Hans wallmark; Charta Nova


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

HANS WALLMARK:
CHARTANOVA
H
-h-h-härligt att se ljuset!
Det offentliga politiska
samtal som fors i Sverige
är rätt begränsat. Nya
ideer eller infallsvinklar betraktas med
stor misstänksamhet. Det är lätt att bli
stämplad som knäppgök.
En organisation som ständigt tycks
balansera på linan spänd ovanfor stigmatiseringens gap är Stiftelsen Den Nya
Vålfården.Efterattnydemoicratemamed
Bert & Ian i spetsen viftat med Medborgarnas Offentliga Utredningar likt de
vore moderna versioner av Maos lilla
röda har av naturliga skäl avogenheten
ökat.
Media har behandlat Den Nya Välfårdens pamfletter tämligen ogint. Det
är illa. Om inte annat visar den senaste
skriften Charta Nova detta. En givande
politisk essä som forsvann nästan lika
snabbt som den kom.
Författarna – Patrik Engellau (red),
G Rune Berggren, Lorentz Lyttkens
Charta Nova. Patrik Engellau (red).
Medborgarnas offentliga utredningar 1993:3
samt Anders Röttorp -tycks vara medvetna om sitt opinionsproblem. I forordet finns omisskännliga spår av bitterhet: ”Men eftersom det nödvändiga inte
anses politiskt möjligt har den sortens
politik som vi – och många med oss –
foreslagit inte B.tt något genomslag annat än möjligen som intressanta och
delvis aparta debattinlägg.”
Naturligtvis forsöker inte herrarna
bakom Charta N ova ge svar på frågan
varforde uppleversådantmotstånd. Men
kanske är det något att fundera kring
framgent? Här finns måhända en del
forklaringar till den svenska sjukan? Å
andra sidan gårdet också att vända en del
saker mot Den Nya Välfården. Dels
namnet på böckerna – Medborgarnas
Offentliga Utredningar – vilka oavsett
det goda syftet att låna klang av de mer
välrenommerade statliga utredningarna
ändå B.r något oläsbart trist över sig.
Dessutom finns en underton av haverism, medborgarkommissionerellermedborgargarden.
Det hela lånar drag av frireligiös
forkunnaranda med hopknäppta hänSVENSK TJDSKRIFT 289
der, glödande ögon och svada: H-hhärligt är vårt budskap! Vi har sett ljuset!
Det festliga är emellertid att de som
skrivit Charta Nova verkligen har något
mycket väsentligt att säga. Flyhänt ges
en beskrivning av den svenska ekonomins och samhällets problem. Många av
dem söker sina rötter i den politiska
modernismen: Politiker som i samarbete med skickliga tjänstemän ansåg sig
vara skickade att med naturvetenskapliga metoder som grund och tekniken
till sin hjälp skapa det goda samhället.
Urartningen harlett till ombudsmännens
tyranni där olika intressegrupper slåss
om statsmaktens gunst for att därmed
kunna kapa åt sig något privilegium eller
någon stödrniljard. Den grundläggande
”lägga-livet-tillrätta”-ideologin och
kravmaskinerna utgör ett hamsterhjul
vilket snurrar allt fortare och där det ena
är en forutsättning for det andra.
Så här kan det inte fortsätta, noterar
forfattarna med rätta. Riktiga jobb, ungefär en miljon, måste till. Detta kräver
entreprenörer. Människor som finner
nöje, pengar, ära eller vad det nu kan
vara i att skapa och utveckla olika saker
– vad gäller tillverkningsindustri men
också inom icke-kommersiella sektorer.
Fram till denna punkt skiljer sig inte
analysen nämnvärt från vad andra personer eller grupper inom borgerligheten
lyckas prestera (utom att just Charta
Nova är sorgerligt välskriven med tanke
på hur a som sannolikt läser boken).
Men sedan kommer en pusselbit, vilken
upprepas på en mängd ställen, som är
ganska egen: Politikernas ansvar och
ledning.
Den nödvändiga fOrändringen är i
allra högsta grad ett politikernas uttåg
ur det sönderpolitiserade samhället, fastslås det. Det ideal som målas upp är
närmast antikt. Statsmän och folkvalda
som skall våga säga beska sanningar
samt kasta in hela sitt fortroendekapital
i potten. Högresta skall de stå där och
peka med hela handen och utan en
massa känslopjunk infor medborgama
redogöra for de olika alternativen. Sedan är det upp till folket att välja, men
enligt Engellau & Co väljer de rätt.
Hoppas kan man ju alltid …
Skall Sverige någonsin kunna utvecklas till det bättre krävs sannerligen
politiker med potens. Män och kvinnor
som vågar utöva ledarskap och entusiasmera.
Mot slutet av skriften drabbas dock
skribentema av insikt om svårigheterna.
Alldeles enkelt är ju inte detta projekt.
Konkreta forslag lyser med sin frånvaro.
Den gamla statsbudgeten som Den Nya
Välfärden tidigare utarbetat (vilken Ny
Demokrati flitigt använde i valet 1991
men sedan tycks ha glömt) dammas av.
I en not framkastas iden om införande av
ordensväsende – med dekoration att
290 SvENsK T!DSKRIFT
bäras till vardagsklädsel – for att premiera goda samhällsmedborgare (de nya
entreprenörerna). Dagens politiker och
partier uppmanas sätta sig ned och penetrera framtidsproblemen. Särskilda bidragskommissioner skall på mindre än
ett år ta fram gemensamma lösningar på
hurden nuvarande bidragspolitiken (där
35 procent av BNP årligen orofordelas
med statens ”hjälp”) skall kunna ersättas
av sundare ordningar.
När det gäller just det sistnämnda
tittarbockfoten fram; den uttalade oviljan
att betrakta saker och ting ur ett högervänsterperspektiv. Förklaringen är enkel. Den Nya Välfården önskar inget
hellre än att locka till sig någon vänsterpolitiker. Samtidigtärdetivårtkonflikträdda land en lättköpt poäng att hävda
att de gamla ideologiska skaloma spelat
ut sin roll. Finns for övrigt inte risken att
sådan ”folkfrontsmentalitet” och ”nuska-vi-tycka-bra-om-varandra”-stämning istället forleder människor med
samma grundinställning som Charta
Nova-männen att mildra sina utfall och
tumma på sin profil? Högern behöver
sannerligen inte gå in med skammens
böjda huvud i varje meningsutbyte om
välfärd och sociala frågor!
Vilken utmaning som väntar framtidens politiker (som vi svenskar dock
behöver redan i morgon dag) när det
gäller att skapa forutsättningar for de nya
arbetstillfållena exemplifieras rätt väl i
foljande citat som redan blivit något av
en klassiker:
”En miljon nyajobb på tio år betyder
100 000 nya jobb per år eller 274 nya
jobb om dagen. Ett foretag med 274
anställda kallas ett medelstort foretag. Vi
behöver ett nytt medelstort foretag varenda dag, året runt – även på julafton
och midsommardagen – i tio års tid.”
SVENSK TIOSKRIFT 291