Ledare; Moderat eftertanke


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.


MODERAT EFTERTANKE
M
oderaterna har publicerat sin eftervalsanalys.
Den innehåller många
intressanta tankar om
valresultatet och moderaternas fortsatta
väg. Analysen presenteras och diskuteras
flitigt av Svensk Tidskrift.
Men ändå är nog eftervalsdebatten ett
större skäl till eftertanke än valresultatet.
Och den moderata eftertanken kan lämpsattes i förgrunden och politiska ideer
blev någonting underordnat formuleringar, image och marknadspositioneringen. Folkpartiet har aldrig återhämtat
sig och årets partiledarstrid, där ingen
pratat politik men alla haft åsikter om
mediabilden, visar att folkpartiet ännu
har att återuppfinna skapandet istället för
spelandet.
ligen börja med att dra sig till minnes vår Tillbaka på spåret
moderna historia. Moderaternas 60-tal var heller inte så
Politikens sakinnehåll
Folkpartiet var en gång Sveriges ledande
borgerliga parti. Det var inte för att Bertil
Ohlin var en svärmorsdröm (vilket
dagens ”analytiker” ibland tror) utan för
det att Bertil Ohlin behärskade politikens
sakinnehåll. Han kunde ekonomisk
politik som ingen annan, hade en stark
övertygelse om rätt och fel och därtill en
drivkraft efter politiskt skapande och ideutveckling. Det som kom därefter, med
Carl Tham som lysande symbol, relativiserade ideerna. Spelet och inte skapandet
upplyftande. Gösta Bagges och Jarl
Hjalmarssons högerparti förirrade sig in i
spelteorin. Namnbyte, utanverk och
”partiets positionering” relativt andra
partier blev de stora ämnena, alltmedan
det politiska självförtroendet sjönk och
kompassen irrade runt. Det var först när
moderata politiker, under Gösta
Bohmans ledning, började intressera sig
för politik och vad som är sunt, rätt och
riktigt politiskt, istället för att kvacka som
marknadsförare och grubbla över vad
som är smart, snyggt och listigt, som
moderaterna kom tillbaka på spåret.
SVENSK TIDSKRIFf s
L
Självklart är politisk pedagogik viktig och Bildts dominans.
även ideer behöver förpackningar. Men Den Sahliniserade politikern flyr poliutanverk utan innehåll leder obönhör- tikens ideer och ståndpunkter. Sådana
ligen till förflackning och förtorkning. gör sig inte i Jeopardy och frukostteve
Klädsel och karaktärsdrag
Fredrik Reinfeldt har ungmoderaterna
fatt en ordförande som inte läst och lärt
sin politiska historia. I intervjuer, tidningsartiklar och senast en liten pamflett
har han haft synpunkter. De har inte
handlat om vilken politik Sverige
behöver eller vilka frågor moderaterna
skall driva. Istället kan inläggen sorteras
under sökord som framtoning, bilden av
moderaterna, moderata företrädares
karaktärsdrag, egenskaper, klädsel eller
födelsedecennium.
Nu är väl varken Reinfeldt eller hans
skriverier särskilt intressanta, mer än som
utslag av ett fenomen som just nu solkar
ner svensk politik och gör att politiskt
intresserade känner sig hemlösa.
Utanverk, inte innehåll
I brist på andra ord kan vi kalla det för
politikens Sahlinisering. Den Sahliniserade
politiken styrs av rubrikerna och jakten
på snabba mediagenomslag. Utanverk
blir allt och innehåll inget.
Sahliniseringens politiker blir gärna personliga, ty de vet att personer och personligt säljer. De koketterar med litet
lagom intern kritik, fast då mot personer
och aldrig åsikter. Det kan vara Stig
Malms stil, Anne Wibbles utstrålning,
Ingvar Carlssons tråkighet eller Carl
och riskerar dessutom att skrämma viktiga marknadssegment. Hellre då markeringar (det heter ofta så) mot barnporr
och skinnhuvuden eller för sälar, datorer
i skolan och vikten av hjärta i politiken.
I den Sahliniserade politiken förs det
politiska samtalet av fristående debattörer
utan marknadsandelar. Anders Isaksson,
Lorentz Lyttkens, Bo Södersten, AnnMarie Påhlsson, Patrik Engellau och
några andra diskuterar politik och det
politik borde handla om, medan politiker
läser Expressen och opinionsanalyser.
Vilka minns du?
Lyckligtvis visar erfarenheterna entydigt
att den Sahliniserade politikens framgång
är kortvarig. Den som bryr sig mer om
bilden än åt innehållet i politiken, blir
lika flyktig som en TV-bild i rymden.
Förutom svenska erfarenheter kan den
som vill studera och jämföra Margaret
Thatcher med John Major, Helmut Kohl
med Reiner Barzel eller Helmut Schmidt
med Björn Engholm. Vilka minns du
och varför?
För Sveriges skull
Sahliniseringen gör politiken irrelevant,
ointressant och antiintellektuell. Om den
griper tag också i moderaterna gör den
precis samma sak med dem.
För Sveriges skull, låt oss slippa se det.
6 SVENSK TIDSKR.IFT