändå att
moderaternas partiledning inte verSVENSK TIDSKRIFT
bör vara att sträva efter en förnyelse
som omfattar hela landet.”
Denna inställning påminner inte lite om Internationalens versrader:
Nej, själva vilja vi ossfrälsa,
Och samfälld skall vår räddning bli.
Och tills den samfällda räddningen kan
bli av är inte enskild frälsning tillåten.
Riformemaljrizonema får vänta på revolutionen/systemskiftet.
Men vänsterns historia förtäljer oss
att i öppna demokratiska samhällen är
det inte revolutionärerna utan reformisterna som vunnit framgång.
V>
r
c
z
m
i”
z
>
r
o
V>
V>