Peje Emilsson; Karensdagar är 60-tal


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

t•
DEBATT
PEJE EMILSSON:
KARENSDAGAR ÄR 60-TAL
V
id den nyligen avhållna
moderata part1stamman
blossade en het debatt upp
kring fårslaget från en
arbetsgrupp om en allmän inkomstbortfallsfårsäkring med fem karensdagar.
”Moderaterna vill att Du ska fårlera
fem dagslöner, när Du är sjuk”. Så tonade
bilden fram. Det torde knappast ha gjort
partiet populärare i den allmänna opinionen. Mer allvarligt är att det visar på att
även moderater i vissa frågor sitter fast i
ganila hjulspår.
Symboliska karensdagar
Under de senaste tjugo åren har en livlig
diskussion forts kring nödvändigheten
alternativt fårdärvligheten av karensdagar
i sjukfcirsäkringen. Ändringar har gjorts
fler gånger än någon har intresse av att
hålla reda på. Karensdagen har blivit en
symbol får motsättningen mellan arbetsgivare och arbetstagare och mellan höger
och vänster i politiken.
Verkligheten har dock sedan länge
sprungit ifrån denna debatt. Karensdagen
är en kvarleva från det tidiga industrisamPEJE EMILSSON är ägare till och VD i Kreab & Co. Han
var också orlijörande i Fria Moderata Studeniförbundet
1970-72.
hället, då man började jobba när fabriksvisslan tjöt och slutade när den tjöt igen.
En icke arbetad dag var då en fårlorad
dag.
I dagens moderna tjänstesamhälle är
bilden en annan. För det fårsta blir det
allt vanligare med oregelbundna arbetstider. I fårlängningen ligger kontrakt
med arbetsgivaren om att arbeta mycket
under tider då det är mycket att göra och
mindre under andra tider på året. Otaliga
exempel finns på hur konstigt karensdagssystemet slår i dylika fall.
För det andra blir arbetsuppgifterna
alltmer knutna till den personliga kompetensen. För högre tjänstemän, som ofta
saknar rätt till övertidsersättning, blir
konsekvensen att de far löneavdrag när
de blir sjuka, men ingen kompensation
när de jobbar ikapp med det som blivit
liggande under frånvaron. Omvänt kan
man tänka sig att andra ”vinner” på sjukdomen – löneavdraget kompenseras
mer än väl av den övertid som behövs
efteråt.
Informella system
Sålunda är det helt naturligt att det på
många arbetsplatser såväl inom privat
som offentlig sektor finns informella
398 SVENSK TIOSKRIFT
system där sjukdagar är ”arbete i
hemmet” och tas igen genom merarbete
vid annat tillfålle. Det är en av anledningarna till LO:s hårda kritik av karensdagar – de drabbar deras medlemmar,
som sällan har denna möjlighet, hårdare.
Rätt att arbeta
Men att arbeta igen frånvaro borde i rimlighetens namn vara det normala vid
korta sjukfall – inte bara for dem med
klassiska tjänstemannauppgifter. Den som
har blivit anställd har en rätt att arbeta. I
arbetsgivarens ansvar bör ingå att arrangera arbetet så att vatje medarbetare har
möjlighet att utfora det arbete som
behövs for att ra ut full lön.
Jag har aldrig forstått det vettiga i att
lågavlönade personer i offentlig sektor rar
löneavdrag när de är sjuka. Är man sjuk
en dag måste det finnas möjligheter att ta
igen det – arbeta lite längre några
kvällar, bötja tidigare några morgnar eller
kanske arbeta en lördag eller söndag.
Det är naturligtvis omöjligt att lagstiftningsvägen reglera i detalj hur detta går
till. Det måste vara upp till arbetsgivare
och arbetstagare att komma överens. En
”Jag har aldrig förstått det vettiga i att
lågavlönade personer i
offentlig sektorfår
löneavdrag när de är
sjuka. Är man sjuk en
dag måste det finnas
möjligheter att ta igen
det – arbeta lite
längre några kvällar,
börja tidigare några
morgnar eller kanske
arbeta en lördag eller
söndag.

flexibel ramlagstiftning skulle möjliggöra
anpassning tilllokala forutsättrungar.
Istället for att detaljreglera hur lönekontoren skall hantera huvudsakligen
friska människors forkylningar borde det
offentligas insatser koncentreras på de
längre sjukfallen for att stoppa utvecklingen mot allt fler fortidspensioneringar.
SVENSK TIDSKRIFr 399