Johan Molander; När folkhemmets barn blivit vuxna


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

JOHAN MOLANDER:
NÄR FOLKHEMMETs BARN
BLIVIT VUXNA
N
är folkhemmets barn
blivit vuxna heter den
senaste boken från Den
Nya Välf<irden.
Undertiteln säger vad den
handlar om: ett nytt trygghetssystem for
jämlikhet, medmänsklighet, enkelhet och
eget ansvar. I den av Den Nya Välfården
tillsatta ”bidragskomrnission” som utarbetat forslaget återfinns Patrik Engellau,
Kristina Hansson (ordforande i centerns
ungdomsforbund) och Anders Röttorp.
Boken är ett genomarbetat forslag till
nytt bidragssystem fOr Sverige. Med en
viss djärvhet raserar forfattarna hela det
gamla bidragssystemet och konstruerar
ett nytt från grunden. När de är färdiga
har de åstadkommit ett trygghetssystem
som består av sju bidrag plus en eller flera
obligatoriska forsäkringar.
Något som kan intressera en finansminister är att detta nya bidragssystem,
enligt beräkningarna i boken, på tio års
sikt sparar 220 miljarder kronor åt staten
och kommunerna. Man kunde tro att
detta skulle betyda en återgång till nattväktarstaten. Men forfattarna påpekar att
När folkhemmets barn blivit vuxna. Parrik Engellau,
Kristina Hansson och Anders Röttorp, Den Nya
Välfarden 1995.
den återstående bidragsvolymen motsvarar omkring 22 procent av bruttonationalprodukten – vilket var den nivå
som gällde år 1980!
Modernt bidragssystem
Förslaget redovisar de etiska principer
forfattarna tycker bör ligga till grund for
ett modernt bidragssystem. Detta är
något helt nytt i modern svensk politisk
debatt, där de grundläggande värderingsfrågorna brukar drunkna i diskussioner
om tekniska lösningar. Vi pratar till
exempel om huruvida ersättningsnivån
ska vara 75 eller 80 procent av inkomsten, men vi frågar inte efter meningen
med inkomstrelateringen.
Förslagsställarna bygger sitt bidragssystem på ett antal etiska principer, varav
subsidiariteten och medmänskligheten är
de viktigaste. Subsidiaritet betyder att
huvudansvaret for medborgaren ligger
hos medborgaren själv. Politiken har ett
subsidiärt ansvar, ett andrahandsansvaL
Rent praktiskt betyder detta, exempelvis,
att Nisses arbetslöshet i forsta hand är
hans eget problem, inte arbetsformedlingens. Idag går Nisse in på arbetsformedlingen och säger: ”Jag är arbetslös. Ni
har ett problem.” I subsidiaritetens
60 SVENSK TIDSKRIFT
Sverige vänds detta uppochned. Där är
arbetslösheten i forsta hand Nisses eget
problem. Arbetsformedlingens uppgift är
att ge Nisse hjälp till självhjälp. Nisse har
ingen av staten garanterad rätt till arbete
– och därfor ingen av staten garanterad
rätt till inkomstersättning om staten inte
kan fixa ett jobb åt honom.
Medmänsklighet
Den andra grundläggande etiska principen i boken är medmänsklighet, alltså
kravet på var och en av oss att hjälpa vår
nästa. Medmänsklighet är samma sak som
solidaritet eller människokärlek, en nödvändig forutsättning for att samhället ska
bli ett gott samhälle.
Det nya trygghetssystemet består av
sju bidrag. Det forsta är bamstöd. Det
ersätter alla dagens barnrelaterade bidrag
och utgår med ett basbelopp om året for
alla barn upp till myndighetsåldern. Ett
basbelopp är 35.200 kronor.
Vårdnadshavarna tar använda pengama
helt fritt.
Nästa bidrag är studielön. Studenterna
tar betalt per presterade akademiska
poäng.
Det tredje bidraget utgår vid medicinsk oformåga till arbete. Grundbidraget
är två basbelopp om året. Alla som
arbetar måste enligt lag skaffa sig en
inkomstforsäkring som garanterar dem
70 procent av lönen vid sjukdom. Man
tar själv välja forsäkringsbolag.
Det fjärde bidraget är en ålderspension på
två basbelopp om året oberoende av tidigare inkomster. Förslagsställarna
beskriver hur övergången från dagens
system kan ske över en trettioårsperiod
for att ingen medborgare ska bli lurad på
en pension hon blivit lovad av staten.
Det femte bidraget utgår vid arbetslöshet och uppgår till två basbelopp om
året i max ett år. A-kassan blir helt fristå-
ende från staten. Som sista säkerhetsnät
infors något som kallas samhällsarbete, ett
av staten organiserat arbete som avlönas
med två basbelopp om året och står
öppet for alla.
Det sjätte bidraget kallas statspension
och går till handikappade.
Förslagsställarna tycker att ersättningen
bör höjas, närmare bestämt till max 5,25
basbelopp.
Socialbidragsnormen upphävs
Alla dessa sju bidrag är skattepliktiga. Det
sjunde bidraget är skattefritt. Det är socialbidraget, som betalas av kommunerna.
Socialbidragsnormen upphävs och kommunerna rar själva bestämma hur höga
bidragen ska vara.
Närfolkhemmets barn blivit vuxna är det
forsta konkreta forslaget som visar hur ett
bidragssystem av grundtrygghetsmodell
kan se ut i verkligheten. Härmed har
debattsituationen i Sverige fatt en skjuts
framåt. Nu kan vi prata inte bara om allmänna principer, utan också om praktiska lösningar.
SVENSK TIDSKRIFT 61