Margaretha af Ugglas; Utnyttja EU-medlemskapets möjligheter


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

UTNYTTJA ~U-MEDLEMSKAPETS
MOJLICHETER
MARGARETHA AF UGGLAS
Tvehågsenhet, tystnad och rwtav frånvaro kännetecknar den svenska regeringens agerande
i EU under det första halvåret. Kanske är det just däiför som nejsidans Margareta
Winbergframstår som den mest slipade BU-politikern av alla statsråden.
fter åtta månader av nytta av om vi själva agerar aktivt.
Esvenskt medlemskap i den ! Och viktigast av allt: det politiska
Europeiska Unionen är inflytande som vi nu flltt som en av
det bara en sak som egent- l EU:s 15 medlemsländer vid utformligen överraskar, och det är den svenska ningen av EU:s och Europas framtid är ju
långsamheten eller kanske till och med bara någonting värt om vi vet vad vi vill
oviljan att ta till vara medlemskapets for- och är beredda att utöva detta inflytande.
delar. Desto mer beklämmande är det då att
Medlemskapets kostnader känner vi främst i ledet av de forsagde svenske i
redan. Det är den ansenliga årliga betal- Bryssel återfinna vår socialdemokratiska
ningen till EU:s budget, och det är regering. Tvehågsenhet och tystnad eller
tvånget – ibland nog så besvärande – att rentav frånvaro är begrepp som karaktärianpassa det svenska regelverket till EU:s serar regeringens insatser.
gemensamma regler. Ironiskt är det att av alla statsråden så
Men fordelarna och möjligheterna då? är det nejsidans Margareta Winberg som
Det var dem som Sverige och det svenska bäst tycks ha begripit medlemskapets
samhället i vid bemärkelse skulle fl\ ta del möjligheter.
av från och med den 1 januari 1995. Av den svenska utrikespolitiska dådDem har vi bara böljat att skymta, och kraften som i socialdemokratiska händer
felet är i stor utsträckning vårt eget. så gärna manifesterar sig i FN- och tredje
De många möjligheter som erbjuds i världen-sanunanhang syns foga i Bryssel.
fonn av samarbetsnätverk, kompetens, Mest påtaglig är den socialdemokratiska
fonder och resurser – dem fl\r vi bara forsagdbeten både här hemma och i
Bryssel infor det som kanske är allra vikMARGARETHA AF UGGLAS är ledamot av europapar/amenfet.
tigast; det vill säga upploppet infor regeringskonferensen 1996.
232 SVENSK T!DSKRIFT

Förberedelsearbetet infor denna pågår nödvändiga frågan om en större
for fullt runt om i EU:s medlemsländer.
Ambitiösa rapporter och tankepapper
presenteras, såväl av regeringar närstå-
ende som fristående personer och institutioner. Den här gången skall inte misstagen från Maastricht upprepas tycks vara
den gemensamma inställningen.
Allmänheten skall kunna folja diskussionerna från böljan. Alla relevanta frågeställningar skall upp på bordet och analyseras och diskuteras. Den s.k. reflektionsgruppen som innehåller en nationell
representant från vaije medlemsland och
leds av Spaniens Europaminister l
Westendorp presenterar en forsta delrapport redan i september. Samarbetet med l
~~ro;:iaa~:~:::~~rs~~~å:e:sr!~:~:::~ l
gruppen och regelbundet avrapporterar
till parlamentet och dels genom att parlamentets institutionskonunitte anordnar
öppna utfrågningar. Till de senare är nu
representanter for de nationella parlamenten inbjudna.
Regeringskonferensen
Man behöver inte tro att regeringskonferensen 1996 kommer att medfora epokgörande forändringar i EU:s sätt att
arbeta for att samtidigt inse betydelsen av
denna konferens. Det är här grundreglerna infor Öst- och sydutvidgningen
kommer att läggas fast. Det är här de
nuvarande medlemsländernas vilja och
sammanhållning infor den stora potentiella medlemsutvidgningen från 15 till 27
medlemsländer kommer att prövas. Det
är här frågan om en fårenkling av EU:s
beslutsfattande måste lösas, liksom den
öppenhet från ministerrådets sida gentemot allmänhet och massmedia. Det är
här diskussioner måste tas om den oundvikliga frågan om hur 27 medlemsländer
skall kunna ena sig kring en gemensam
utrikespolitik.
För Sveriges del är EU:s östutvidgning
av stort nationellt intresse. Vår egen
säkerhet, vårt ekonomiska, sociala och
ekologiska framåtskridande kommer i
allra högsta grad att främjas om såväl de
baltiska republikerna som Polen och
övriga Centraleuropa blir EU-medlenunar. Östersjön är redan ett EDinnanhav och blir det i ännu högre grad
när de ovannämnda länderna blivit medlenunar i EU.
Bristande engagemang
slutsatsen är given; ett positivt resultat i
regeringskonferensen i for östutvidgningen viktiga hänseenden är av allra
största betydelse for Sverige. Sverige bör
därfor och kan säkert också spela en konstruktiv roll i dessa forhandlingar men
härfor krävs vilja, engagemang och fantasi vilket åtminstone for närvarande
verkar att lysa med sin frånvaro i regeringskretsen.
Många av de reformer som krävs for
att det nuvarande EU skall orka med en
östutvidgning ligger i linje med svenska
politiska positioner; det gäller refonnerings- och jordbrukspolitiken och regionalpolitiken i form av strukturfonder.
Hanteras inte dessa frågor rätt kan östutvidgningen ra konsekvenser for EU:s
budget som kan bli en tung börda också
for vårt eget numera finansiellt svaga
SVENSK TIDSKRIFT 233
land. Hanteras inte dessa frågor i tid,
d.v.s. under 1990-talet, kan östutvidgningen komma att fördröjas. Aterigen
skymtar möjligheten av ett svenskt pådrivande agerande om bara den politiska
viljan finnes. Vi bör också vara alldeles
klara över att Sveriges ställning inom EU
är en annan i dag när EU har 15 medlemsländer än när antalet har vuxit till 27.
Det är nu den nya medlemsstaten Sverige
bör sätta sig själv på kartan genom ett
tygad om att Finland skulle ra ett bättre
betyg än Sverige. Finland ser om sina
intressen men är samtidigt aktivt, positivt
och på hugget i sina kontakter med EU.
Just så behöver Sverige också agera.
Utnyttjar vi inte BU-medlemskapets
möjligheter då blir den svenska EUmalaisen en självuppfyllande profetia. Ser
vi bara problem och svårigheter då blir
det bara problem och svårigheter. Den
aktuella EMU-diskussionen är ett gott
aktivt och positivt agerande och visa att l exempel härpå.
vi är ett av de länder som vill forma Ur denna synvinkel är det alls icke likEuropas framtid.
Vitalt Spanien
Det tar naturligtvis tid for ett nytt medlemsland att utnyttja medlemskapets alla
möjligheter. Det tar tid for politiker och
ämbetsmän att lära sig att agera effektivt i l
europeiska sammanhang. Många aktörer
i Sverige måste informera sig om EUprogranunen och hur man använder sig
av dem. Men dådkraften kan variera och
entusiasmen likaså. Spanien t.ex. är känt i
Bryssel for den vitalitet med vilken den
nya spanska demokratin grep sig an medlemskapets alla möjligheter. Skulle man
fråga i Bryssel i dag hur de nya medlemsländerna sköter sig är jag ganska övergiltigt om vårt forsta Europaval skulle ra
ett sådant forlopp att antalet svenska
NEJ-sägare ökar i Europaparlamentet.
Ett sådant resultat konuner att noteras
och bidraga till att sprida uppfattningen
om Sverige som ett BU-negativt land.
Regeringen Bildt arbetade hårt for att
Sverige skulle klara forhandlingsskedet i
tid, så att vi kunde vara fullvärdiga medlemmar när forberedelsearbetet inför
regeringskonferensen 1996 drogs igång.
Nu är vi där. Låt oss då ta till vara vårt
inflytande och påverka den Europeiska
Unionens utveckling i den riktning vi
önskar och som är till gagn for vårt land
och for Europa i dess helhet.
234 SVENSK TIDSKRIFT