Ledare; Partierna tiggde om det – och fick det
1995
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
LEDARE
PARTIERNA TIGGDE OM STRYK
– OCH FICK DET
E
U-parlamentsvalet i september var en tyst men viktig
väckarklocka för partierna.
Sex av tio vände valet ryggen.
Socialdemokraterna gjorde ett riktigt
uselt val trots – eller kanske tack vare –
försöken att smeka alla medhårs och
fokusera på den ganlies avgång istället för
den politiska substansen.
Men fler har skäl att fundera:
Existentiella frågor
kai-l förhålla sig neutralt i de stora internationaliseringsfrågorna. Att spinna på en
känsla av baksmälla efter folkomröstningen kan fungera en tid. I längden
krävs nog större politiskt ledarskap än så.
För moderat del gav valresultatet
många saker att tänka över- på gott och
ont.
Som folk är mest
Den kanske viktigaste lärdomen är att
moderata väljare är som folk är mest.
Kristdemokraterna hamnade under Övertygas de inte om att ett val är viktigt
spärren. Minskningen i procent var liten,
men symbolisk. Folkpartiets ras blev
större och bekräftade partiets problem.
Risken finns att de båda partierna hamnar
i en negativ spiral och allt mer kommer
ägna de kommande åren åt inre existentiella frågor. Sådant må vara viktigt för
ombudsmän och aktivister, men kan
knappast attrahera de 90 procent av väljarna som inte röstade på partierna.
Centern uppfattades sannolikt mer
som nej- än ja-parti och gjorde ett slätstruket val. Frågan är hur länge partiet
gör de som andra och stannar hemma.
Mot föreställningen att moderata väljare
är annorlunda – socialt intresserade av
andra frågor, tydligt bundna till sitt parti
-står ett valresultat där hälften av de 1,2
miljoner väljare som röstade moderat
1994 nu hoppade av.
Att ha väljare som är som folk är mest,
är på gott och ont. Det bekräftar bilden
från forskningen att det är skillnad mellan
att rösta på ett parti och att ”vara partist”.
Lojaliteten mot partierna har länge försvagats och uppgiften att övertyga, att ta
362 SVENSK T IDSK.RIFT
–
väljama på allvar Va!Je gång och hela l mer än väljarna, kandidater som är
tiden, blir allt större. okända for alla utanfor partiernas kärnor,
I sak fanns det nog goda skäl for
1
motsättningar som är svårbegripliga och
många som röstade moderat 1994 att maktpositioner utan känslomässig ladddenna gång avvakta. Inte heller modera- ning.
tema lyckades visa att detta var ett viktigt Den kanske viktigaste lärdomen är att
val, kanske helt enkelt for att det inte var om det råder allmän trötthet på lätt konså viktigt. Relationen mellan de objektivt struerade motsättningar i partipolitik i
stora frågorna som står framfor Europa- allmänhet, så gäller det i extremt hög
samarbetet å ena sidan och de konkreta grad när valen i realitet saknar operativ
arbetsuppgifterna i BU-parlamentet, samt betydelse. Partierna har just nu inte den
de ofta konstlade motsättningarna mellan ställningen att de bör tillåta sig att trötta
socialdemokrater och moderater å den väljarna mer än nödvändigt. EU-valet
andra, blev knappast övertygande. visade att det gamla och yttersta tecknet
Hjärna och mage
Det råder ingen tvekan om att praktiskt
taget alla moderater rätt entusiastiskt röstade ja i folkomröstningen for ett år
sedan. Det var ett viktigt steg for Sverige.
Man behövde inte kunna Maastrichtavtalet eller veta exakt vilka BU-institutioner som gör vad fOr att kunna ta ställning. Man kunde på goda grunder rösta
med både hjärna och mage och det fanns
ett imponerande starkt ledarskap som
länge hade investerat sin auktoritet i att
kunna leda Sverige in i EU.
Okända kandidater
Men det var en sak att entusiastiskt vara
med och fålla avgörandet i detta vägval
for landet, en helt annan att intressera sig
for EU:s regelverk, institutioner och partipolitiska motsättningar.
Man kan ställa sig frågan hur många
på legitimitet – att nästan alla trots allt
artigt går och röstar- är något bräckligt.
En intressant parentes är att alla de
borgerliga partierna utom fp gjorde valresultat som på en procentenhet när inte
skiljer sig från riksdagsvalet 1994 – trots
att fårre än hälften så många röstade och
trots att det på den andra kanten av politiken skedde dramatiska förändringar.
Starka förtroendeband
Många kloka politiker och samhällsdebattörer inser alltmer att de politiska
strukturerna nu måste gå mot det lilla,
lokala, nära och medborgerliga och samtidigt mot det större, övergripande,
gemensamma och internationella for att
kunna utöva det ledarskap som politiken
trots allt behöver ha.
Därav följer också att respekt for det
politiska ledarskapets arbete i det stora
sanunanhanget – där alla definitionssom skulle ha röstat i ett renodlat lands- mässigt inte kan vara med – måste
tingsval i Sverige? Parallellerna till EU- grundas i ett levande deltagande och
parlamentsvalet är lätta att se: det gäller starka fOrtroendeband i det lilla och
institutioner som intresserar politiker lokala.
SVENSK TIDSKRIFT 363
\
l
Borde det egentligen förvåna någon l det lilla. Ett folk som inte tillåts träffas på
att ett land som under decennier har Stortorget och dryfta sina egna gemenmissbrukat de känsliga förtroendebanorna
på hemmaplan, drabbas av folkets likgiltighet när de tror sig kunna förvalta förtroende på bortaplan?
Börja i det lilla
Det finns inga genvägar till ett aktivt och
deltagande medborgarskap. Det finns
heller inga genvägar till genuint förtroendemannaskap. Allt måste börja hemrna i
samrna angelägenheter, kommer bara visa
ett förstrött intresse när ett gäng politiska
ledare vill ha välsignelse för att träffas på
Grand Place i Bryssel för att dryfta länders
gemensamrna angelägenheter.
Det var inte främst en oartig gest av
förakt som fick svenskarna att strunta i
BU-parlamentsvalet. Det var enkel och
rationell logik. Partierna tiggde om stryk
och fick det.
364 SVENSK TIDSKRIFT
PARTIERNA TIGGDE OM STRYK
– OCH FICK DET
E
U-parlamentsvalet i september var en tyst men viktig
väckarklocka för partierna.
Sex av tio vände valet ryggen.
Socialdemokraterna gjorde ett riktigt
uselt val trots – eller kanske tack vare –
försöken att smeka alla medhårs och
fokusera på den ganlies avgång istället för
den politiska substansen.
Men fler har skäl att fundera:
Existentiella frågor
kai-l förhålla sig neutralt i de stora internationaliseringsfrågorna. Att spinna på en
känsla av baksmälla efter folkomröstningen kan fungera en tid. I längden
krävs nog större politiskt ledarskap än så.
För moderat del gav valresultatet
många saker att tänka över- på gott och
ont.
Som folk är mest
Den kanske viktigaste lärdomen är att
moderata väljare är som folk är mest.
Kristdemokraterna hamnade under Övertygas de inte om att ett val är viktigt
spärren. Minskningen i procent var liten,
men symbolisk. Folkpartiets ras blev
större och bekräftade partiets problem.
Risken finns att de båda partierna hamnar
i en negativ spiral och allt mer kommer
ägna de kommande åren åt inre existentiella frågor. Sådant må vara viktigt för
ombudsmän och aktivister, men kan
knappast attrahera de 90 procent av väljarna som inte röstade på partierna.
Centern uppfattades sannolikt mer
som nej- än ja-parti och gjorde ett slätstruket val. Frågan är hur länge partiet
gör de som andra och stannar hemma.
Mot föreställningen att moderata väljare
är annorlunda – socialt intresserade av
andra frågor, tydligt bundna till sitt parti
-står ett valresultat där hälften av de 1,2
miljoner väljare som röstade moderat
1994 nu hoppade av.
Att ha väljare som är som folk är mest,
är på gott och ont. Det bekräftar bilden
från forskningen att det är skillnad mellan
att rösta på ett parti och att ”vara partist”.
Lojaliteten mot partierna har länge försvagats och uppgiften att övertyga, att ta
362 SVENSK T IDSK.RIFT
–
väljama på allvar Va!Je gång och hela l mer än väljarna, kandidater som är
tiden, blir allt större. okända for alla utanfor partiernas kärnor,
I sak fanns det nog goda skäl for
1
motsättningar som är svårbegripliga och
många som röstade moderat 1994 att maktpositioner utan känslomässig ladddenna gång avvakta. Inte heller modera- ning.
tema lyckades visa att detta var ett viktigt Den kanske viktigaste lärdomen är att
val, kanske helt enkelt for att det inte var om det råder allmän trötthet på lätt konså viktigt. Relationen mellan de objektivt struerade motsättningar i partipolitik i
stora frågorna som står framfor Europa- allmänhet, så gäller det i extremt hög
samarbetet å ena sidan och de konkreta grad när valen i realitet saknar operativ
arbetsuppgifterna i BU-parlamentet, samt betydelse. Partierna har just nu inte den
de ofta konstlade motsättningarna mellan ställningen att de bör tillåta sig att trötta
socialdemokrater och moderater å den väljarna mer än nödvändigt. EU-valet
andra, blev knappast övertygande. visade att det gamla och yttersta tecknet
Hjärna och mage
Det råder ingen tvekan om att praktiskt
taget alla moderater rätt entusiastiskt röstade ja i folkomröstningen for ett år
sedan. Det var ett viktigt steg for Sverige.
Man behövde inte kunna Maastrichtavtalet eller veta exakt vilka BU-institutioner som gör vad fOr att kunna ta ställning. Man kunde på goda grunder rösta
med både hjärna och mage och det fanns
ett imponerande starkt ledarskap som
länge hade investerat sin auktoritet i att
kunna leda Sverige in i EU.
Okända kandidater
Men det var en sak att entusiastiskt vara
med och fålla avgörandet i detta vägval
for landet, en helt annan att intressera sig
for EU:s regelverk, institutioner och partipolitiska motsättningar.
Man kan ställa sig frågan hur många
på legitimitet – att nästan alla trots allt
artigt går och röstar- är något bräckligt.
En intressant parentes är att alla de
borgerliga partierna utom fp gjorde valresultat som på en procentenhet när inte
skiljer sig från riksdagsvalet 1994 – trots
att fårre än hälften så många röstade och
trots att det på den andra kanten av politiken skedde dramatiska förändringar.
Starka förtroendeband
Många kloka politiker och samhällsdebattörer inser alltmer att de politiska
strukturerna nu måste gå mot det lilla,
lokala, nära och medborgerliga och samtidigt mot det större, övergripande,
gemensamma och internationella for att
kunna utöva det ledarskap som politiken
trots allt behöver ha.
Därav följer också att respekt for det
politiska ledarskapets arbete i det stora
sanunanhanget – där alla definitionssom skulle ha röstat i ett renodlat lands- mässigt inte kan vara med – måste
tingsval i Sverige? Parallellerna till EU- grundas i ett levande deltagande och
parlamentsvalet är lätta att se: det gäller starka fOrtroendeband i det lilla och
institutioner som intresserar politiker lokala.
SVENSK TIDSKRIFT 363
\
l
Borde det egentligen förvåna någon l det lilla. Ett folk som inte tillåts träffas på
att ett land som under decennier har Stortorget och dryfta sina egna gemenmissbrukat de känsliga förtroendebanorna
på hemmaplan, drabbas av folkets likgiltighet när de tror sig kunna förvalta förtroende på bortaplan?
Börja i det lilla
Det finns inga genvägar till ett aktivt och
deltagande medborgarskap. Det finns
heller inga genvägar till genuint förtroendemannaskap. Allt måste börja hemrna i
samrna angelägenheter, kommer bara visa
ett förstrött intresse när ett gäng politiska
ledare vill ha välsignelse för att träffas på
Grand Place i Bryssel för att dryfta länders
gemensamrna angelägenheter.
Det var inte främst en oartig gest av
förakt som fick svenskarna att strunta i
BU-parlamentsvalet. Det var enkel och
rationell logik. Partierna tiggde om stryk
och fick det.
364 SVENSK TIDSKRIFT