Gustaf von Essen; Flyktingpolitik med humanism och realism
1997
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
skedde i samarbete med Timbro när
samtliga deltagare i nätverket fick
institutets sammanfattning av Ronald
Bailey’s The True State of the Planet
hem i brevlådan. Den skriften andas
inte direkt någon världsbild a’ la Det
Naturliga Steget, om vi uttrycker oss
försiktigt.
Nödvändig fördjupning
Däremot instämmer vi i Uvells
uppfattning att det behövs mer djup i
Moderata Ungdomsförbundets exområde. inför detta år har vi också
bestämt oss för att koncentrera det
fortsatta arbetet med miljöfrågor
kring fem ideteman: Ett antropocentriskt synsätt (människan och
hennes miljö i centrum), marknadsekonomi (äganderätter, prisbildning, informationsflöden), nl.änskliga fri- och rättigheter (individuell
frihet och demokrati), ett levande
och starkt civilt samhälle (personligt
ansvar i ·det lilla och nära) och slutligen framstegstro (teknisk utveckI den liberala miljörörelse som nu
växer sig starkare också i Sverige har
vi alla lite olika roller. Moderata
Ungdomsförbundet ser som sm
främsta uppgift att göra dessa
sammanhang begripliga främst för
ungdomar i gymnasieåldern. Vi kan
säkert bli mer nogräknade när vi
väljer exempel för att illustrera vårt
synsätt. Men som motprestation
skulle vi önska lite mer av äkta engagemang och empati i andra delar av
”rörelsen”.
tema opinionsbildning på miljöns ling, ekonomisk och mänsklig växt).
I
en artikel i SvT 6/96 säger sig
Thomas Idergard inte bli klok
på Moderata Samlingspartiets
invandrings- och flyktingpolitik. Han anser, något förenklat
kanske, att det är självklart att moderatema skall bejaka att människor vill
kormna hit och likt Karl-Oskar och
Christina, eller snarare Halima och
GUSTAF VON ESSEN är riksdagsledamot för moderatema i Uppsala
län.
GUSTAF VON ESSEN:
Flyktingpolitik med
humanism och realism
Hassan, söka sig en framtid i den
svenska obrutna myllan. Låt vara att
det först krävs en genomgripande
förändring bort från den nuvarande
välfärdsstaten. I avvaktan på att en
sådan förändring kommer till stånd
bör man avstå från att ”inskränka”
svensk asylrätt – vilket han påstår att
moderatema 1 riksdagen har medverkat till.
Jag anser inte att invandringspolitiken lämpar sig för enkel partipolitisk träta över blockgränsen.
Politiken bör ha en rejäl förankring
SVENSK TIDSKRIFT
både i riksdagen och också ute i landet bland människorna. Ju bredare
och djupare legitimitet politiken far
på detta område, desto mindre risk
för förenklade och populistiska budskap.
Den svenska migrationspolitiken
måste betraktas i ett hellietsperspektiv. Flyktingpolitiken är viktigare än
invandringspolitiken, sett i ett globalt
perspektiv. Ensamma kan Sverige
inte åstadkomma så mycket. Vårt
EV-medlemskap ger oss nya och
intressanta möjligheter att påverka.
41
Även aktiva insatser i andra internationella organ är av betydelse. Inte
minst stödet till UNHCR som är
FN:s flyktingorgan.
Det behövs en genomtänkt hållning när flyktingströmmar uppstår.
UNHCR har också formulerat en
sådan hållning. I massflyktssituationer blir det fråga om en kvantitativ
insats får att ge skydd i konfliktens
närområde. Alla har rätt till sitt
hemland. Återvändande är därfår ett
överordnat mål och skall genomfåras
så snart det är möjligt. Om ett sådant
inte kan ske kan överföringar ske till
tredje land ske, åtminstone tillfålligt.
Återvändarperspektivet
Sverige bör ha samma hållning och
aktivt bidra till att uppnå de mål som
världssamfundet funnit vara de relevanta. Därfår är det bra att det nu
finns ökad möjlighet att ge tillfalliga
uppehållstillstånd vid massflyktssituationer. Det är också bra att återvändarperspektivet nu lyfts fram på
ett tydligt sätt i den nya utlänningslagstiftningen.
Omvärlden har länge upplevt
Sverige som ett land vars regelsystem
varit oklart och givit möjligheter till
uppehållstillstånd även när asylskäl
fattats. Till denna pull-faktor kommer också en annan – nämligen
lockelsen att fa sin materiella trygghet
tillgodosedd av den svenska välfårdsstaten.
Den svenska invandringslagstiftningen måste grundas på humanitära
principer och internationella konventioner. Den måste också stå i
42
samklang 01ed den flyktingpolitik vi
vill medverka till på internationell
nivå. Skydd och återvändande är
nyckelorden. Vidare måste asylprocessen vara både rättssäker, snabb
och noggrann, vilket är en nog så svår
avvägning.
Orsakerna till en del invandrargruppers dåliga integration är många
och komplicerade. Kulturella, religiösa, etniska faktorer spelar roll.
Strukturella hinder i samhällsekonomin har betydelse. Integrationsproblem och svårigheter att fa jobb får
invandrargrupper finns dock även i
länder som är betydligt mer avreglerade än Sverige.
Nu tycks Thomas Idergard anse, att
det skall vara möjligt att fritt fa
invandra om man bara kan fårsölja
sig. Denna möjlighet föreligger redan
får över 350 miljoner människor
inom EU. Den fårändring som
Thomas Idergard fårordar berör så-
ledes främst människor från andra
delar av världen.
Alla invandrare kommer inte att bli
företagare eller att fa anställning. Inte
ens 1 ett samhälle där Thomas Idergard är statsminister. Men många
kommer att vilja fårsöka om gränserna öppnas. Vem avgör vilka som
skall fa chansen?
Även en ökad icke-flyktingrelaterad invandring kommer att ställa
krav på gemensamma resurser, vare
sig det gäller barnomsorg, skola eller
sjukvård. De som inte lyckas kan väl
knappas slängas ut ur landet eller leva
som andra klassens medborgare.
Thomas Idergard är skyldiga oss en
SVENSK TIDSKRIFT
konsekvensanalys av sina förslag. Jag
skulle vilja veta vilket samhälle han
egentligen vill ha. Jag måste erkänna
att jag inte delar hans radikalliberala
samhällssyn med dess, som jag upplever det, mycket tydliga fokusering
på dem som lyckas snarare än på dem
som misslyckas och på den fria
marknaden som den allena saliggörande.
Invandrarna själva liksom alla
övriga svenskar måste fa ett större ansvar får sin egen fårsöljning. Den
förda politiken leder till att människor, både invandrare och infödda
svenskar, görs beroende av bidrag
och annat samhällsstöd. En politik får
tillväxt och fåretagande är också
positiv får invandrare eftersom dynamik, mångfald och eget ansvarstagande ger fler jobb och därmed en
bättre tillvaro.
Fluffiga visioner
Moderaterna är ett stort parti och
innehåller olika åsikter och riktningar
i sakfrågor. De flesta i partiet tror jag
dock delar uppfattningen att det, när
det gäller invandringspolitiken, behövs humanism och realism snarare
än de något fluffiga visioner som jag
tycker Thomas Idergard ägnar sig åt.
Givetvis är ingenting statiskt och
utveckling sker under påverkan av
omvärldsfaktorer. Moderaternas programkommitte lägger i sinom tid
fårslag som skall debatteras i partiet.
Det skall bli spännande att se vilken
syntes av vision och amper verklighet
som kan åstadkommas inte minst på
migrationspolitikens område.
samtliga deltagare i nätverket fick
institutets sammanfattning av Ronald
Bailey’s The True State of the Planet
hem i brevlådan. Den skriften andas
inte direkt någon världsbild a’ la Det
Naturliga Steget, om vi uttrycker oss
försiktigt.
Nödvändig fördjupning
Däremot instämmer vi i Uvells
uppfattning att det behövs mer djup i
Moderata Ungdomsförbundets exområde. inför detta år har vi också
bestämt oss för att koncentrera det
fortsatta arbetet med miljöfrågor
kring fem ideteman: Ett antropocentriskt synsätt (människan och
hennes miljö i centrum), marknadsekonomi (äganderätter, prisbildning, informationsflöden), nl.änskliga fri- och rättigheter (individuell
frihet och demokrati), ett levande
och starkt civilt samhälle (personligt
ansvar i ·det lilla och nära) och slutligen framstegstro (teknisk utveckI den liberala miljörörelse som nu
växer sig starkare också i Sverige har
vi alla lite olika roller. Moderata
Ungdomsförbundet ser som sm
främsta uppgift att göra dessa
sammanhang begripliga främst för
ungdomar i gymnasieåldern. Vi kan
säkert bli mer nogräknade när vi
väljer exempel för att illustrera vårt
synsätt. Men som motprestation
skulle vi önska lite mer av äkta engagemang och empati i andra delar av
”rörelsen”.
tema opinionsbildning på miljöns ling, ekonomisk och mänsklig växt).
I
en artikel i SvT 6/96 säger sig
Thomas Idergard inte bli klok
på Moderata Samlingspartiets
invandrings- och flyktingpolitik. Han anser, något förenklat
kanske, att det är självklart att moderatema skall bejaka att människor vill
kormna hit och likt Karl-Oskar och
Christina, eller snarare Halima och
GUSTAF VON ESSEN är riksdagsledamot för moderatema i Uppsala
län.
GUSTAF VON ESSEN:
Flyktingpolitik med
humanism och realism
Hassan, söka sig en framtid i den
svenska obrutna myllan. Låt vara att
det först krävs en genomgripande
förändring bort från den nuvarande
välfärdsstaten. I avvaktan på att en
sådan förändring kommer till stånd
bör man avstå från att ”inskränka”
svensk asylrätt – vilket han påstår att
moderatema 1 riksdagen har medverkat till.
Jag anser inte att invandringspolitiken lämpar sig för enkel partipolitisk träta över blockgränsen.
Politiken bör ha en rejäl förankring
SVENSK TIDSKRIFT
både i riksdagen och också ute i landet bland människorna. Ju bredare
och djupare legitimitet politiken far
på detta område, desto mindre risk
för förenklade och populistiska budskap.
Den svenska migrationspolitiken
måste betraktas i ett hellietsperspektiv. Flyktingpolitiken är viktigare än
invandringspolitiken, sett i ett globalt
perspektiv. Ensamma kan Sverige
inte åstadkomma så mycket. Vårt
EV-medlemskap ger oss nya och
intressanta möjligheter att påverka.
41
Även aktiva insatser i andra internationella organ är av betydelse. Inte
minst stödet till UNHCR som är
FN:s flyktingorgan.
Det behövs en genomtänkt hållning när flyktingströmmar uppstår.
UNHCR har också formulerat en
sådan hållning. I massflyktssituationer blir det fråga om en kvantitativ
insats får att ge skydd i konfliktens
närområde. Alla har rätt till sitt
hemland. Återvändande är därfår ett
överordnat mål och skall genomfåras
så snart det är möjligt. Om ett sådant
inte kan ske kan överföringar ske till
tredje land ske, åtminstone tillfålligt.
Återvändarperspektivet
Sverige bör ha samma hållning och
aktivt bidra till att uppnå de mål som
världssamfundet funnit vara de relevanta. Därfår är det bra att det nu
finns ökad möjlighet att ge tillfalliga
uppehållstillstånd vid massflyktssituationer. Det är också bra att återvändarperspektivet nu lyfts fram på
ett tydligt sätt i den nya utlänningslagstiftningen.
Omvärlden har länge upplevt
Sverige som ett land vars regelsystem
varit oklart och givit möjligheter till
uppehållstillstånd även när asylskäl
fattats. Till denna pull-faktor kommer också en annan – nämligen
lockelsen att fa sin materiella trygghet
tillgodosedd av den svenska välfårdsstaten.
Den svenska invandringslagstiftningen måste grundas på humanitära
principer och internationella konventioner. Den måste också stå i
42
samklang 01ed den flyktingpolitik vi
vill medverka till på internationell
nivå. Skydd och återvändande är
nyckelorden. Vidare måste asylprocessen vara både rättssäker, snabb
och noggrann, vilket är en nog så svår
avvägning.
Orsakerna till en del invandrargruppers dåliga integration är många
och komplicerade. Kulturella, religiösa, etniska faktorer spelar roll.
Strukturella hinder i samhällsekonomin har betydelse. Integrationsproblem och svårigheter att fa jobb får
invandrargrupper finns dock även i
länder som är betydligt mer avreglerade än Sverige.
Nu tycks Thomas Idergard anse, att
det skall vara möjligt att fritt fa
invandra om man bara kan fårsölja
sig. Denna möjlighet föreligger redan
får över 350 miljoner människor
inom EU. Den fårändring som
Thomas Idergard fårordar berör så-
ledes främst människor från andra
delar av världen.
Alla invandrare kommer inte att bli
företagare eller att fa anställning. Inte
ens 1 ett samhälle där Thomas Idergard är statsminister. Men många
kommer att vilja fårsöka om gränserna öppnas. Vem avgör vilka som
skall fa chansen?
Även en ökad icke-flyktingrelaterad invandring kommer att ställa
krav på gemensamma resurser, vare
sig det gäller barnomsorg, skola eller
sjukvård. De som inte lyckas kan väl
knappas slängas ut ur landet eller leva
som andra klassens medborgare.
Thomas Idergard är skyldiga oss en
SVENSK TIDSKRIFT
konsekvensanalys av sina förslag. Jag
skulle vilja veta vilket samhälle han
egentligen vill ha. Jag måste erkänna
att jag inte delar hans radikalliberala
samhällssyn med dess, som jag upplever det, mycket tydliga fokusering
på dem som lyckas snarare än på dem
som misslyckas och på den fria
marknaden som den allena saliggörande.
Invandrarna själva liksom alla
övriga svenskar måste fa ett större ansvar får sin egen fårsöljning. Den
förda politiken leder till att människor, både invandrare och infödda
svenskar, görs beroende av bidrag
och annat samhällsstöd. En politik får
tillväxt och fåretagande är också
positiv får invandrare eftersom dynamik, mångfald och eget ansvarstagande ger fler jobb och därmed en
bättre tillvaro.
Fluffiga visioner
Moderaterna är ett stort parti och
innehåller olika åsikter och riktningar
i sakfrågor. De flesta i partiet tror jag
dock delar uppfattningen att det, när
det gäller invandringspolitiken, behövs humanism och realism snarare
än de något fluffiga visioner som jag
tycker Thomas Idergard ägnar sig åt.
Givetvis är ingenting statiskt och
utveckling sker under påverkan av
omvärldsfaktorer. Moderaternas programkommitte lägger i sinom tid
fårslag som skall debatteras i partiet.
Det skall bli spännande att se vilken
syntes av vision och amper verklighet
som kan åstadkommas inte minst på
migrationspolitikens område.